Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Kultur & media   

Spara tusenlappar och gör samtidigt en insats!

SOPHIE HEDENSTIERNA 2009-05-21        #10786

I min nya bok "Så sparar du pengar och hjälper miljön", som för övrigt är min debutbok, presenterar jag på ett vardagligt sätt 70 tips på hur man enkelt och utan några större uppoffringar kan spara tiotusentals kronor varje år bara genom att hjälpa miljön. Gemensamt för alla tips i min bok är dels att de alla är enkla att genomföra, dels att varje förslag tydligt redogör för koldioxidminskningen samt kostnadsbesparingen om man följer just det tipset. Jag tror att alla människor kan påverka klimatet till det bättre och min förhoppning med boken är att fler ska inse att det varken behöver kosta skjortan eller innebära en total förändring av sin livsstil för att göra en insats för miljön, tvärtom! Visste ni t.ex att - om vi slängde 100 kg mat mindre varje år (vilket är den mängd mat som genomsnittssvensken slänger idag) skulle varje person spara 8 900 kronor och minska sin miljöpåverkan med 200 kg växthusgaser? - om vi planerade våra inköp av exempelvis mat bättre skulle vi minska antalet resor till affären per år avsevärt och samtidigt spara 1 475 kronor samt minska koldioxidutsläppen med 310 kg? - varje droppande kran kostar oss 1 065 kronor och resulterar i ett koldioxidutsläpp på 65 kg per år? - om vi duschar fem minuter kortare varje dag så sparar vi 1 325 kronor och hela 80 kg koldioxid varje år? - om vi skulle panta de burkar och flaskor som vi idag slänger helt i onödan skulle vi spara ihop 780 kronor på ett år och samtidigt se till att miljön skonas från ett utsläpp av 125 kg koldioxid? - om vi skulle hålla jämnare hastighet på vägarna och inte köra för fort skulle resultatet bli att vi sparade 475 kronor i minskade bränslekostnader varje år samtidigt som vi förhindrar att 100 kg koldioxid hamnar i atmosfären? Gör en insats för miljön du också och ta del av övriga 64 tips som finns i min bok "Så sparar du pengar och hjälper miljön"!

http://www.bokverket.com/miljo/index.html



ROBERT VESTIN 2009-05-21        #10792
Sophie! Det verkar vara vettiga ideer du ger i boken, men varför är de så försiktiga? En sak som förvånar mig är att ni som är lite yngre inte är mer radikala när ni pekar ut möjliga åtgärder, har du någon ide vad det kan bero på?

SOPHIE HEDENSTIERNA 2009-05-22        #10796
Hej Robert! Jag vet inte exakt i vilket avseende du tycker att tipsen är försiktiga men eftersom min tanke med boken är att alla tipsen ska vara enkla, vardagliga och lätta att ta till sig så tror jag av den anledningen, precis som du säger, att många tips kan verka "försiktiga" och inte så radikala. Min tanke är lite att det inte ska krävas någon större uppoffring (av egen erfarenhet är just vi ungdomar bla. "latare" än äldre generationer) för att göra en insats för miljön. Och för att man faktiskt ska göra något för miljön tror inte jag att de radikala lösningarna "biter" på den breda allmänheten eftersom de just anses som lite jobbiga eller tidskrävande att ta till sig. Jag förstår vad du menar och är medveten om att de radikala lösningarna ger betydligt större effekt än de lite mer försiktiga åtgärderna. Men fortfarande kom ihåg: Många bäckar små gör en stor å!

PåL FRENGER 2009-05-22        #10799
Om alla gör lite, uppnår vi då lite eller uppnår vi mycket? Det är frågan... Vi är vana ätt tänka på pengar. Och för pengar är det onekligen så att om alla lägger 100 kr i en burk så blir det mycket pengar i burken. Men vi är inte lika vana att tänka på våra C02-utsläpp. Med utsläpp förhåller det sig så att om alla minskar sina utsläpp lite så minskar dom totala utsläppen lite i procent räknat. Så att om vi alla minskar våra utsläpp med 1 procent så minskar helheten bara med 1 procent. Visst, 1 procent av helheten är jättemycket i absoluta tal, men likväl är det bara 1 procent. Om vi vill minska helheten med 100% så måste alla minska sitt bidrag med 100% för annars så går det inte ihop sig. Så om vi pratar om bistånd (en hög med pengar) så är det sant att många bäckar små gör en stor å. Men pratar vi om C02 utsläpp så är det tyvärr så att om alla gör lite så uppnår vi bara lite. Ska vi då strunta i alla småsaker? Nej, naturligtvis inte. Men det räcker inte på långa vägar. Istället för "många bäckar små" bör man istället tänka att "varje lång resa startar med ett litet steg".

