Hjälp till att rädda den andelsägda vindkraften!

Andelsägd vindkraft har blivit lite av en grön folkrörelse de senaste åren. Nu hotas denna växande rörelse av en uttagsskatt som skulle göra det svårare och dyrare för medborgare att producera sin egen el på ett miljömässigt hållbart sätt. Då jag själv arbetar med en av dessa kooperativ, o2, vill jag uppmana alla Ecoprofile medlemmar att skriva under ett upprop som skickas till Maud Olofsson i syfte att sätta press på regeringen att agera i frågan. Gå in på www.vindandelar.nu och skriv under uppropet! ------- Upprop till regeringen för att rädda den andelsägda vindkraften! Cirka 10 procent av all vindkraft i Sverige ägs av medlemmar i ekonomiska föreningar för vindkraft och fram till helt nyligen har andelsägande varit en starkt växande folkrörelse. Att vara andelsägare innebär att man investerar i andelar i ett vindkraftverk och får sin el till ett pris som motsvaras av kostnaderna för att driva och underhålla vindkraftverket. Fördelarna med andelsägande är många, såväl ur konsument- och miljöperspektiv som ur ett energipolitiskt perspektiv. Men sedan förra sommaren finns ett uttalande från Skatteverket med innebörden att de ekonomiska föreningarna ska beskattas på mellanskillnaden mellan andelspriset och Nordpoolpriset på el. Ett pris som sätts på marginalen efter det högre importpriset på kol. Detta har skapat stor oro och ilska bland de cirka 20 000 medlemmarna i de olika ekonomiska föreningarna i landet och försäljningen av andelar har tvärbromsat. Tankefelet i Skatteverkets uttalande är att det för andelsägare påstås röra sig om ett ”rabatterat” pris som understiger marknadspris. Men andelsägarna betalar ett marknadsmässigt pris för drift, underhåll och administration. Att detta pris är lägre än elpriset på elbörsen Nord Pool beror på att andelsägaren själv har gjort investeringen och tillhörande kapitalkostnad. Nu går därför medlemmarna i Sveriges alla vindkraftkooperativ ihop i ett upprop riktat mot näringsminister Maud Olofsson där det bland annat står att Konsekvensen av uttagsskatten blir att regeringen signalerar att den enskilde inte ska engagera sig i så viktiga frågor som energi och klimat, frågan avgörs långt över våra huvuden. Om den ekonomiska nyttan av vindkraft endast tillfaller de stora elbolagen riskerar även utbyggnaden av vindkraften att avstanna. Även Svensk Vindkraftförening, Svensk Vindenergi, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen samt ett antal större energibolag har uttalat sitt stöd till vindkraftkooperativen och bedömt att dess betydelse är stor för acceptansen av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige de kommande åren. På Centerns partistämma 7 – 10 maj beslöts även att "Centerpartiet vill se över regelverket så att vindkraftkooperativ inte missgynnas". www.vindandelar.nu Bakom uppropet står: Dala Vindkraft Ekonomisk Förening Vindkraft Gässlingen Ekonomisk Förening Kalmarsund Vind Ekonomisk Förening Kvarkenvinden 1 Ekonomisk Förening Kyrkvinden Ekonomisk Förening Ljusterö Vind Ekonomisk Förening O2 El Ekonomisk Förening Slätten Vind Ekonomisk Förening Storuman Vind Ekonomisk Förening Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening, SVEF Vallerstad Vind Ekonomisk Förening

Maud vill tydligen inte ha denna sorts post: : host mailforward1.loopia.se[194.9.94.78] said: 550 5.7.1Blocked by SpamAssassin (in reply to end of DATA command)

Påminner om uppropet för den som tycker frågan är viktig.

Jag har uppmärksammat O2 om att det studsar. De skulle åtgärda detta.

Utdrag ur interpellationsdebatt i Riksdagen den 21 april om uttagsskatt på kooperativ vindkraft. Anförande 103-110 på länken i slutet av inlägget. Tipstack till Lucas Carlsson. Ett par argument för att kooperativ vindkraft bör beskattas (observera att dubbelbeskattning syftar på att "vanliga" företag skattar två gånger, dels på vinsten och dels kapitalskatt vid utdelning till ägarna):

Jörgen Johansson (C):
"Men beskattning av en kooperativ förening ska ske åtminstone en gång. Precis om finansministern sade är kooperativen enkelbeskattade, medan andra är dubbelbeskattade. Då finns det två möjligheter, som jag ser det. Det ena är en vanlig försäljning till marknadspris och en utdelning på detta. Då tar man ut ett marknadspris, och så skickar man över vinsten till medlemmarna, som ska betala 30 procents kapitalvinstskatt på den delen. Det andra alternativet är uttag, då man får en avkastning in natura. Då ska man naturligtvis också beskattas för detta, för annars finns inte någon beskattning över huvud taget i verksamheten."

Anders Borg:
"Då kan man ställa sig frågan: Varför är det så? Jo, det är därför att man har fört resonemanget att kooperativa föreningar inte drivs i vinstintresse. Därmed uppstår ett allvarligt bekymmer i Bolunds resonemang. Det är alltså inte så att om man investerar pengar i en kooperativ förening ska man inte ha samma avkastning som man har på en investering i ett aktiebolag. En del av själva idén med särbeskattning är att vi har antagit att dessa bolag inte drivs i vinstintresse. Det blir naturligtvis orimligt att säga att vi ska ha ett avkastningskrav som vi ska ha kompensation för därför att vi har investerat kapital. Har man det resonemanget ska verksamheten i övrigt beskattas som övrig näringsverksamhet, och då ska vi inte ha enkelbeskattning utan dubbelbeskattning. Följaktligen måste vi ha en uttagsbeskattning."

Per Bolund (Mp) argumenterar för ett undantag:
"Jag tycker att mina motdebattörer kommer med konstiga jämförelser. Det måste göras rimliga jämförelser. Om jag väljer att bygga ett eget vindkraftverk på gården är det ingen som kräver att jag ska betala någon uttagsskatt för den el som levereras till mitt eget hem. Men om jag däremot väljer att gå samman med några grannar och tillsammans med dem startar ett kooperativ och driver ett vindkraftverk och använder elen därifrån, då ska vi helt plötsligt beskattas för elkonsumtionen."

Jörgen Johansson (C) redogör för hur stor skatten bör bli:
"Har man en produktionskostnad på 13 öre och marknadspriset är 39 öre ska man alltså betala en uttagsskatt på 26 öre. Denna uttagsskatt är 26,3 procent minus en formel vad gäller statsskuldsräntan – 80 procent två år tidigare – och så vidare. Men det gör i storleksordningen 6 öre. Man hamnar alltså på en jämförelsesumma på 19 öre mot marknadspriset på 39 öre. Det är alltså trots allt 20 öre billigare per kilowattimme."

Har räknat lite på effekterna av att investera i vindkraftsandelar om skatten införs:

O2s vd Linda Magnusson radar upp argumenten mot en uttagsskatt på kooperativ vindkraft: "Det första och främsta felet är att inte ta hänsyn till att det handlar om olika produkter och olika marknadsplatser. Man måste kunna skilja på äpplen och päron. Det finns en marknadsplats för el som heter Nord Pool. Där inkluderar elpriset kraftbolagens kapitalkostnader. Sedan finns det en annan, betydligt mindre, marknadsplats för andelsägare som äger vindandelar. Där konkurrerar 75 aktörer dels med priset på ägarandelar i vindkraftverk (vilket bestäms av vad det kostar att projektera och bygga dem), dels med priset för att driva och underhålla vindkraftverken. Två olika marknadsplatser alltså. Fel nummer två är att Skatteverket och några politiker hävdar att uttagsskatten är motiverad då andelsägare köper elen till ett rabatterat pris (13/kWh öre i vårt fall). Så är det inte. Att andelsägarens rörliga elpris är lägre än priset på Nord Pool beror på att andelsägaren själv bär kapitalkostnaden. Ett vindkraftverk kostar runt 35 miljoner kronor och varje andel på 1.000 kWh kostar 6.700 kronor i investeringskostnad. Elpriset på 13 öre/kWh är det marknadsmässiga priset för att driva och underhålla vindkraftverket. Ovanpå detta kommer kapitalkostnaden. Någon rabatt existerar inte i något led. Det tredje felet är att skatten missgynnar delägd vindkraft. Den som har råd och möjlighet kan själv investera i ett eget vindkraftverk på gården utan att beskattas för det. Detsamma gäller företag som investerar i vindkraft. Det är bra, men varför ska hushåll som går samman och investerar i ett vindkraftverk missgynnas? Fel nummer fyra är att uttagsskatten stryper ett viktigt breddat ägande på oligopolmarknaden för elproduktion. Utan andelsägande blir det bara de stora jättarna som äger även vindkraften. Det femte felet och kanske den främsta anledningen till att Sveriges regering bör engagera sig är acceptansfrågan. Ska Sverige lyckas gå från att producera 2 TWh vindkraft till 20 TWh, kommer man att behöva folkligt stöd. Svenska och internationella studier visar att folklig förankring och delaktighet är avgörande för acceptansen."

Samling utanför Riksdagen idag 1 okt kl 17.00 för att protestera mot uttagsbeskattningen av vindkraftskooperativ. Rapport kommer att göra ett inslag om den andelsägda vindkraften så kom med och gör din röst hörd. Alla som kan komma gör skillnad!

Här kan ni se ett inslag från Ställ Om som också kommer att bli ett rapportinslag framöver från demonstrationen utanför riksdagen igår. Det var kort varsel så det blev inte så många men skam den som ger sig. Skriv under uppropet mot uttagsbeskattning du också! www.vindandelar.nu

Kampen mot uttagsbeskattningen för kooperativ vindkraft fortsätter. "Vindkraftkampanjen fortsätter - Pubkväll torsdag 5 november kl 18 på Nordic Sea Inbjuden gäst: Per Bolund från Miljöpartiet, talesperson i näringsfrågor Tid och plats: kl 18 den 5 november på Nordic Sea Hotel, Vasaplan, Stockholm (I baren eller i rummet bakom baren) OSA till andelsägaren Jonas Jonsson [email protected] PROGRAM Vi inleder med att Jonas Jonsson presenterar sig som ny sammankallande eftersom Isak Svensson flyttat till Nya Zeeland. Vd för o2 Vindel, Linda Magnusson, ger en kort resumé om vad som hänt sedan sist. Bland annat blir det ett tillfälle att kommentera motionerna som kommit in från riksdagsledamöterna till året höstbudget. Per Bolund (MP), är en av de riksdagsledamöter som skickat in motioner om frågan om hotet mot andelsägd vindkraft. Han engagerade sig tidigt och deltog även i ett seminarium i ämnet under Politikerveckan i Almedalen i somras. Han kommer att prata om hur Miljöpartiet och oppositionen ser på frågan. Passa på att ställa frågor till honom om deras hantering av frågan om uttagsskatt på vindandelar..."

Dystra besked från skatterättsnämnden:

Trist. Undrar om en folkrörelse som på ett konkret sätt bidrog till omställningen dog nu? Samma sak med nettomätarfrågan, inte mycket stöd där från regeringen där heller...

I och för sig tycker jag att det är lite väl enögt här. Det är väl ändå så att det är vindkraften som energikälla som är behjärtansvärt ur ett samhällsperspektiv, inte vem som äger den. Uttagsskatt är lite av en "radarskatt" om jag förstår det: dvs att den införs när man upptäcker att ett upplägg som undgår beskattning av mervärdesproduktion har nått sådana dimensioner att den har hamnat ovanför "radarns känslighet". Angående de fyra argument från o2 som Mattias räknar upp: Det första argumentet håller inte eftersom det just inte är driftskostnaden (~13 öre) som beskattas. Det är mellanskillnaden till marknadspris (~26 öre) som diskuteras. Visst kan det bli krångligt att genomföra och kanske finns det en bättre metod att bestämma det skattepliktiga beloppet, men som princip låter det ok. Och resonemanget att det skulle vara två olika marknadsplatser tycker tycker jag är en kullerbytta, men det är ändå svårt att förstå varför den ena skulle vara gynnad. Det andra: Uttagsskatten kan jämföras med mervärdesskatt, dvs en skatt på den förädling och det mervärde man skapar. Rimligt i princip igen. Det tredje: det ÄR en skillnad att ha sitt privata kraftverk på gården och att gå samman och bilda en separat juridisk person som producerar energi åt en. Rationaliseringen som denna juridiska person utför är ett mervärde. Det fjärde: man kan inte motverka vissa dåliga marknadsförhållanden genom att upprätthålla andra. Slutligen: Som en del är inne på så betyder inte uttagsskatten att kooperativen nödvändigtvis blir olönsamma. Det är bara slut på smekmånaden för just denna verksamhetsform. Redan idag går gränsen för lönsamhet så att lägenhetshushåll med 2 personer går back, och med uttagsskatten kanske merparten av lägenhetshushållen kommer att omfattas. Ensamhushåll stängs redan ute på grund av andelarnas stora och fixerade valör och därtill relaterade fixerade minstavolym på förbrukning. Varför man inte kan ha den önskade konsumtionen av vindel i kWh som andelsenheter är förbryllande (har ju dessutom effekten att inte minska incitamentet för sparsamhet och omställning). Men det beror också på de fasta årsavgifter som tas ut per medlem av tex o2 ovanpå den rörliga driftkostnaden, vilket jag anser är emot den kooperativa solidariska tanken. Detta är ju som bekant något som till och med de aggressiva småproducenterna på den vanliga elmarknaden har lyckats få bort genom konkurrens. Dessa självförvållade faktorer är kanske ett större hot mot andelsvindkraften! Och kanske dess möjliga "räddning", för att relatera till trådens titel. Tillbaka till skattefrågan. Om jag sedan ser på mig själv: skulle jag köpa in mig i ett kraftverk skulle det bara vara av ekonomiska skäl eftersom jag redan har vindel från en schysst producent till ett helt okej pris. Jag skulle då bidra till att detta företag missgynnas och därför inte kan investera i fler snurror, samtidigt som jag inte ökar efterfrågan på vindel. De ansträngningar som görs för att upprätthålla en orättvis fördel för andelsägandet borde kanske i stället ha fokuserats på att bekämpa det verkliga problemet: att vindkraft missgynnas i systematiskt i relation till andra, smutsiga och farliga energislag. Samhället har ingen självklar anledning till att främja kooperativa verksamheter, däremot produktionen av bra energi.

Kami. Några invändningar mot ditt inlägg ovan. "Det är väl ändå så att det är vindkraften som energikälla som är behjärtansvärt ur ett samhällsperspektiv, inte vem som äger den" Det här kan man självklart tycka vad man vill om men en av drivkrafterna bakom vindkraftskooperativen är just ägandeformen. Det är ett sätt för vanliga medborgare att ta makten över sin egen elproduktion och utmana de stora elbolagen. De är en av de enklaste sätten att, utöver sin röst i allmänna val, påverka utformningen av energisystemet. Dessutom har ägandeformen en avgörande betydelse när vindkraft skall etableras. Synen på en snurra som ägs av ett anonymt storbolag jämfört med en andelsägd snurra är totalt olika. Om vi skall få upp 30 TWh vindkraft har andelsägande definitivt en nyckelroll att spela i mina ögon. "Det första argumentet håller inte eftersom det just inte är driftskostnaden (~13 öre) som beskattas. Det är mellanskillnaden till marknadspris (~26 öre) som diskuteras." Problemet är att mellanskillnaden är mer komplex än dessa 26 öre. Skatteverket har inte i något led räknat med kapitalkostnaden för andelarna. Denna kostnad ingår ju i kraftbolagens pris på NordPool. Inkluderar man kapitalkostnaden för andelarna så finns i princip ingen skillnad med dagens elpris. Vad jag förstår är det inte tillåtet att inkludera kostnader för insatser/andelar likt denna i priset på varan/tjänsten varför uttalandet om att 13 öringen är "rabatterad" är rent juridiskt riktig. Dock är det ju fortfarande helt felaktigt. "Uttagsskatten kan jämföras med mervärdesskatt, dvs en skatt på den förädling och det mervärde man skapar. Rimligt i princip igen" Moms betalas redan inom alla vindkraftskooperativ. "Om jag sedan ser på mig själv: skulle jag köpa in mig i ett kraftverk skulle det bara vara av ekonomiska skäl eftersom jag redan har vindel från en schysst producent till ett helt okej pris. Jag skulle då bidra till att detta företag missgynnas och därför inte kan investera i fler snurror, samtidigt som jag inte ökar efterfrågan på vindel." Detta är en viktig punkt. Genom att köpa andelar vet du att dina pengar går direkt till att investera i ny vindkraft. Genom traditionella producenter, tex Vattefall, har du ingen koll på hur mycket som faktiskt investeras i vindkraft. Det troligaste är snarast att den vinst din elhandel skapar går till investering i andra kraftslag. Att själv investera blir alltså en försäkring till att ny effekt kommer in i elnätet och därmed också tränger undan den minst lönsamma - oftast smutsigaste - effekten.

Jag försökte antyda att orättvisan drabbar små och mellanstora energiproducenter, som har det tufft i konkurrensen mot både oligopolet och mot vindkraftkooperativen eftersom båda dessa två har systematiska fördelar. Marknaden kan bara förbättras om dessa elimineras. Vad gäller syftet med den kooperativa tanken kan man nog säga att att kooperativet ska gynna sig självt, tex genom tex volyminköp, tillgång till affärsmöjligheter som enskilda inte har tillgång till, självförvaltning, transparens och oberoende, inte att gynnas av samhället (dvs gemene mans skattepengar) genom möjligheter att utnyttja skatteluckor. Nej moms betalas för närvarande inte för det stora mervärde som produceras av att man genom att placera sitt kapital kan extrahera nyttigheter ur tomma luften, bara på inköp av utrustning och underhållskostnader. Som förslag till alternativ till att prisdifferensen till marknadspris används som beskattningsunderlag kan man till exempel titta på uttagsbeskattning av arbeten på egna fastigheter. Då summeras:

+ en beräknad ränta på eget kapital (insatserna)
+ värdet på arbete i underhåll
+ material i underhåll
----------------------
= beskattningsunderlag

sedan:

+ 0.25 beskattningsunderlag utgående moms
- 0.25 material i underhåll ingående moms
----------------------
= uttagsskatt

I vindkraftexemplet skulle det alltså vara framför allt kapitalet som arbetar och producerar mervärde, och till en mindre grad arbets- och materialkostnader exklusive administration. Här kan det vara intressant att nämna det fribelopp som värnar småskalighet: ligger man under 300 000 tas skatten inte ut. Exempel kan vara en bostadsrättsförening som anställer en egen vaktmästare.

Hur skulle denna uppställning se ut för andelar Kami? Om jag tolkar dig rätt skulle beskattningsunderlaget bli räntan på det egna kapitalet + den löpande drift och underhållskostnaden. Om vi tar o2 som exempel (6700 kr per andel) och 5 % ränta skulle detta innebära en kWh kostnad på: 33,5 öre + 13 öre = 46,5 öre NordPools spotpris ligger idag på 39,6 öre. Beskattningen skall alltså endast tillämpas om elpriset går över 46,5 öre? I dagsläget, med räntekostnaderna inräknat, är det ju snarare en förlust på 6,9 öre att köpa andelar.

Om vi gissar att material i underhåll är 2 av de 13 örena, arbete i underhåll är 10 öre och administaration är 1 öre blir uttagsskatten då

ränta på EK: 5% av 6,7 kr (per kWh) = 33,5 öre
värde material och arbete underhåll: 12 öre
= Beskattningsunderlag: 45,5 öre

utgående moms: 25% av 45,5 öre: 11,4 öre
ingående moms: 25% av 2 öre: 0,5 öre

Uttagsskatt: 11,4 öre - 0,5 öre = 10,9 öre

+13 öre (Driftkostnader)
+28,2 öre (Elskatt)
+6,3 öre (Certifikatavgift)
=48,1 öre (före moms)
+12 öre (moms)
+10,9 öre (Uttagsskatt)
=71 öre att betala för konsumenten per kWh inklusive allt.

Plus den fördömda årsavgiften förstås vilket gör att vi ändå inte har ett jämförelsepris mot spotmarknaden... Jämför med momsen på spotpriset 39,6 i dagsläget: 9,9 öre. Men nu kan man påstå att 5% alternativränta för ett ganska riskfri och passiv placering i dagsläget är i överkant eller? Vid 4,5 procent avkastningskrav matchar momsen uttagsskatten. Orättvist? Dessutom ska vi väl egentligen inte jämföra med spotpriset? Vi måste lägga på några öre för att köpa vindkraft producerad utan skattefördelar på marknaden.

Orkar inte med att sätta mig in i alla procentsatser och räkneexempel om kostnader hit och skatter dit utan konstaterar bara att det viktigaste är signalen beslutet skickat från det politiska etablissemanget till det som var på väg att bli en viktig folkrörelse för energiomställningen. Och den signalen kan endast tolkas på ett sätt: "Vi vill egentligen inte ha vindkraft. I alla fall inte vindkraft som ägs av privatpersoner." Då vet vi det. Nu längtar jag bara efter ett politiskt uttalande om detta från Maud. Och sen kommer jag att skratta högt och länge. Lika länge som jag skrattade åt den s.k. miljöministerns brandtal FÖR ökande volymer biltrafik häromkvällen. Ibland är verkligen politik stor underhållning.

Jag är inte säker på att jag hänger med i ditt resonemang här. Dock blir detta en ganska missvisande kalkyl eftersom andelsföreningarnas självkostnadspris också hänger ihop med elcertifikaten. 2 öre i drift och underhåll i din kalkyl är i verkligheten närmare 15 öre. Som jag tidigare sa så betalar andelsägare redan moms. I fallet o2 är momsen 12.3 öre per kWh för andelselen. För andra andelsföreningar med ett högre självkostnadspris är momsen högre.

Nej nu läser du slarvigt som jag skriver =). Underhåll består av material och arbete. Utav de 13 örena som är priset man betalar för underhåll och som jag har som diskussionsgrund har jag chansat på att 10 går till arbete i underhåll dvs lön för servicetekniker, 2 går till material, dvs målarfärg etc och 1 är administration. Certifikatavgiften spelar väl ingen roll, det är väl ingen som vill beskatta den? Och jag rättar och slutför beräkningen av konsumentpriset enligt bästa förmåga i min kalkyl ovan. De som är på kooperativens sida säger ju själva att det finns ett undantag från beskattning i nuläget, men vill att detta ska vara kvar. Jag menar det vore bättre att stödja all vindkraft lika mycket.

Fredrik, som jag förstår det är det Skatteverkets idé, uppbackat av skatterättsnämnden, och även regeringen. Jag är varken för högerregeringar eller komplexa skatter men ska vi ha dem får de i alla fall vara rättvisa i den utsträckning som de bidrar till samhället. Varför ska en ensamstående undersköterska i stan som konsumerar för lite energi för att kunna bli vindelesandelsägare och därför köper vindel från ett litet schysst vindkraftbolag tvingas skattesubventionera den som bor i eluppvärmd villa och som gör goda vinster på vindandelar, med eller utan skatt, och som dessutom binder upp sitt incitament till att slänga ut eluppvärmningen i "fasta" placeringar? Det här är ingen exotisk skattepolitik, det är högst traditionell svensk skattefilosofi att produktion mervärde och arbete ska beskattas. Lika. Jag är själv en varm anhängare av den kooperativa rörelseformen och även miljöpartist men tycker att det är trist att MP valt att opportunistiskt ställa sig på kooperativens sida i denna rättvisefråga. Egenintresse kanske.

Nu förstår jag hur du menar Kami. Har aldrig sett denna beräkningsmodell för uttagsbeskattning tidigare. Jag kan inte avgöra huruvida den är rimlig eller ej. Det skulle minst sagt uppstå ett antal tvister kring dessa siffror eftersom de ändras kontinuerligt från andelsföreningarnas sida (pga. ändrade priser för turbiner och byggnation) samt de olika upplägg alla föreningar har för beräkning av sitt självkostnadspris. För mig blir jämförelsen med sjuksköterskan lite trevande. I detta fall kan man inte stirra sig blind på skattetekniska principer. Det gäller att vara pragmatisk och titta på vad denna skatt kan få för konsekvenser. Vi ser redan idag att andelsföreningarna i princip har slutat sälja andelar pga. uttagsskattefrågan. Detta i en tid när stödet för en omställning av energisystemet mot förnybart är som allra viktigast. Vi vet, av erfarenhet från Danmark och Tyskland, att kooperativ vinkdraft har en avgörande roll för acceptensen för vindkratutbyggnaden. Med denna skatt kommer utbyggnad av vindkraft försvåras betydligt och vi kommer få se fler och fler organisationer likt Svenskt Landskappskydd som motsätter sig varenda snurra i hela landet. Denna fråga är för viktig för att drivas med perspektivet att skattesystemet skall vara enhetligt i varje läge. Man måste titta på konsekvenserna av lagstiftningen.

Kami Kan du definiera "rättvisa skatter" utifrån den skattepolitik som bedrivs i det här och de flesta länder (när undersökning efter undersökning pekar på att klyftorna i samhället stadigt ökar)? Begreppet "rättvisa" klingar för mig ganska ihåligt helt enkelt. Det är lätt att använda som argument, men fungerar därför desto sämre eftersom verkligheten visar på en klyfta mellan retorik och (real)politik. Tycker det var ett ganska "lågt" grepp dessutom att direkt ta till den stackars ensamstående undersköterskan (i sin förortsetta antar jag?) för att argumentera FÖR skatterättsnämndens beslut. Om du ursäktar? ;-) Dessutom, som jag skrev här ovan, så bryr jag mig egentligen inte om procentsatserna och de (på marginalen nästan?) eventuella vinster den där miljonären i den eluppvärmda Djursholmsvillan gör på att ha tillräcklig stor elförbrukning för att kunna teckna sig för en vindandel, för det är ju Signalen skattenämnden (och de borgerliga) politikerna skickar ut som är det intressanta. Och deprimerande. Jag ser efter detta nämligen inget annat som tänkbart än att intresset för att teckna sig för vindandelar kommer att minska. Och därmed även intresset för att bygga mer vindkraft. Men det är det kanske värt? Allt enligt devisen "Det ska vara rättvist." Själv gillar jag skatteväxling som bidrar till en omställning mot det hållbara hållet. Struntar helt i om det är "rättvist" eller inte.

Anton Håller med du. Mer pragmatism tack. Mycket mer!

Anton, jag kan heller inte bedöma rimligheten av mitt förslag på egen hand. Vill gärna dock se en förutsättningslös diskussion. Tvister kring vilka siffror som ska användas tror jag inte blir något problem. Man gör ju inte skatteberäkningen för varje enskild kWh så som vi har gjort som illustration, utan man utgår från årsredovisningen när verksamhetsåret är slut och alla fakta är kända. Fredrik, nedvärderande uttryck som "stackars" och "förortsetta" får du stå för även om jag kanske drog dem ur dig. Men vad ska man förvänta sig när du deklarerar att du inte tror på rättvisa. Tycker du att du tillfört något? Båda, jag är inte säker på hur många ensamstående undersköterskor det finns utöver min egen mor men jag vet att om det ska hända nåt så måste alla samhällsskikt få möjlighet att bidra, inte bara de som har mest och slösar mest. Jag är inte mer låg än att jag kan utmåla mig själv i en liknande grupp: jag är också besviken över att jag inte ges rimliga möjligheter till att köpa vindandelar och därigenom bidra direkt till utbyggnaden, och över att de som har möjligheten, både finansiellt och i de konsumtionsvanor som krävs kanske gör en oförskämd skatteteknisk vinst. Då är det lätt att vara klimatsmart. Anledningen till att jag inte kan köpa vindandelar har väldigt lite med beskattning att göra, mina pengar duger visst inte åt vindkraftkooperativen. Men ändamålen helgar medlem tycks det, även om jag vägrar att gå med på att det inte skulle gå att hitta en alternativ, rättvis lösning för en oförminska utbyggnad av antalet vindkaftverk. Har ni gett upp det målet? Det börjar påminna om dogmatism. Sådant urholkar förtroendet och skadar vindkraften generellt, och kooperativen specifikt. Jag vill emellertid inte ge upp... Här kommer en en intressant tanke med ett öga åt Danmark: Skulle det vara så att 20 bybor går samman och köper ett vindkraftverk för deras egna gemensamma bruk, och dessutom utför de mer okvalificerade delarna av underhållet själva, är det ju en helt annan situation. Detta är så kallad självförvaltning och brukar i kooperativa skattesammanhang ges undantag. Endast eventuell försäljning av överskottsproduktion beskattas. Inför man dessutom ett fribelopp enligt ovanstående modell på säg 300 000 kr kan man dessutom i en småskalig verksamhet (folklig!?) få en begränsad möjlighet att ha någon deltidsanställd som har ett mer dagligt och kvalificerat driftansvar. Jag vet inte om man längre kan anse att en aktör som o2 kan beskrivas som småskalig eller folklig, eller i särskilt behov av skattedaltande. Däremot finns det nog många små kooperativ som skulle behöva stöd i form av professionalisering och kunskapsutbyte på en övergripande nivå för att få nå effektivitet och lönsamhet. Lika lite som jag tänker ställa upp på barnsliga krav om att "definiera rättvisa skatter" kräver jag att jag ska få förklarat för mig varför kooperativt ägande med undantagsregler skulle vara den enda tänkbara snabba vägen till utbyggnad eller ens den snabbaste, trots att vi nu tycks överens om att den varken är rättvis eller idealisk. Det är också något märkligt att i en tråd tala sig varm för att kärnkraft ska bära sina egna kostnader, och i en annan säga att en enskild sektor av vindkraften ska ha särskilda privilegier. Det var inte alls hur jag tolkar uträkningarna som pekar på att vindkaft i sig självt är lönsamt, till skillnad från kärnkraft. Visst kan undantag accepteras om de inte är godtyckliga och om man är överrens om samhällsnyttan, men då måste det åtminstone vara demokratiskt förankrat. Att göra avsteg från detta ger ammunition åt vindkraftmotståndarna. Jag hoppas att ni inte tar illa vid er och hyser en from förhoppning att vi snart kan återvända till att diskutera hur man kan rädda den andelsägda vindkraften eftersom det nu inte längre råder någon tvekan om att goda råd behövs.

Kami. Det är också min ambition att förutsättningslöst diskutera den andelsägda vindkraften. Det är inte min mening att framstå som dogmatisk. Till att börja med kan jag hålla med om att möjligheten att äga andelar även för mindre förbrukare, såsom jag själv som bor i en etta och förbrukar ca 900 kWh/år, borde bli bättre. Liksom du köper jag också vindel på rörligt avtal. Åter till skattefrågan. Det är idag få företrädare som förespråkar ett undantag för kooperativ vindkraft. Man har insett att det inte är rimligt att driva linjen med ett regelrätt undantag, såsom tex. bostadsrätter har. Man har istället inriktat sig på att få tydliga besked om hur den kooperativa vindkraften - och annan förnyelsebar elproduktion i kooperativ form - i fortsättningen skall vara konkurrenskraftig. Självklart för att man talar i egen sak, men kanske framför allt för att man är mån om att det skall finnas tydliga incitament till att ställa om Sveriges energisystem. De allra flesta av dessa kooperativ är riktiga miljöentreprenörer i grunden. Du skriver att det är konstigt att jag förspråkar särskilda privilegier till en sektor. Jag tycker inte att det är särskilt konstigt. För mig handlar det om att från politiskt håll besluta vad vi vill ha för energisystem i Sverige och sedan införa sådana incitament som styr mot ett sådant system. I fallet vindkraft, som har en så tydlig lokal prägel, har kooperativt ägande visat sig vara en överlägsen ägandeform för att skapa acceptans och förankring för en utbyggnad av vindkraften. Skall vi nå 30 TWh kan vi inte vara rädda för att komma med starka styrmedel som hjälper till att uppfylla detta mål. (Olika styrmedels effektivitet och påverkan är för övrigt en annan intressant diskussion). I min uträkning om kärnkraft och vindkraft kom jag heller inte fram till att vindkraften är lönsam. Snarare att båda är olönsamma enligt dagens elpris. Ditt förslag med att laborera med fribelopp tycker jag inte alls är dumt. Jag kan tänka mig en lång rad lösningar. Problemet för mig med uttagsbeskattningen är den effekt den får för utbyggnaden av vindkraft. Det är den effekten som är det viktiga. Inte uttagsbeskattningen.

Tydligen har branschorganisationen Svensk Vindenergi låtit en forskare inom nationalekonomi ta fram en rapport som visar att uttagsskatten är en dålig idé. Återkommer när jag haft tid att titta på den. Se nedan:

Kampen för den andelsägda vindkraften fortsätter. 

Ekot rapporterar om att skattefrågan diskuteras i riksdagen:

"När riksdagen i dag ska besluta om 15 motioner som kräver bättre villkor för kooperativ vindkraft så kommer det visserligen att bli avslag på allihopa. Men i Skatteutskottet har det vaskats fram en överenskommelse som alla borgerliga ledamöter kan acceptera.

Den innebär att Skatteverket ska utreda frågan vidare, och bland annat undersöka om kooperativens elpris kan börja betraktas som ett marknadsmässigt pris. Det skulle vara möjligt om man tar hänsyn till att en andelsägare måste vara med och betala för själva kraftverket, innan hon eller han får köpa sin el till självkostnadspris."

Är det någon som vet vad som hänt på skattefronten?

Från Skatteverket:

Regeringsrätten har i domar den 29 juni 2010 , mål nr 8000-09 resp. 8208-09 (RÅ 2010 ref. 63) fastslagit att en kooperativ förening som bedriver vindkraftproduktion ska uttagsbeskattas i det fall föreningen tillhandahåller sina medlemmar el för ett pris som understiger marknadspriset

Om inte jag missat något så är det vad som gäller nu

Men det är inte skatt så att det blir upp till marknadspris antar jag, utan en fast skatt? Jag tippar på att skatten ligger på ca. 8 öre, det är skillnaden mellan O2 och SVEF pris per kWh. O2 har bakat in skatten, det har inte SVEF gjort.

http://www.ecoprofile.se/vindandelar

I riksdagsdebatten som refererades i början av tråden, räknar Jörgen Johansson (C) med att skatten blir ca 6 öre/kWh, så 8 öre låter ine helt fel:

"Har man en produktionskostnad på 13 öre och marknadspriset är 39 öre ska man alltså betala en uttagsskatt på 26 öre. Denna uttagsskatt är 26,3 procent minus en formel vad gäller statsskuldsräntan – 80 procent två år tidigare – och så vidare. Men det gör i storleksordningen 6 öre. Man hamnar alltså på en jämförelsesumma på 19 öre mot marknadspriset på 39 öre. Det är alltså trots allt 20 öre billigare per kilowattimme."

Johan, länken i Mattias svar #17930 tyder ju på att det inte är en fast skatt utan det är vad föreningen hade kunnat sälja elen för på elmarknaden som ska vara grund för jämförelsen. (Genomsnittligt månadspotpris alternativt på marknaden tillgängliga 1-åriga avtal). Var har du fått 8 öre fast skatt från?

Fast skatt är jag inte säker på att det är, verkar vara en komplicerad historia. Men kolla på länken jag skickade med, där finns priserna att jämföra.