Att böja barn till konsumenter

Trådbombning från mig här, men jag måste tipsa om kloka och viktiga ord från Sara Jeswani på Arbetarens klimatblogg: "Nyligen skrev vi i Arbetaren om hur Svenskt Näringsliv propagerar för sin syn på klimatfrågan genom att ge ut en skolbok om miljö. Svenskt Näringsliv är dock inte de enda som har insett vilken fantastisk ingång skolan är. I Storbritannien rasar nu en rapport från matkampanjen Children’s Food Campaign mot lobbyorganisationen European Snack Society, som förser skolor med ”studiematerial” där det påstås att chips är nyttigare än äpplen och att det är ohälsosamt att fylla på använda petflaskor med kranvatten." Näringslivsfinansierat skolmaterial? Nej tack säger jag.

Johan Det är inte fullt så enkelt. Ett av de företag som ger ut "Näringslivsfinansierat skolmaterial" är svenska Freebook, och deras "Miljöboken 2008/2009" har jag under innevarande läsår använt som kompletterande läsning på en del kurser. Den är jättebra! Skriven av Fredrik Holm "Biolog och vetenskapsjournalist... lärare i Miljövetenskap på Karlstads universitet", m.m. Boken är från början mycket tydlig med att den existerar beroende på bidrag från "Näringslivet". Och efter att läst den så vågar även jag gå i god för det som författaren skriver i inledningsavsnittet: "Företagen har inte haft något inflytande över bokens innehåll, och som författare har jag ingen kontakt med dem. Därför kan jag skriva bokens första del helt oberoende av vilka åsikter som kan finnas på företagen." De första 130 sidorna är själva läromedlet. Det är utmärkt skrivet och den enda undervisningsbok jag sett på denna nivå som tar upp alla följande begrepp: Peak oil, MA-studien, Bali-konferensen, REACH, NIMBY, CSR m.m. alltså förutom "gammal skåpmat" som försurning, ozonskikt och övergödning. Effektivitetsfällan, behov kontra begär, "det goda livet" och liknande mer resonerande frågor tas också upp på ett utmärkt sätt. T.o.m. på ett så bra sätt att jag tvivlar på att företagen (som väl alltid vill "växa" och sälja "mer") instämmer i den konsumtionskritiska bild som framträder. Orsaken till att boken känns relevant år 2009 stavas givetvis att den är NY och därmed uppdaterad. De flesta andra "miljöböcker" vi på min skola använder oss av är "urgamla" och nämner i bästa fall helt kort en sån sak som "växthuseffekten" - de är gamla, slitna och är alltså inte helt relevanta att använda i undervisningen. Man ska inte heller underskatta det pedagogiska värdet i att få en "ny" bok att bläddra i. En bok man desutom får behålla. Inte helt vanligt i dagens skolvärld... Nu låter jag väldigt entusiastisk och som att jag inte ser några "problem" med detta. Så är det givetvis inte. I den bästa av världar skulle inte Freeboks verksamhet behövas eller ens tillåtas, men så enkelt är det inte. Om man som lärare är tydlig med att boken är "sponsrad" så kan jag dock inte se att det är ett stort problem. Man kan ju istället få till en bra diskussion om vad som är företags respektive samhällets ansvar och vad som är kunskap som är fri från värderingar. Att tänka "kritiskt" tror jag det kallas... Att de sista 40 sidorna är företagspresentationer med ganska mycket green wash över sig är mer intressant än ett problem tycker jag.

Fredrik, vad får du för reaktioner av dina elever när ni diskuterar sponsring, kunskap fri från värderingar och de greenwashade företagspresentationerna? På universitetsnivå är min erfarenhet att det kritiska tänkandet kan variera ordentligt både bland studenter och de som forskar och lär ut.

Inte så många reaktioner faktiskt. De flesta blir varken förvånade eller upprörda. Oftast när jag nuförtiden delar ut sådant material som kan uppfattas som en "partsinlaga" så försöker jag bara vara tydlig med vilken "sida" materialet företräder. Orkar vanligen inte försöka få till en "konstruerad" och påklistrad diskussion då det vanligen blir "platt fall" för den typen av inintiativ. (kanske säger mer om mig som lärare iofs... ;-) Tror visserligen inte det är så stor skillnad mot universitetet eller en "vanlig" arbetsplats heller. De flesta elever/människor är helt enkelt inte jättesugna på att diskutera "jobbiga saker" som "politik", eller än värre, "kritiskt tänkande"...? Fast det finns givetvis kul och insatta undantag!

Jag har en bakgrund som gymnasielärare, då jag tidigare undervisat i samhällskunskap och religion. Påfallade många elever verkar uppleva att kritiskt tänkande är en smula onödigt. (Gäller förstås inte alla.) De flesta (eller iaf många) ungdomar tittar idag nästan enbart på reklamfinansierad TV och det är helt självklart att matas med reklambudskap var 10: minut. Att samma ungdomar ska komma till skolan och genast reagera över att materialet som används är sponsrat är nog mycket begärt, även om det förstås vore önskvärt. Väldigt många elever använder sig helt okritisk av Wikipedia ex och där har jag haft många och långa diskussioner med elever om när Wikipedia kan anses fungera som källa och när andra källor kan vara med lämpliga. Många elever vill också snabbt bli klara med sina uppgifter och då är det bara "slöseri" med tid att dubbelkolla uppgifter. (Detta gäller även journalister i vissa fall. Ex har det tidigare förekommit att Göteborgs Posten hänvisat till Wikipedia som källa trots att det varit helt uppenart att det funnits en annan lämpligare primärkälla.) Det finns hos många en fantastisk övertro på att de uppgifter man möts av i olika sammanhang automatiskt är sanna. Därför är det självklart extra viktigt att skolan tar ett stort annsvar för de läromedel eleverna använder i sina kurser. Å andra sidan är inget svart eller vitt. Vilka läromedel i ex samhällskunskap är (trots att det inte är sponsrade) helt objektiva? Det är inte svårt att ibland se ideologiska (om än små) skiljelinjer mellan olika böcker. Det kan handla om valet av bilder, typen av instuderingsfrågor, lite olika tyngdpunkter i beskrivningen av politiska partier mm. Inom ekonomiavsnitt varierar det också, ex i vilken utsträckning författaren kopplar ekonomiska frågor till resursförbrukning, miljöproblematik mm. Naturligtvis är det generellt så att äldre böcker är sämre på detta än nya. Det är ju inne med miljö nu. Jag arbetar extra på högskolebibliotek och träffar där många studenter som söker ex artiklar för arbeten, uppsatser. Där tycker jag mig också se en stor ovana att ställa frågor som visar på kritisk medvetenhet. //Petra

