Frånluftsvärmepump vs. FTX

Idag fick jag äntligen rett ut vad en frånluftsvärmepump är och hur den skiljer sig från ett FTX-system. Nu undrar kanske en del vad det är för gallimatias jag pratar, men detta är viktiga grejer! FTX-system brukar jag hylla eftersom det är ett ventilationssystem som tar hand om värmen i den utgående smutsig luft, och värmer ingående kall friskluft. In i bostaden släpps varm, frisk luft. Ut släpps smutsig luft som man har plockat ur 80-90 % av värmen från. Fiffigt va? Idag så funkar det så i många hus att den varma luften bara sugs ut och värmer kråkorna, och kall, obehaglig luft tas in via hål i väggen. Men så är det det här med frånluftsvärmepump. Den tar också hand om värmen i luften inomhus. Skillnaden är här att värmen inte vanligtvis används för att värma luft, utan istället radiatorsystem och kanske också tappvarmvatten. Det är naturligtvis också bra, men detta är de avgörande skillnaderna: 1. En frånluftsvärmepump drar trots allt en del energi, och passar för hus som har högre energiförbrukning än passivhus. 2. Friskluft tas in genom hål i väggen, med de komfortproblem som följer. 3. En frånluftsvärmepump är en dyr teknikpryl som slits och behöver bytas ut ibland. Så, min summering: FTX-systemet vinner, men kräver ett mycket välisolerat hus. Men det är väl dit vi siktar ändå. Bifogar en länk till en broschyr där frånluftsvärmepumpens princip kan studeras på sidan tre.

Jag håller med dig Johan. FTX-systemen är robusta och kräver inga stora reinvesteringar i framtiden. För villor finns det ju två förhärskande tekniker för FTX-system: Roterande växlare och plattvärmeväxlare. De är ungefär lika effektiva på att ta tillvara värmen n=85% men den roterande bör man inte köra matos genom. Sen kommer vi ju till frågan hur mycket luft som egentligen behöver omsättas? Mer luft ger ju högre energiåtgång. Är det ingen hemma så borde man väl inte byta luften? Särskilt inte om man inte har en massa konstiga byggmaterial. Kravet i bostäder är minst att 0.35 liter luft per kvadratmeter boyta skall bytas per timmer. Dubbelt i badrum. Men med fina mätare för att kolla hur mycket folk som är hemma eller hur fuktig luften är kan man styra det där. Byggnormen är dock begränsande för det i bostäder. Vet någon hur man resonerat i lågenergihus när det gäller mindre ventilation då ingen är hemma. Skulle vara roligt att höra era tankar om detta. / Johannes

HUr funkar de ftx-system som finns? Skulle de fungera i ett hus som vårt, där luft tas in genom spaltventiler över sovrumsfönstren i ena änden av huset på våning 1 och 2 och där luft tas ut famförallt genom en fläkt i duschrummet på våning1 i andra änden av huset? Luft går också ut genom en självdragsventil i badrummet på våning 2, köksfläkt på våning1 när den är igång (inte ofta!) och genom självdrag i kakelugnens skorsten. Finns det något ftx-system att köpa som skulle fungera för oss, att då sätta i duschens utblås antar jag eftersom det är där huvuddelen av luften tas ut? Eller måste in-och utluft vara på samma ställe för att det ska funka? Att dra kanaler känns orimligt eftersom huset är ca 15 m långt och dessutom i 2 plan, skulle bli väldigt mycket kanaler.

Traditionellt funkar FTX-systemen som illustrationen ovan visar. Du skulle för rätt funktion få stänga igen spaltventilerna. Kakelugnen måste alltid ha god lufttillförsel. Det får inte finnas risk att fläkten drar rökgaserna åt fel håll. Det blir troligtvis en väldigt massa rör som du själv skriver, vilket gör att det i vissa fall kanske blir betydligt billigare att installera en frånluftsvärmepump istället om man vill ta tillvara värmen i luften som lämnar huset. Det finns vägghängda FTX-aggregat för tvättstugor som kan passa bättre i ert hus än ett på vinden kanske. Jag har hört talas om en variant av FTX som man sätter för bara ett rum. Den blåser först ut luft och värmer sen upp luft som den tar in i huset, som ett däggdjur som andas helt enkelt. Vet inte hur bra de är. Hoppas det gav något litet svar. Nu måste jag lämna min plats framför datorn. (ivägkörd)

Johannes, ja visst är det dumt att låta ventilationen gå på max hela tiden. Den borde ju dras ned till ett minimum när ingen är hemma. Och kunna ökas extra när man har gäster. De största vinsterna av ett sådant angreppssätt skulle väl göras i hus där man INTE har FTX och gör stora värmeförluster via ventilationen. Helene, jag vågar inte mig på att ge några konkreta råd i ditt fall. Man behöver nog anlita en expert. Jag tror iofs Johannes är expert... :-) Att acceptera att dra kanaler tror jag är nödvändigt om man överhuvudtaget ska fundera över FTX.

Frånluftsvärmepump kan däremot vara en idé i alla de hus som inte nybyggs väl tätade. Omsättningen på husen är ju ganska liten, några få % per år, så kan vara värt att ha lösningar även för gamla hus. Sen är det bra att ha ett FTX-system som kan kortslutas om sommaren ;) Vet inte om alla säljs så.

Jag vet inte vad du menar med att reda ut, Johan... För att ge lite motargument och blåsa liv (!) i tråden: Som jag förstått det är värmepumpar ganska okomplicerad, tyst och billig teknologi. Även FTX-system kostar en del, inte minst i form av dubbla kanalsystem och det höga täthetskravet. Ska man ha bra komfort behövs flera tilluftsdon och ännu mer kanalsystem. Dubbelt av fläktar till det, med lågfrekvent (ohälsosamt) ljud i tilluftkanalerna. Dessutom mycket mer underhåll och svårighet att optimera. Tilluftskanaler bör generellt vara så korta som möjligt, helst av obefintliga längd, eftersom smuts och ohyra trivs där (i FTX-fallet dessutom i behaglig värme) och sprids inomhus med tilluften och kan orsaka hälsoproblem. Täta hus är i sig en omdiskuterad källa till ohälsa, men det är en annan diskussion. Och som nämnts, FTX-kan kortslutas vid ogynnsamma förhållanden. Har man, vilket är helt normalt, tilluftdon ovanför fönster eller bakom radiatorerna uppstår inga komfortproblem i värmepumpsalternativet. Tvärt om, ett större antal mindre tilluftsdon ger ett jämnare inomhusklimat. Det finns ingen motsättning mellan frånluftvärmpump och välisolerade hus.

Ska man ha bästa komfort torde FTX vara lösningen; luftintag genom yttervägg/fönster ger Kallras vilket borde förpassas till historien. Kallras kan hindras mhja välisolerade fönster och eller radiatorer under fönster/luftintag...hur gör du om golvvärme önskas? I ventilationskanalerna sitter ljuddämpare, hur gör du med ljudet igenom spaltventiler? Innan ventilationsfläktarna sitter filter Rengöring av kanaler kan ske med en "trasselsudd" på snöre. Hur gör man på högsommaren när utetemperaturen dagtid är högre än den önskade innetemperaturen? Med FTX kan man låta värmeväxlaren agera "kylväxlare" med eller utan värmepump/aircondition. /detta är tumregler som givetvis kan vara motsägelsefulla mvh

Det är något värdefullt och elegant med självdragsventilation har jag börjat inse. Den bygger på noggrann avpassning till de lokala förutsättningarna, och en intuitiv förståelse för och ett aktivt samarbete med de enkla naturkrafter som driver den. Trevligt också att slippa behöva förlita sig på professor Balthazars maskin. Bor i ett hus med 15x15 cm luftintag i ett hörn i taket i varje rum, mitt i city. Har aldrig haft problem med kallras, och inte med ljud heller. Det beror på att jag minskar öppningen i takt med att utetemperaturen faller. Har man en lugn södersida eller rent av en inglasad balkong eller vinterträdgård tar man naturligtvis in merparten av tilluften förvärmd därifrån. Och inte kan det väl inte vara särskilt mysigt att sätta soffan rakt under tilluftdonet i ett FTX-hus heller? På sommaren öppnar jag gärna ett par fönster. Kom inte och säg att det är hållbarhetsmässigt motiverbart i Sverige med aktiva kylsystem i annat än specialfall. Eftersom det verkar vara dåligt med produkter på markanden som återvinner värme ur befintliga självdragsventilerade flerbostadshus utan att man måste bygga om hela kåken funderar jag på att prova moderna termostatkontrollerade tilluftdon, som genom termisk expansion reglerar mynningen beroende på utetemperaturen. De kan fås med filter och akustiskt dämpande stos. Detta är nämligen självdragsventilationens problem, att den sällan regleras tillräckligt ofta. Detta innebär att många på vintern antingen överventilerar och därigenom slösar bort onödig uppvärmning, eller underventilerar. En ger upp och tapetserar över tilluftdonet, och sätter sedan in badrumsfläktar när de undrar varför det blir så fuktigt, som genererar undertryck i bostaden med mängder av dåligheter som följd. Nu läste jag nyligen någon annan stans att nya BBR i princip gör det svårt att bygga nya hus utan FTX för att nå upp till återvinningskraven, så hela diskussionen kan vara sentimental i de fallen, men de flesta hus är ju inte nybyggda. Ska försöka ta reda på vilka siffror man kan få med de olika systemen. När det gäller oljud är det adderat monotont surrande som jag menar är ohälsosamt, inte det sorl från stadslivet som kommer in genom fönstren oavsett. En fotnot om golvvärme: Elburen golvvärme verkar vara en dum idé rakt igenom. Tycks ha mer med "lyx" och marknadsföring att göra än någonting annat. Den medför en svårreglerad, trög inomhustemperatur. Tröghet och tunga material är bra för att absorbera tillfällig gratisenergi i form av solinstrålning och aktivitet, men det finns inget egenvärde i att mata denna tröghet aktivt. El till uppvärmning bör ju alltid undvikas, men kan ursäktas i udda fall av att den är så direktverkande och snabbreglerad om den används i radiatorer. Uppvärmning ska idealiskt tillföras precis där den behövs, precis när den behövs, för att motverka kylan ekonomiskt. Vattenburen golvvärme är aningens vettigare en elburen då den har förmågan att flytta tillfällig överskottsvärme och jämna ut den mellan olika byggnadsdelar, dvs att den förbättrar värmelagringsfunktionen. Det kan vara riktigt intressant i samband med solfångare som behöver lagringskapacitet, och eftersom golvvärme inte behöver så höga drifttemperaturer.