THEODOR ADOLFSSON 2009-05-23        #10804
Pål: Fast det är väl samma logik när det gäller pengar? Det krävs att många ska ge en stor del av sin inkomst för att man ska kunna göra någon samhällsförändring. Om alla ger en krona blir det visserligen mycket pengar i en enskild människas perspektiv men mycket lite sett till samhället i stort.

SOPHIE HEDENSTIERNA 2009-05-23        #10806
Pål: Genomsnittssvensken släpper ut 6 ton koldioxid varje år. Enligt rapporter från FNs klimatpanel IPCC bör snittet för varje medborgare i världen ligga på 2 ton för att utvecklingen av klimatet ska klassas som hållbar. Med andra ord bör vi svenskar minska våra utsläpp med 4 ton koldioxid årligen. 4 ton kan låta mycket och nästan helt orimligt men jag visar med tipsen i min bok att det verkligen inte är en omöjlighet utan snarare tvärtom! För att dra ner på sina personliga koldioxidutsläpp med 4 ton behöver man inte ens följa alla tipsen utan man kan välja de som passar en själv bäst eller de som man helt enkelt tycker är lättast att utföra osv för att ändå uppnå resultat. Med andra ord kan alla förändringar av sitt beteende, stora som små, bidrar till att man minskar sin påverkan på miljön till en nivå som är rimlig och oftast krävs det inte som sagt några större uppoffringar över huvud taget. Så i min mening räcker faktiskt småsakerna mycket längre än vad många tror och det är precis det som jag vill visa med min bok!

MAGNUS BILLBERGER 2009-05-23        #10807
Sophie och Pål: Jag tycker egentligen ni har rätt båda två. Det gäller dock att tydligt urskilja vad man pratar om. Hela diskussionen med CO2 blir gärna lite skev eftersom vi då ofta glömmer en viktig del av själva grundproblemet. I detta sammanhang konsumtion av en begränsad resurs nämligen kemiskt lagrad energi. Ur det perspektivet är att minska CO2-utsläppen med 100% fullständigt orimligt. CO2 är ett kvitto på att vi konsumerar energi och energikonsumtion är grundläggande för allt liv på jorden. Behovet är väl i första hand att stoppa CO2-utsläpp från källor eller kolförråd som antingen hotas av att reduceras i storlek (naturliga ekosystem som omvandlas till biomassaproduktionsenheter för jordbruk, virke eller bränsle) eller som varit bortkopplade från kolkretsloppet (fossila bränslen). De exempel som Sophie tar upp är mycket bra exempel på hur vi utan några egentliga uppoffringar kan spara på energi. Därmed tror jag också att vi skapar starkare incitament till ytterligare energibesparingar såsom en stärkt efterfrågan på energisnåla produkter och tjänster. Lite schablonmässigt skulle man kunna kvantifiera energiåtgånden för en viss handling eller vara till att drivas av en andel hållbar energi och en andel icke hållbar energi. Ta matexemplet. Antag att maten beror av 30% hållbar och 70% icke hållbar energi. Kapar vi bort spillet så att matkonsumtionen minskar med 20% och antar att denna minskning kan realiseras i en minskning av icke hållbar energi så skulle konsumtionen av denna i detta fall minska med nära 30%.

ROBERT VESTIN 2009-05-23        #10809
Sophie! Om man diskutetar utifrån din bok förstår jag att man inte kan vara så radikal, att införa hög skatt på kött eller att förbjuda charterflyg platsar kanske inte bland enkla åtgärder. Men om jag frågar dig i egenskap av ung, miljömedveten tjej och inte som författare till den här boken, vad har du då för reflektioner på denna frågeställning? I västvärlden förbrukar vi resurser på ett ohållbart sätt, ligger lösningen på ett personligt eller ett gemensamt plan? (Med personligt avser jag att varje individ genom sitt konsumtionsmönster styr marknaden mot för miljön bättre produkter och tjänster. Med gemensamt avser jag att man genom lagstiftning och skattevägen styr marknaden mot för miljön bättre produkter och tjänster.) Du skriver i dinn inlägg #10796 att ungdommar är latare än den äldre generationen, kan du utveckla det resonemnanget, vari består latheten?

