|
Resor övrigt Vägar och biologisk mångfald
Även om vi i framtiden bara kör elbilar kvarstår ändå vissa problem med biltrafiken. Bl.a. effekterna på den biologiska mångfalden.
Årets andra nummer av Biodiverse (som ges ut av CBM-Centrum för biologisk mångfald) fokuserar på infrastrukturens påverkan på den biologiska mångfalden.
I tidningen presenteras forskningsresultat från forskningsprogrammet INCLUDE. Bl.a. om vägars barriäreffekter, buller i naturområden, Via Baltica i östra Polen, faunapassager som åtgärd. Ett läsvärt nummer!
När man bygger en väg eller en järnväg är kanske inte den största påverkan på den biologiska mångfalden habitatförlusten i sig eller dödligheten, utan fragmenteringen av landskapet. Vägarna bryter de ekologiska sambanden och påverkar de ekologiska processerna som är nödvändiga för olika arters överlevnad (även arten människan…).
Ser man en karta över Europas vägnät (framsidan av Biodiverse nr. 2) ser man att landskapet är fullkomligt täckt och uppdelat av vägar (med undantag av de allra nordligaste och östligaste delarna). I länder med hög fragmenteringsgrad t.ex. Nederländerna, Belgien, England, gör man stora satsningar på åtgärder för att minska de negativa effekterna (t.ex. genom faunapassager). Men även länder som Estland, Polen och Slovenien har kommit långt. Sverige ligger efter, men frågan har börjat få mer uppmärksamhet på senare år.
http://www.cbm.slu.se/biodiverse.php
Länk till INCLUDE www.includemistra.org
Länk till svenska Vägverkets arbete med dessa frågor. http://www22.vv.se/templates/page3____395.aspx
"Även om vi i framtiden bara kör elbilar kvarstår ändå vissa problem med biltrafiken. Bl.a. effekterna på den biologiska mångfalden."
Jag skulle säga att det mesta återstår. Kanske är det till och med så att elbilar är sämre än bensinbilar ur miljösynpunkt, sett till världen i stort. Om vi gör det enklare och billigare att åka bil så kommer fler att skaffa en. Om dessutom de flesta drivs med kol, vilket kommer vara fallet inom överskådlig tid, så är inte ens vinsten mellan EN elbil och en bensinbil så stor. Det är ju i regel bara den skillnaden som kommer upp i debatten, eftersom det får elbilen att framstå som bättre än vad det är. För att komma fram till miljöpåverkan måste man förstås kolla på annat också.
Om vi i Sverige vill ha kvar massbilismen så måste vi vara beredda på att även resten av världen kommer vilja ha samma biltäthet. Vi kan inte gärna se elbilen som en lösning om den inte kraftigt minskar utsläppen från bilismen i stort. Ett förespråkande av elbilen i dag är tyvärr som jag kan se det samma sak som att påstå att vi i den huvudsak vita världen har en större rätt att åka bil än den i huvudsak mörkare, om man förespråkar det av miljöskäl.
En drastiskt minskad bilism i våran del av världen är det i dag enda rimliga förhållningssättet till bilismen, som jag kan se det. Det är meningslöst att klaga på att de nya ekonomiera inte vill förbinda sig till utsläppsmål när det är vi själva som släppt ut nästan allt. Att över huvud taget tvinga de nya ekonomierna att minska sina utsläpp är absurt ur rättvisesynpunkt, så länge inte vi själva åtar oss att gå ner på minus inom högst ett årtionde. Debatten i Sverige och större delen av västvärlden är tyvärr ur denna synvinkel snedvriden och blind för det uppenbara. Det kanske går att likna med att lägga skulden för våldtäkter av män på kvinnor på kvinnorna.
Jag håller med dig, Theodor. Jag försökte bara vara lite subtil ;)
Utöver det du skriver och barriäreffekter som jag tog upp, så har vi bullerproblematiken, habitatförlust/förlust av odlingsbar mark, partikelutsläpp (från däcken/vägbeläggningen), trafiksäkerhet... Ja, det finns nog många fler.
Att infrastrukturen har negativa påverkan är givetvis odiskkutabelt. Det kan dock finnas anledning att belysa lita historik och man kan också göra vissa värderingar av olika påverkansformer.
Historik: Jag vill påstå att infrastrukturens miljöpåverkan var väldigt blygsam före etableringen av transportsamhället. Ser man på Sverige så var det på 1940-50-talen som det verkligen drog igång med att man började bygga väg. Vägen skulle fram och man hade inga skäl att ta hänsyn till annat än att etablera effektiva förbindelser. Dagens vägbyggare har helt andra ramar att hålla sig till och det är ganska intressant att spekulera lite i hur våra vägnät skulle ha sett ut om det hade utförts enligt dagens krav på miljöhänsyn. Att miljönapassa befintlig infrastruktur är en utmaning där vi har långt kvar coh för att verkligen uppnå stora förändringar tror jag det krävs dramatiska paradigmskiften inom vissa frågor. Jag tänker till exempel på att man i vissa fall bör avveckla befintlig bebyggelse och vägar.
Påverkansformerna skiljer sig väldeliga i hur allvarliga de är. Jag anser att medan barriäreffekter kan vara av ytterst allvarlig art och av vid omfattning så är de kontinuerliga partikel- och föroreningsutsläppen ofta att betrakta som ganska harmlösa. Jag tycker att det finns en svårartad inkonsekvens med hur samhället hanterar infrastrukturens miljöpåverkan. Visa påverkan får i princip fortgå utan att man gör något åt dem medan andra påverkansformer jagas in absurdum. Ofta känns det verkligen som att man silar mygg och sväljer kameler.
Angående att sila mygg och svälja kameler, så tror jag att när något påverkar människor direkt (såsom buller eller partikelutsläpp) är det enklare att genomföra åtgärder. Det finns en större förståelse för att åtgärda problem som påverkar människors hälsa, dvs. det är lättare att skaka fram pengar och styrande mål till sådant. Att det sen finns andra miljöproblem som är värre/viktigare "glöms bort".
Vi tänker ännu alltför antropocentriskt i vårt samhälle...
Åsa: Man ska inte glömma att det är enormt mycket enklare att åtgärda något som påverkar MIG än någon annan, heller. Även den problematiken finns i klimatfrågan. I praktiken bryr sig få särskilt mycket om människor som man inte ens känner eller kommer träffa. Snarare än att sätta människan i centrum så sätter nog de allra flesta sig själv och sina nära i centrum. De tycker naturligtvis inte det om man frågar dem, men i praktiken är de flesta beredda att orsaka mycket lidande bara det inte är någon i deras närhet som drabbas.
Vilket såklart väcker frågor som: Varför är det så? Vad gör att vissa människor bryr sig mer och andra mindre? Skulle vara intressant att undersöka vad som har fått medlemmarna här på ecoprofile att engagera sig, och i vilken utsträckning man lever som man lär. Finns såklart intressant forskning på detta, som jag borde sätta mig in i bättre :). Får bli en samlingstråd för det vid ett senare tillfälle. Istället får jag göra reklam för denna föreläsning som hålls i regi av kursen Världen Eko, se länk nedan.
*27 okt: Chris von Borgstede (Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet)
Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv
*OBS! DENNA FÖRELÄSNING ÄGER RUM I WALLENBERGSALEN, KRÄFTRIKET 3A 18.00-21.00 http://www.stockholmresilience.org/hem/utbildning/grundniva/varldenseko/sch Logga in för att svara |
Elmotorcyklar (1) Trikar (16) Konverteringskit elcykel (3) Lastcyklar (4) Elmopeder (5) Cyklar (6) Elcyklar (49) Konferenstjänster (2) Cykelleasing (2)
|