Vad gör oss miljövänliga?

Studentlitteratur har gett ut en bok med titeln ”Svensk miljöspykologi” (Maria Johansson & Marianne Küller (red.) Lund, 2005) där många olika forskare (inom flera discipliner, ex psykologi, pedagogik, biologi) ger sin beskrivning av olika frågor inom ämnet. Ex tas frågor upp som rör hur vi människor ser på miljöproblem och våra attityder till dem. Ett avsnitt (kap 20) tar upp ”Miljöutbildning bland barn och ungdomar. En väg till ökat miljöengagemang?” (Maria Johansson) Det som väckte mitt intresse var att författaren här ex tar upp vad som format de som i vuxen ålder visar ett miljöengagemang och att forskning visat (kanske föga förvånande) att miljöengagemang grundläggs i unga år. Ett sätt att bedriva denna forskning är att låta människor med miljöengagemang få redogöra för händelser som kan ha påverkat dem. Ex på sådana upplevelser beskrivs vara naturupplevelser man själv varit med om eller att det funnits intresse för frågorna i den familj man vuxit upp. Begreppet ”miljöutbildning” tas också upp, vilket myntades redan på 1940-talet. Ämnet berördes på den miljökonferens som FN anordnade i Stockholm 1972 och därefter på kommande FN-möten, bl.a. i Rio och Johannesburg. Miljöutbildning beskrivs ”som en process där eleven skall identifiera värden och klargöra begrepp så att han eller hon kan utveckla färdigheter och attityder som är nödvändiga för att förstå sambanden mellan människa, kultur och miljö”. (s. 344) Andra inslag är beslutfattande och egna beteenden. Denna beskrivning av innebörden i miljöutbildning ingår i en handbok av Palmer & Neal från 1994. Viktiga inslag är att ”förbrukning av energi och materiella resurser både ger och begränsar människors handlingsmöjligheter” samt kritiskt tänkande och problemlösning. (s. 345) Miljöutbildningsprogram har genomförts i praktiken, bl.a. i Tyskland. En grupp 10-16-åringar fick spela en aktiv roll i olika övningar i en nationalpark. En grupp deltog i aktiviteter under en dag och en annan under fem dagar. En tid efteråt undersöktes deras attityder och det visade sig då, för båda grupperna, att de hade mer positiva attityder samt ökad kunskap beträffande miljöfrågor. (s. 348) Som alltid är det ju dock svårt att veta om attitydförändringar (här elevernas svar i uppföljningen efter utbildningen) ger upphov till beteendeförändringar i praktiken. Att så var fallet var ändå en slutsats som drogs och att en bidragande orsak till detta var att lärosituationen varit förlagd utomhus. Boken tar upp mycket mer av intresse i detta kapitel liksom i angränsande kapitel som ex har titlar som ”Psykologiska faktorers roll för bilresande och minskning av bilresande” (Gärling, kap 19) och Miljövänlig konsumtion. Märks den?” (Biel & Grankvist, kap 18) Många exempel ges på forskning på området och tips/referenser för vidare läsning om sommaren ger en stund över för läsning…