http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/

SOPHIE HEDENSTIERNA 2009-05-25        #10819
Robert: Jag tror i egenskap av miljömedveten, ung tjej att lösningen finns både på ett personligt och ett gemensamt plan. Alla åtgärder man gör för att bryta en ovana eller förändra ett dåligt beteendemönster börjar hos den enskilda individen. Jag tror att det handlar mycket om att få alla att i alla fall försöka börja tänka i nya, mer miljövänliga banor för att vi ska kunna uppnå resultat tillsammans på ett gemensamt plan. Däremot är jag inte så naiv att jag tror att klimathotet kommer att avvärjas "bara" genom personliga insatser utan jag förstår ju att kraftiga gemensamma åtgärder, typ skatter och ekonomiska styrmedel, är nödvändiga för att påverka miljön till det bättre i en betydligt större skala. Men fortfarande tror jag att det måste börja någonstans och det är hos individen. Ang. latheten hos de unga tror jag att den beror på att vi är en bortskämd generation när det kommer till tekniska prylar osv. som vi alltför ofta tar för givet. Om jag talar för mig själv och andra unga i min närhet (ganska generaliserande) så krävs det ofta att vi ska få någonting tillbaka för att göra något som kan uppfattas som "jobbigt". Därför har jag fokuserat mest på de vanliga och enkla lösningarna på miljöproblemet som inte kräver någon större uppoffring att utföra samtidigt som man får någonting tillbaka, i det här fallet pengar. Man har helt enkelt ingen vettig "ursäkt" för att inte hjälpa miljön; det är enkelt, inte speciellt tidskrävande och man sparar pengar på det!

http://www.bokverket.com/miljo/index.html

JOHAN ERLANDSSON 2009-05-25        #10824
Nu när det kom lite siffror blev jag nyfiken. Först den här siffran två ton som en hållbar nivå som hörs lite överallt, varifrån kommer den egentligen? Jag lyckas inte hitta den. Har du en referens? På tråden på länken nedan finns lite olika bud för vad som är en hållbar nivå. Det andra som verkligen fångar mitt intresse är att du säger att det är relativt lätt att komma ner till två ton om man följer dina tips. Kan du peka på hur en tvåtons-livsstil ser ut? Kan man åka bil, flyga, bo i standardisolerad villa och äta kött då? Naturvårdsverket gjorde förresten i fjol en beräkning på per capita-utsläpp av väthusgaser där de lade till import och drog ifrån export. Då hamnar svenskens på växthusgasutsläpp på 10 ton per skalle.

http://www.ecoprofile.se/9_407_Hur_mycket_vaxthusgaser_ar_hallbart.htm

SOPHIE HEDENSTIERNA 2009-05-25        #10828
Johan: Min siffra (som tar upp koldioxidutsläpp och inte växthusgasutsläpp) som en hållbar referens nämns i olika sammanhang och jag har bla hittat en referens för den på Naturvårdsverkets sida: http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/Utslappsstatistik-och-klimatdata/Utslapp-av-vaxthusgaser/Utslapp-per-person/ Jag hittade även den siffra som du pratar om men den är från 2003 (om vi nu tänker på samma) och sedan dess har Sveriges klimatarbete förbättrats avsevärt och därmed har även utsläppen av växthusgaser minskar relativt mycket på kort tid. En tvåtons-livsstil, som innebär att man minskar sina personliga utsläpp av koldioxid med fyra ton kan vara att man pumpar sina däck (90 kg), tätar dörrar och fönster (ca 143 kg), slopar standby-läget (50 kg), tillämpar Eco-driving (450 kg) eller investerar i lågenergilampor (490 kg) så har man redan minskat utsläppen med över 1,2 ton. Tips på hur du kan minska koldioxidutsläppen ännu mer får du om du köper min bok ;)

JOHAN ERLANDSSON 2009-05-25        #10829
Sophie, Jag hittar inte en referens till att IPCC säger att två ton växthusgaser (eller om det är koldioxid de pratar om) per person är hållbart på den NVV-sida du anger. Var har du hittat den siffran? Jag vet att många använder den, men kan inte själv hitta den i IPCC:s rapporter eller någon annan vettig referens. Ja, 10 ton är framräknad för 2003, det finns inte nyare data tyvärr. Poängen här är alltså att en mycket stor del av våra utsläpp sker i utlandet, och hänger inte ihop med Sveriges klimatarbete. Vi importerar mat, råvaror, prylar och annat utifrån, och utsläppen sker innan vi får in grejerna till Sverige. Men det är trots allt vi som ger upphov till utsläppen. Jag tror inte heller att det hänt sådär jättemycket med de inhemska utsläppen på sex år, men du kanske har någon uppgift på det? Det jag undrar lite om är om det är så enkelt som att addera ihop en del åtgärderna i din bok för att komma ner till två ton... Du utgår väl från ett värstaläge som troligtvis ligger högre än sex ton, dvs att läsaren kör bil ofta och ryckigt med dåligt pumpade däck, har läckande fönster, slänger mycket mat, har droppande kranar osv. Kanske utgår du från en 10-tonsperson som med dina åtgärder minskar till en 6-tonsperson? Jag vill inte förringa dina tips, de är bra, men det verkar på något sätt lite för enkelt att nå en hållbar nivå utifrån vad jag lärt mig hittills.

ROBERT VESTIN 2009-05-26        #10835
Hej Sophie! Om du har rätt i ditt antagande, att ingen gör något om man inte ser någon vinning, är då inte gemensamma ekonomiska styrmedel helt avgörande? Orsaken till min fråga till dig i #10809 är att jag misstänker att den uppväxande generationen inte ser politiken som en reell möjlighet att påverka utvecklingen. Att individens ansvar och valfrihet hamnat så mycket i focus att man nästan glömt bort att det finns ett bakomliggande system som kanske spelar mycket större roll? Stämmer den gissningen med dina erfarenheter?

ERIK PIHL 2009-05-26        #10837
Sophie och alla andra: De här tipsen är förstås utmärkta, men kom ihåg att det finns problm med att spara pengar på miljöåtgärder: nämligen att man får pengar över till annan konsumtion! I Sverige har vi en sådan materiell nivå att marginalinkomst, dvs extra intjänade eller sparade pengar, ofta läggs på ökat resande. Det finns alltså en risk att människor gör en fantastisk miljöinsats genom enkla åtgärder, sparar tusenlappar och flera ton koldioxid - och sedan gör en resa till Thailand för de sparade pengarna så att man netto ÖKAT sina utsläpp. Jag hoppas att det i din bok avslutas med tips på vad man kan göra med pengarna för att inte ge höga utsläpp: köpa ekologiska varor, spendera på kultur, skänka bort, gå ner i arbetstid, spara etc. Detta visar också problemet med att lösa miljöproblem endast på frivillig bas: de enkla och smärtfria valen kan riskera att inte ha effekt. Frivilliga inititiv bör kombineras med politiska styrmedel - och en tro hos folk att politik fortfarande har betydelse.

MATTIAS CARLSSON 2009-05-26        #10839
Väldigt intressant diskussion. Boken kan nog vara väldigt givande och ett sätt att få in folk som annars inte skulle engagera sig i miljö- och klimatfrågor att börja göra något. Men jag hålelr definitivt med i Erik Pihls inlägg ovan om risken för så kallade rekyleffekter som leder till att de pengar sparas in på tipsen spenderas på ännu mer miljöskadliga aktiviteter. Individuella initiativ och politiska åtgärder måste kombineras.

MAGNUS BILLBERGER 2009-05-26        #10844
Johan, det här med "vedertagna siffror" är ett knepigt bekymmer. Jag brukar själv då och då försöka hitta till ursprungskällan och ibland blir man ganska besviken. Siffror kan visa sig vara höftningar i diskussionen i en vetenskaplig uppsats som återgetts med tydliga reservationer, men som senare förvrängts till den benhårda sanningen. Ett intressant exempel på det är att vattenånga skulle utgöra 95% eller mer av växthuseffekten. Denna siffra förkom illa underbyggd i en artikel som jag nu inte hittar tillbaka till och har nu blivit en favorit att åberopa av klimatskeptiker. Ett betydligt bättre underbyggt värde är att vattenångan utgör ungeför 2/3 av växthuseffekten. Till de 2 tonnen så är jag personligen tveksam till att ens det skulle kunna vara hållbart. Eftersom dessa två ton antas komma från ändliga kolreserver så torde det snarare vara ett delmål. Jag kan inte heller hitta tillbaka till just dessa två ton, men såvitt jag minns så började siffran förekomma i allt större omfattning i samband med diskussionen om att redan 450 ppm CO2 skulle riskera att leda till dramatiska och irreversibla klimatförändringar. Två ton skulle vara en nivå vid vilken det skulle vara möjligt att bromsa denna utveckling.

JOHAN ERLANDSSON 2009-05-26        #10845
I tråden nedan skriver jag att jag har hittat att IPCC säger att utsläppen ska ner till mellan 248 och 2500 kg för att vi ska hamna i uppvärmningsspannet 2,0-2,4 grader. 350-ppm-rörelsen argumenterar för växthusgasnivåer som innebär ca. 500 kg i utsläpp per år. 248-500 kg är en väldig skillnad mot de "vedertagna" 2 tonnen, det är det som jag vill komma åt. 500 kg och två ton innebär helt olika livsstilar. Skulle väldigt gärna vilja veta var de två tonnen kommer ifrån! Martin Saar på Ställ om-sajten kör med 1,7 ton som sin vedertagna IPCC-sanning, han hittar inte heller tillbaks till ursprungsreferensen.

http://www.ecoprofile.se/9_407_Hur_mycket_vaxthusgaser_ar_hallbart.htm

MAGNUS BILLBERGER 2009-05-26        #10847
Baserat på ett beräkningsprogram jag hittade någonstans på webben så bedömer jag att de flesta skulle kunna klämma ner sig under 4 ton CO2 per år (min egen beräkning gav 3,5 ton). Det blir dock lite besvärligt att få alla under 4 ton samtidigt då det exempelvi bara finns en begränsad mängd av varor och tjänster som är producerade med låg CO2-utsläpp.

EJ LäNGRE MEDLEM 2009-05-27        #10851
Hej Johan! Du frågade efter uppgifter på 1,6, som är hämtade ur IPCC 2007. Om jag minns rätt så är det enbart en enkel division av totalutsläppen (de av människan orsakade utsläppen)för 450 ppm och 2 grader ökning, dividerat med antal människor på jorden 6 miljarder år 2009. Således ingen vetenskaplig välgrundad beräkning.. och vem kan göra det? Syftet med siffran eller intervallet 1,6-2,0 ton per medborgare för min del var att få en referenspunkt vart vi måste ta oss inom 30-40 år. Som jag redovisat tidigare i mitt projekt "Konsumera smartare och minska växthuseffekten" (Växthusgasprofilmätning hos 40 stockholmshushåll) är utsläppen för en medborgare i Sverige 7,0 inkl lustgas och metan inkl flyg och konsumtion av produkter (indirekta utsläpp) 10-12 ton. Dessa nivåer har sedan bekräftats av Naturvårdsverket i en rapport i november 2006, där man anger 10.0 ton per medborgare exkl lustgas och mentan men inkl konsumtion. M a o de utsläpp som sker i andra länder vid produktion av produkter som importeras och konsumeras i Sverige. Stockholm stad anger 4,0 men exkluderar då allt som stockholmaren släpper ut utanför stadsgränsen inkl produktion av produkter utanför landets gränser men som konsumeras i Sverige. Vi är nettoimportörer av växthusgaser med 17 %. Stockholm stad har hamnat snett i sin beräkning från början och verkar inte av politiskt skäl korrigera sin siffra utan föredrar att vara kvar med huvudet i sanden, och hoppas att kritiken blåser över. Ett av resultaten från min växthusgasmätning inom Konsumera smartare blev i alla fall att Stockholm stad började ange vilka systmgränser som gäller för 4,0 per stockholmare. När det gäller Sophias 6,0 ton per innevånare avser hon den officiella siffra som används 5,9 ton. Men den är framräknad utan hänsyn till konsumtion av produkter, flygutsläpp av svenskar utom lands liksom lust och metangas. Som sagt vad är hållbart? Vilka systmgränser sätter man? häls martin saar

www.stallom.se

JOHAN ERLANDSSON 2009-05-27        #10852
Martin, du ställer dig frågan om vem som kan göra en vetenskapligt välgrundad beräkning, men väljer ändå att använda dig av siffror i din argumentation. Jag vill också använda mig av siffror, men vill då göra det med så bra faktaunderlag som möjligt... Du skulle inte kunna peka mer precis på vilka siffror du använt dig av från IPCC-rapporten? Jag hittar bara detta: För att begränsa växthusgaskoncentrationen till spannet 445-490 ppm, vilket ger en beräknad uppvärmning mellan 2,0 och 2,4 grader måste utsläppen ner mellan 50 och 95 % till 2050. Vilket med hänsyn till befolkningsökning till 9 miljarder ger ett spann på 248 till 2500 kg växthusgasutsläpp per skalle och år. Systemgränserna som du använder är naturligtvis de enda rimliga, vi måste räkna med det som vår konsumtion orsakar utanför landets gränser. Vi får fortsätta jobba för ett större medvetande kring detta...

EJ LäNGRE MEDLEM 2009-05-27        #10857
Hej johan! Både mina 1,6-2,0 ton ligger i det intervall som du anger 248-2500 kg. Kan variationen bero på vilket antal människor på jorden man dividerar med?

MATTIAS CARLSSON 2009-05-27        #10858
"Baserat på ett beräkningsprogram jag hittade någonstans på webben så bedömer jag att de flesta skulle kunna klämma ner sig under 4 ton CO2 per år (min egen beräkning gav 3,5 ton)." Intressant Magnus. Vad har du räknat med då? Vilket beräkningsprogram? Kan du utifrån ditt resultat se hur du skulle kunna nå ner under 2,5 ton, som ju är den övre gränsen i spannet i Johans och Martins diskussion? "Det blir dock lite besvärligt att få alla under 4 ton samtidigt då det exempelvi bara finns en begränsad mängd av varor och tjänster som är producerade med låg CO2-utsläpp." Du får gärna utveckla det här resonemanget. Vad menar du mer specifikt?

JOHAN ERLANDSSON 2009-05-27        #10860
Martin, nja 2 ton och 1,6 ton stämmer inte riktigt med om man räknar med 6 eller 9 miljarder människor. Då skulle siffrorna vara 2 och 1,3 ton. Jag är fortfarande undrande om exakt varifrån 2 och 1,6 ton kommer ifrån i IPCC-rapporterna. Ledsen Sophie om det här blev en till synes jobbig sifferexercis i din tråd, men jag tycker det är oerhört viktigt att få fram vad som kan vara hållbara utsläpp per skalle, det har så stor betydelse för vilka åtgärder som är nödvändiga och vilka livsstilar som är möjliga.

MAGNUS BILLBERGER 2009-05-27        #10866
Mattias: Jag minns tyvärr inte vad det var för program. Det fanns på en svens hemsida och kan ha varit naturskyddsföreningen. För beräkningen fick man göra relativt detaljerade bedömningar om sina resvanor, vad man åt och konsumerade samt hur man bodde. Det fanns dessutom en möjlighet att separera mellan privatliv och arbettsliv. I min beräkning ingår en bränslesnål bil, maximalt en flygresa per år (inom europa), val av tåg och framför allt cykel på många resor, en ständig ambition att välja mat som kräver liten energiinsats, måttlig konsumtion av kläder och elektronik samt boende i ett relativt energisnålt hus (13500 kWh el per år, miljömärkt) som åtespeglar en mängd olika insatser för lägre förbrukning såsom låg inomhustemperatur, snålspolande dusch, snåla vitvaror, lågenergilampor osv. Vad jag kan se så finns det få områden där jag har någon ytterligare potential att spara något signifikant. Min främsta potential att komma ner ytterligare handlar om att investera egen elproduktion samt att skaffa en eldriven ersättning till bilen. Jag bedömer att jag skulle kunna få upp ca 50 kvadratmeter solceller vilket jag tror kan bli aktuellt när solceller med 40% verkningsgrad kommer ut på marknaden samt ett etablerat system där jag kan skicka in mitt överskott på elnätet. Potentiellt kan jag då få ut 15000-20000 kWh per år. I min konsumtion av varor och tjänster gör jag en mängd val bland olika alternativ. Om vi utgår från att vissa av dessa varor och tjänster är livsnödvändiga för alla så ligger det ett problem i att det endast produceras en begränsad mängd som är klimatneutral. Ta som exempel fordonsbränsle: Om vi säger att behovet är bränsle för 1000 mil/år och person. Men, summan av all E85, biogas osv räcker bara till 50 mil/år och person. Alltså kommer 5% av befolkningen kunna CO2-optimera i detta avseende, men resten kan inte undvara resorna och får då nöja sig med fossilbränsle. Givetvis kan man invända mot att det alls måste finnas ett behov av att resa, men exemplet är främst för illustration.