Sponsring och näringslivsinflytande på universitetet har ibland irriterat mig mycket, framför allt när det inte går att komma undan. Ett exempel är föreläsningssalar som bar namn efter de som sponsrat. Förgäves försökte jag hitta ett sätt att slippa ta deras namn i munnen hela tiden, flera gånger per dag. Ett annat - allvarligare - exempel är obligatoriska gästföreläsare från till exempel Svenskt Näringsliv som inte följdes upp av någon diskussion efteråt. Nu var det inte miljövårdsstudier, men lika illa ändå, tycker jag. Nu är jag inte på något sätt emot sponsring i sig, och skulle ha velat haft ännu fler gästföreläsare från "verkligheten", men det är en viktig fråga när, var och hur.

Birger Schlaug har nu fått upp ögonen för boken. "Lösningen på klimatproblemen är alltså, helt i enlighet med Svenskt Näringslivs häpnadsväckande reklamkampanj för något år sedan, att vi måste öka konsumtionen för att rädda miljön och klimatet. Att vi som bor i Sverige släpper ut betydligt mer klimatgaser än individer i fattiga länder låtsas förstås inte Svenskt Näringsliv om, utan vänder helt fräckt på det och hävdar att dessa länder, som ännu inte kommit upp till vår konsumtionsnivå, är de stora bovarna. Och att ekologiskt jordbruk ger större klimatproblem än konventionellt! Kommunisternas propaganda i de gamla socialiststaterna har fått sina efterföljare."

På pricken-artikel av Eva-Lotta Hulthén i dagens GP om "Miljö - så funkar det" från Svenskt Näringsliv: "Det är lätt att studsa till när man i boken Miljö - så funkar det apropå klimatförändringarna kan läsa att "Vissa platser kommer kanske att påverkas mer än andra. En del kanske till det bättre, andra till det sämre." Att klimatförändringarna slår olika mot skilda delar av planeten är knappast något som bör föregås av ett "kanske", och rimligen vore det på sin plats att vara tydlig med att det för den överväldigande delen av världens befolkning kommer att innebära negativa förändringar när vårt jordklot värms upp. Miljö - så funkar det vänder sig till elever från nio till tolv år och bakom skriften står Svenskt Näringsliv. Sedan den gavs ut i januari har den skickats ut i minst 55 000 exemplar. Häftet är fullt av tendentiösa påståenden som att handel automatiskt leder till att världen blir en "rikare och bättre plats att leva på", att Sverige inte släpper ut så mycket skadliga ämnen och att företag tävlar med varandra om att skapa bäst och billigast energi - utan att man specificerar vad som avses med "bäst". När man skriver att transporterna är mycket mer miljövänliga i dag än förr så glömmer man att berätta att den miljövinsten för länge sedan ätits upp av att transporterna ökat i omfattning. Inte heller nämner man att mycket av Sveriges energiproduktion fortfarande bygger på fossila bränslen, utan nöjer sig med att påstå att "det mesta av elen" kommer från vattenkraft, kärnkraft och bioenergi. I Svenskt näringslivs version av miljökamp är det producenter och konsumenter som driver miljöarbetet framåt medan politiska partier och miljöorganisationer lyser med sin frånvaro. Shoppa världen rättvis och miljövänlig, är budskapet. Det finns alltså goda skäl att kritisera denna skolbok och konstigt vore det väl annars. Det är svårt att se några skäl för en organisation som Svenskt Näringsliv att ge ut en bok om miljö - annat än att ta tillfället i akt att släta över sambandet mellan överkonsumtion och miljöförstöring och klimatuppvärmning."

Täby kommun erbjuder nu 11-13 åriga tjejer ett sommarläger med shopoholism som huvudtema: "Under lägret Girl & the City ska flickor mellan elva och 13 år besöka designers, shoppa och ”dricka latte varje dag”. ... Fritidskonsulenten Mats Blückert var den som kläckte idén om ett läger med populära tv-serien Sex & the City som förlaga. Bland aktiviteterna ingår att ströva i det butiks- och kafétätaområde på Söder som kallas SoFo, gå på spa, besöka NK och göra färganalys. – Åtminstone i Täby börjar flickor i den åldern intresserar för att åka till stan och gå i affärer."

Som tur är kommer det även lite bra grejer som motvikt till Svenskt Näringslivs och Täby kommuns bottennapp. Albaeco erbjuder kunskap om ekosystemtjänster till åttondeklassare. Nyttigt att ta del av även för vuxna tror jag, om man lyckas ignorera irriterande dålig musik i filminsinslagen... :-)