Jag kan nog ta mig friheten att kalla mig entreprenör inom sociala media, eftersom jag startat och driver nättidningen och communityt Ecoprofile och ett par andra sajter. Jag började 2001 med Ecoprofile. Det var en tid innan Facebook, RSS-flöden, bloggar och Twitter. Utvecklingen som har skett på nätet är verkligen helt fantastisk, och idag skriver Sven Cahling på Miljöbloggaktuellt om utvecklingen av medialandskapet, där de förr helt skilda media nu flyter ihop. Det skrivna ordet, rörligt bild och ljud fanns förut i papperstidningar, på teve och på radio. Idag mixas mediatyperna allt friskare. SR:s radioprogram Klotet är också en blogg, och Sven Cahling föreslår att de också börjar med communitytjänster och teve.
Utvecklingen är också en demokratiutveckling, idag är det lättare för fler att nå ut med sina idéer och åsikter än förr när etablerade tidningar, teve och radio satt på publiceringsmakten.
Men det finns nackdelar också. En del hävdar att det finns mycket smörja på nätet (och visst gör det det), och också ett ”nät-hat” som frodas bland anonyma kommentarer. Flera är de bloggare som lagt av för att de inte står ut med hatet.
Men en sak som jag själv reflekterar mycket över är den ökade informationstressen. När informationskällorna blir allt fler, ny teknik för publicering och kommunikation dyker upp med en exponentiellt ökande hastighet och man själv har gett sig in i publiceringsleken och känner press att leverera, ja visst leder det en ökad stress. Eller? Jag är väldigt selektiv med vilka RSS- och twitterflöden jag följer, men har jag inte kollat vad som har hänt på någon dag så är det minst hundra inlägg att scanna igenom. Och om jag själv vill skriva om något så gäller det att vara snabb innan nyhetsvärdet är över. Igår var jag på intressant föreläsning med Niklas Wennberg, och tänkte skriva något om det, men redan klockan 11 igår fanns en text ute på nätet om föreläsningen från en annan bloggare!
Jag har haft en del sömnproblem som började ungefär samtidigt som jag började greja på nätet på allvar. Att sitta och programmera och leta information på nätet strax innan läggdags är inget som funkar för mig, har jag lärt mig. Låter jag bli datorn på kvällarna funkar sömnen bättre, hjärnan har då hunnit gå ner i varv är min teori.
Så, med denna attack mot det moderna informationsstressamhället presenterar jag nu ytterligare en informationskanal: Ecoprofile-TV! :-) Var och en får hitta sitt sätt att hantera informationsstressen på tänker jag.
Jag vet inte om jag kommer kalla det för Ecoprofile-TV i framtiden, men jag har i alla fall tänkt testa att återkommande producera videoklipp med ett innehåll som helt och hållet har koppling till hållbar livsstil och konsumtion. Det är ett led i utvecklandet av mitt företag som helt fokuserar på hållbar livsstil och konsumtion. Inslagen tänker jag mig komma att innehålla en översikt över aktuella frågor på Ecoprofile, gäster, och kanske lite inspiration och tips. Första videon är ingen proffsproduktion direkt, men jag tror jag är först i Sverige med hållbar livsstil-TV... Nivån kommer höjas efterhand hoppas jag, men kommer nog ha kvar min personliga prägel iaf. Gillar man det så gillar man det, annars är det fritt fram att låta bli att titta! :-) Min förhoppning är att detta kan bli ett litet bidrag till en ökad kunskapsnivå om vad hållbar livsstil och konsumtion innebär.
Ingen proffsproduktion denna gång som sagt... :-) Så det är inte din dator det är fel på. Hade jag talat högre utomhus hade kolonigrannarna börjat undra vad som pågick...
Bedårande bisittare du har, Johan! Jag önskar en intervju med det lilla smultronplockande charmtrollet om hur han tycker att det är att åka lådcykel och att odla på kolonilotten. Vad tycker den kommande generationen som vi ska skapa ett hållbart samhälle med och för?
Allra mest gillar han nog Nintendo Wii... Odla är han sådär intresserad av men tyckte nog det var kul när jordärtskockorna började växa efter att han hällt ut fem hinkar vatten på en fläck (efter prickskytte i hinken med vattenslang).