MATTIAS CARLSSON 2009-05-27        #10868
Så om man väljer bort flygresan, lever bilfritt och har energisnålare boende så kan man kapa bort en del av de 3,5 tonnen. Man kanske kan hanka sig ner mot 2 ton (vild gissning) eller så, men sedan blir det mer och mer klurigt att kapa bort ännu mer utsläpp. Att nå 250 kg per person och år känns väldigt avlägset.

SOPHIE HEDENSTIERNA 2009-05-27        #10872
Johan, det är ingen fara. Jag håller helt med dig om att siffrorna spelar stor roll i ett sammanhang som detta. Även om det råder delade meningar om mängden utsläpp som är hållbar är fortfarande tanken med min bok främst att visa på alla möjligheter som finns i vardagen att utan någon egentlig uppoffring göra en insats. Sedan om det rör sig om 4 eller 2 ton kan man diskutera. Robert, absolut spelar gemensamma ekonomiska styrmedel jättestor roll och är i min mening av stor vikt för att uppnå en förändring. Men är inte ekonomiska styrmedel en del av ett bakomliggande system; ett system som vinner alltmer förtroende hos allmänheten i takt med att fler konkreta åtgärder vidtas som har till uppgift att minska utsläppen och göra plånboken tjockare för den enskilda individen? Erik, jag förstår helt och hållet din poäng med att mer pengar över ökar konsumtionen ytterligare och därmed får det motsatt effekt. Men här gäller det ju att ta sitt ansvar som världsmedborgare och investera pengarna i till exempel hållbara projekt eller "miljöfonder". Tyvärr innehåller inte min bok ett avsnitt om vad man kan göra med pengarna som man får över (även om jag hade tänkt det från början) av den anledningen att jag inte ville tappa den röda tråden. Men jag håller absolut med dig om att det är en jätteviktig poäng i sammanhanget som alltför sällan glöms bort.

JOHAN ERLANDSSON 2009-05-27        #10875
Sophie, jag tror att boken är klart användbar för många som vill sätta igång med att minska sina utsläpp. Att börja med sina "low hanging fruits". Men som sagt, för att nå hållbara nivåer är det nog tyvärr även uppoffringar som gäller, eller åtminstone förändringar som kräver en viss insats. Jag skulle gärna själv hävda att ett hållbart liv är lätt att uppnå och kanske till och med på många sätt ett skönare liv, men självklart är det för många en uppoffring att inte längre kunna göra många långa sköna långresor, bo på ett fint ställe på landet med pendling till jobbet i stan i stor skön bil, äta precis det man tycker är godast, duscha länge, ha 23 grader inomhus på vintern, shoppa mycket osv osv. Om problemet att pengarna används till annan miljöpåverkande konsumtion: ett sätt att hantera att man börjar få pengar över är att minska pengainflödet... Att byta arbete mot fritid helt enkelt.

SOPHIE HEDENSTIERNA 2009-05-27        #10876
Johan, jag kan inte annat än hålla med dig om att många upplever det som en uppoffring att avstå från många av de bekvämligheter som vi idag (oftast) tar för givet. Min förhoppning är också lite att på längre sikt kanske vi vänjer oss vid "sämre" levnadsstandard, typ mindre, inte lika sköna bilar osv. om vi börjar att "avveckla" en del av vår överkonsumtion. På så sätt kanske det inte då upplevs som en uppoffring att välja ett mer miljövänligt alternativ i fortsättningen. Jag är medveten om att mitt resonemang kan låta en smula naivt och som ett drömscenario men allt är möjligt i den värld vi lever i idag och man måste ju börja nånstans för att åstadkomma en förändring :)

THEODOR ADOLFSSON 2009-05-28        #10880
Å andra sidan skulle jag uppleva det som en standardhöjning om folk slutade ha det så jäkla varmt hemma. Det finns nog fler exempel på hur det som allmänt ses som standardsänkningar av vissa istället ses som höjningar. Ett liknande område är standardsänkningar som leder till förbättrad hälsa, som att man cyklar istället för att ta bilen.

Logga in för att svara


Produkter

Magasin (3)
Böcker (2)
Miljökonsult (1)
Återanvändande/upcycling (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3336 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik