Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Konsumtion och livsstil   

Att handla etiskt

MARIJA J-AMBERG 2009-03-03        #9652

Alla bör ges möjlighet att göra genomtänkta och informerade val när vi handlar, veta vad det är vi köper samt förstå varför alla har nytta av att vi shoppar etiskt. Ha möjlighet att köpa är bra men veta hur och vad man ska köpa är ännu bättre. Det handlar inte så mycket om att köpa som att köpa rätt. Vad betyder det att handla etiskt? Att handla etiskt betyder helt enkelt att göra genomtänkta val av det vi köper. Vi väljer genom att veta var och under vilka förhållanden det vi köper är tillverkat samt vad det innehåller/är tillverkat av. Hur denna information påverkar oss är olika beroende på våra värderingar och åsikter. Men, hur som helst så brukar etiskt motiverade köp innebära att vi väljer varor som i största möjliga mån är miljövänliga och oskadliga för människan och naturen. Detta kan inkludera allt, från köp av organisk frukt och grönsaker, kläder gjorda av rättvist handlad bomull till köp av en handväska gjord av återvunna material. Det är de socialt medvetna valen, hur små de än verkar som i längden påverkar vårt välmående, vår hälsa, miljön vi lever i samt alla andras liv som vi delar denna värld med. Om vi kan… så bör vi! Att shoppa etiskt innebär inte att köpa samma saker… men etiskt. Det handlar istället om att förändra sättet vi hanterar våra önskningar, våra behov samt våra prioriteringar, i syfte att förändra hela vårt konsumtionsmönster. På det hela taget leder ett etiskt sätt att shoppa till en helt ny livsstil… Varför ska jag köpa organiskt? De flesta av oss är medvetna om de hälso- och miljömässiga fördelar som organiskt jordbruk innebär. Många av oss väljer redan idag att handla organisk frukt, grönsaker samt mjölk- och köttprodukter, bara för att nämna några produkter. Principen bakom organiskt lantbruk är: arbeta med, inte mot naturen, d.v.s. producera utan att använda skadliga bekämpningsmedel och andra kemikalier. I vilket fall som helst så uppmuntrar organisk/ekologisk konsumtion organisk och biodynamiskt jordbruk. Och det samma gäller för t.ex. bomull och leksaker. Bomull står för c:a 50% av världens fiberbehov. Många tror att bomull är det mest naturliga material som finns... men 25% av de bekämpningsmedel som används inom jordbruket används just vid konventionell bomullsodling! Organisk bomull å andra sidan är helt naturlig och produceras enbart med organiska jordbruksmetoder. Den organiska bomullen är överlägsen i kvalitet och känns mjukare, tjockare och varmare eftersom dess fibrer inte är skadade av de kemikalier som används i konventionella bomullsodlingar. Organisk bomull orsakar också färre allergier. Därför är ren naturlig organisk bomull speciellt lämplig för bebisar och barn. Man märker att sådan bomull luktar renare då den inte behandlas med formaldehyd som används för att förbättra den konventionella bomullens utseende. Varför ska jag köpa återvunna varor? Utan att tråka ut med för mycket statistik; världens befolkning uppgick år 2000 till c:a sex miljarder, år 2050 förväntas världens befolkning ha växt till ofattbara nio miljarder. Med världens naturtillgångar redan idag utnyttjade till bristningsgränsen är det lätt att inse att många naturresurser snart kommer ta slut. Om vi vill lämna en värld till våra barn och barnbarn med åtminstone samma levnadsstandard som vi själva åtnjutit, så måste vi omedelbart ta till drastiska åtgärder för att minska resursanvändningen. Genom att ta till vara saker som kan återanvändas/återvinnas sparar vi stora mängder energi, vatten och andra naturtillgångar. Återanvänt behöver inte betyda gammalt eller förbrukat, i själva verket så är många av dagens moderiktiga, trendiga och coola saker tillverkade av återvunnet material. Varför ska jag köpa sådant som kommer från rättvis handel? Rättvis handel är en term som i ökande utsträckning används inom ramen för konsumentfrågor. Många känner säkert till en del varor som kommer från rättvis handel och som finns i det lokala snabbköpet, t.ex. bananer, kaffe och socker. Men det idag finns många andra varor som kommer från rättvis handel, t.ex. kläder, leksaker och till och med tvål. Rättvisemärket som vi ser på en del varor är en oberoende märkning som garanterar att produktens tillverkare har fått skälig ersättning. I enkla termer kan man säga att rättvis handel handlar om bättre löner, anständigare arbetsförhållanden och lokal hållbarhet för jordbrukare och arbetare i berörda länder. Genom att arbeta inom ramen för rättvis handel kan många producenter erbjuda regelbunden och skälig ersättning till sina arbetare och lokala samhällen. Dessa kan på så sätt komma ut ur extrem fattigdom, försörja sina familjer, betala för skola och sjukvård, samt i vissa fall återinvestera överskott i produktion och samhälle. Att köpa genom rättvis handel är ett sätt att hjälpa världens fattiga, varje gång vi handlar. Slutsats. Det är alltför lätt att lockas köpa t.ex. leksaker som är billigaste möjliga eller av s.k. hög kvalitet “designade i Europa”. Dessa köpmönster innebär att stora multinationella leksaksföretag tillverkar leksaker för miljarder dollar varje år, i låglöneländer. Denna industri är ökänd för sina verkstäder (“sweatshops”) med mycket dåliga arbetsförhållanden. När man förstår hur vissa av dessa leksaker hamnar på hyllan i våra favoritleksaksaffärer är det svårt att föreställa sig någon glädje att köpa och ge dem till våra barn att leka med… Om vi har ett val, skulle vi då inte snarare ge våra barn en naturlig, giftfri, organisk leksak som är tillverkad med respekt för människan och vår Jord?

www.touffie.se



THEODOR ADOLFSSON 2009-03-03        #9653
"I vilket fall som helst så uppmuntrar organisk/ekologisk konsumtion organisk och BIODYNAMISKT jordbruk. Och det samma gäller för t.ex. bomull och leksaker."(min markering) Frågan är varför man ska slakta hjortar för att odla spannmål och grönsaker som är ekologiska. Ingen vettig människa kan väl tro att det är bättre för naturen än att strunta i hjortslaktandet. Vad finns det för övrigt för studier som visar på att ekologisk odling är bättre för miljön och på vilka sätt? Vad jag förstår har det inget med utsläpp av växthusgaser att göra.

JOHAN ERLANDSSON 2009-03-04        #9655
Ekologisk odling och växthusgasutsläpp tas upp i boken KliMATfrågan på bordet, som vi också diskuterar här på Ecoprofile. Titta i produkttipsen efter boken, diskussionen finns kopplad till den. Kopplingen tas även upp i min senaste tråd, se länk nedan.

http://www.ecoprofile.se/3000_1333_Binda_kol_i_jorden_har_stor_potential_fo

THEODOR ADOLFSSON 2009-03-04        #9658
Jag beställde boken "Mat och klimat" och "En ännu varmare värld: växthuseffekten och klimatets förändringar" igår. Kanske tas det upp även där, särskilt i den första då. Adlibris har visst börjat med klimatkompenserad frakt. Det är billigare än den vanliga frakten men tar nästan lika lång tid som den gratis. För oss som inte har någon brådska blir valet rätt enkelt.

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9173290181

MARIJA J-AMBERG 2009-03-04        #9661
Mycket relevanta kommentarer. I all ödmjukhet (är absolut ingen forskare eller kunnig på området, men mycket interesserad) skulle jag ändå vilja (tyvärr lite långrandigt... men svårt att hålla sig kort :-) ge några svar och förslag på läsning för interesserade. En av de mer seriösa och allmänt erkända studierna som pekar på det biodynamiska jordbrukets fördelar jämfört med konventionellt jordbruk har utarbetats av Paul Mäder på Forskninginstitutet för organiskt jordbruk (Schweiz, http://www.fibl.org). Studien genomfördes över en period av 21 år, finansierades av det nationella Schweiziska stiftelsen för vetenskapliga studier och publicerades i maj 2002. Denna så kallade DOK-studie (D: biodynamisk, O: bioorganisk, K: konventionell) är en forskningsstudie som jämför dessa tre jordbruksmetoder/system. Sammanfattningsvis pekar studien på att de första två systemen förbrukar upp till 50% mindre gödningsmedel och fossila bränslen samt använder upp till 97% mindre bekämpningsmedel. Skördarna i dessa system minskar bara med 20%, jämfört med ”konventionellt” jordbruk, samtidigt som kostnaden per skördad volymenhet är lägre. Positiva bieffekter är vattenkvalitet, biologisk mångfald, jordkvaliten/strukturen samt motståndskraft mot erosion. Det är därför mycket troligt att val av jordbruksmetod har potential att globalt påverka klimatet (min kommentar). Studien finns att läsa i sin helhet i “The Science Magazine of the American Association for the Advancement of Science (på engelska). Se http://www.sciencemag.org/cgi/search?src=hw&site_area=sci&fulltext=Biodynamic&search_submit.x=0&search_submit.y=0&search_submit=go Det finns också ett FAO (Food and Agriculture Association, ett FN-organ) dokument som är ett resultat av den internationella konferens om biologiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet som genomfördes i Rom, maj 2007. Även här drog man slutsatsen att biologiskt jordbruk har större potential än konventionellt jordbruk. På FAOs hemsida (www.fao.org) kan man hitta flera andra intressanta studier och forskningresultat relaterade till biologiskt jordbruk. Annan rekommenderad läsning: Demeter-International (www.demeter.net) är en av de största ekologiska certifieringsorganisationerna och som skapat ett världsomspännande nätverk av individuella certifieringsorganisationer vilka certifierar produkter genom “Demeter” märket. Det är en enskild organization som sammantaget representerar 4.200 producenter/odlare i 43 länder. Certifiering ges för produkter som odlas/produceras i huvudsak med den biodynamiska jordbruksmetodik som har sitt ursprung i Rudolf Steiners "Jordbrukskurs". Denna metodik presenterades för första gången i Koberwitz, numera i Polen (1924, och senare vidareutvecklad genom forskning och tillämpning).

www.touffie.se

JöRGEN CARLBERG 2014-08-04        #23371

Peace, Love & Pride.

Jag har tidigare jobbat i it-branschen men valt en mindre konsumentdriven livsstil. 

Jag har försökt hitta en etisk och moraliskt korrekt tillvaro och jag producerade för ett par år sedan ett fredstecken i en gratis programvara som heter Inkscape. Fredstecknet placerade jag bland annat på facebook, wikipedia och vidare så visar sig att min design var så pass attraktiv att den hamnade på första plats i google när man söker på 'Peace'. Därmed har den fått ca 200 miljoner sidvisnar och ikonen har även använts i SVT. 

För ett par dagar sedan så influerades jag av HBTQ-rörelsen i Sverige och skapade en ny fredsikon baserat på ett HBTQ-hjärta. Det blev väldigt fint och Svenska Freds gillade det så mycket så att dom vill trycka det på sina produkter. I det här fallet så väljer dom produkter som produceras av organiskt material. 

Summan av kardemumman är att vi kan producera och sälja etiskt och moraliskt korrekt om vi vill. Vi måste bara ta dom valen som finns och jobba fram nya val som ökar valfriheten. 

Här är ikonen, som jag licensierat för gratis användning:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pride_peace_heart_(vector_format).svg

Här säljs väskan, varav valfri slant går till Svenska Freds- och skiljedomsföreningen:
http://svenskafreds.spreadshirt.se/

Glöm inte att vi är pionjärer! 

Logga in för att svara


Produkter

Återanvändande/upcycling (1)
Miljökonsult (1)
Magasin (3)
Böcker (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3225 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik