Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Energi övrigt   

Att räkna på sin energiförbrukning kan ge aha-upplevelser

JOHAN ERLANDSSON 2009-09-28        #12287

Att bo i lägenhet innebär att det kan vara lite knixigt att räkna på sin energiförbrukning. Den egna hushållelen går väl an att ha hyfsad koll på, men den står dock trots allt bara för en fjärdedel av ett normalhushålls energiförbrukning. Värme och varmvatten står för tre fjärdedelar, och det finns det oftast ingen individuell mätning på. Jag vill ändå rekommendera att du skaffar dig koll på din energiförbrukning för värme, varmvatten och el. Det kan ge lite aha-upplevelser och ge bra motivation för att minska energiförbrukning både genom åtgärder i lägenheten och i huset. Såna åtgärder sparar både pengar och miljö. Om det ska vara någon poäng med att mäta så bör man ha något att jämföra sig emot. I mitt företag Faktor 100 så har jag tagit fram några målvärden där jag har utgått från ett av de mest energieffektiva boendena i Sverige, passivhusen i Lindås. De byggdes 2001 och var då banbrytande särskilt när det gäller uppvärmningsbehov. Idag är det fullt möjligt att bygga om befintliga villor, radhus och flerfamiljshus till lika bra energiprestanda. Om jag räknar om deras energiförbrukning så blir de rekommenderade energiförbrukningsmålen som följer:

Ensamhushåll

Värme: 1 000 kWh
Varmvatten: 1 000 kWh
Hushållsel: 1 250 kWh

För varje ytterligare hushållsmedlem, lägg till:
Värme: 500 kWh
Varmvatten: 750 kWh
Hushållsel: 1 000 kWh

För att visa hur man kan räkna (inte säkert att detta är det bästa sättet) så tänkte jag räkna fram mitt eget hushålls energiförbrukning. Jag bor i en lägenhet på 57 kvadrat. Min son bor hos mig varannan vecka, så jag räknar med att vi är 1,5 personer. Det ger mig följande energimål för hushållet:

Värme: 1 250 kWh
Varmvatten: 1 375 kWh
Hushållsel: 1 750 kWh

OK, vi börjar med värmen. Jag kollar på husets energideklaration och finner efter lite letande att huset uppvärmningsbehov är 74 kWh per kvadratmeter och år. Här får man vara noga så att man inte tar siffran som står på sammanfattningssidan, den innehåller både värme, varmvatten och fastighetsel. De 74 kilowattimmarna är dock inte beräknade på boarean, utan på Atemp, dvs all uppvärmd yta innanför klimatskalet (fastighetens grund, väggar och tak). Jag måste alltså lägga till min andel av de gemensamma ytorna till mina 57 kvadrat. Det visar sig bli 43 kvadrat jag ska addera. (57+43)*74 ger 7 400 kWh värme per år. Alltså nästan sex gånger högre förbrukning än vad de boende i radhusen i Lindås har! Så blir det när man inte har någon isolering och ett ventilationssystem som bara drar ut all värme... OK, så går vi över på varmvattnet. Eftersom vi inte har någon lägenhetsmätning delar jag husets varmvattenförbrukning med antal lägenheter och får 3056 kWh varmvatten per år. Mer än dubbelt så mycket som de boende i Lindåsradhusen alltså. Här tror jag att förklaringen främst beror på att man som lägenhetsinnehavare inte ser varmvattnet som en rörlig kostnad och slösar därför mer. Sist då elen. Jag har 2000 kWh på min egen elräkning. Men lägger jag till min andel av fastighetselen så blir siffran dubbelt så hög, 4 202 kWh! Detta är alltså saker som el till ventilationsfläktar, tvättstugan och trapphusbelysning. Vad lär jag mig av detta? Jo, att det går åt mängder med energi i vårt hus, oerhört mycket mer än vad det skulle behöva göra. Vi får se till att genomföra energieffektiviserande åtgärder, fundera över individuell mätning på varmvattnet och börja kolla vad det är av fastighetselen som drar så mycket energi.



ANTON STEEN 2009-09-29        #12289
Mycket intressant Johan. Jag har just blivit energiansvarig i våran bostadsrättsförening och tänkte göra en liknande uträkning. Skall bli intressant. Jag återkommer med resultaten.

MAGNUS BILLBERGER 2009-09-29        #12290
Johan, har du någon uppfattning om hur rättvisande din uträkning är? Jag får ihop 14658 kWh på ditt 1.5-personershushåll vilket är mer en den årliga totala elförbrukning på mitt hushåll (parhus på 130 kvadratmeter, 2 vuxna 2 barn, vattenburen elvärme mm, dvs all energiförbrukning inkluderad). Jag tolkar det som att du utgått ifrån daklarationssiffror. Har du stämt av mot fastighetens faktiska totalförbrukning?

JOHAN ERLANDSSON 2009-09-29        #12291
Jag har ännu ingen anledning att tro att jag räknat så värst mycket fel. Energideklarationen baseras på våra verkliga förbrukningssiffror. Det som är fel är att Atemp har räknats fram med ett schablonpåslag på boarean av energikonsulten (istället för att enkelt mäta upp ytan), men detta påverkar trots allt inte slutresultatet. Hade Atemp varit lägre så hade angiven energiförbrukning per kvadratmeter varit högre. Min tolkning är att vi bor i ett i princip helt oisolerat hus där det inte finns några direkta incitament att spara på värme, varmvatten och fastighetsel hos de boende. Det är alltså ett landshövdingehus av förkrigsmodell jag bor i. Den dominerande hustypen i mitt bostadsområde.

ERIK PIHL 2009-09-30        #12315
Johan, elförbrukningen är märkligt hög. Brukar vara runt 5000 kWh för en hel familj, fyra pers. Du förbrukar väl mer per person som ensamboende, men lika mycket som en hel familj..? Undrar om det verkligen stämmer med den siffra du fått på fastighetens förbrukning? I så fall bör ni omedelbart se över fläktsystemet, det måste vara något fel. Ni har också våldsamt höga värmeförluster och bör se över vad som kan isoleras bättre. Ni borde ha kort återbetalningstid på isoleringsåtgärder. Att sätta extra glas på befintliga fönster kan vara en god idé att börja med. Många gamla hus har fina hantverkade men tunna fönster, så överväg att ha kvar de befintliga och bara sätta på extra glas. Lindås-husen är krixiga att använda som referens, de använder generellt mer el och mindre värme per person än hus med vanligt värmesystem. Sådana passivhus är ju ett helt annat sorts system, som inte är jämförbart med vanliga hus. Passivhusen byter 10-12 000 kWh värmebehov mot 1-2 000 extra elförbrukning. Kom f övr ihåg att värme och el inte bör liknas som lika! El räknas tekniskt som minst 3 gånger mer värt än värme (se t ex verkn.grad för värmepump). Så 4000 kWh elförbrukning "är lika med" >12 000 kWh värmeanvändning. Det är också viktigt att veta NÄR man förbrukar. Att slösa el och värme om sommaren i t ex Göteborg är ingen större miljöbelastning: elbehovet är lågt och värmen kommer från spillvärme som annars dumpas i Göta Älv. Mitt i smällkalla vintern kommer värmen från oljepannor och elen från kolimport och gasturbiner, vilket är betydligt värre.

JOHAN ERLANDSSON 2009-09-30        #12319
Jodå, fastighetselen stämmer. Det finns dock en delförklaring till den höga konsumtionen. Fastighetselkablar har varit indragna till en lägenhet och där använts till värmelement på vintern... Det upptäckte vi när vi började undersöka den höga elförbrukningen. Men jakten fortsätter... Att fixa fönstren har jag lärt mig är en av de dyrare åtgärderna. Få sparade kWh per satsad krona. Det är nog aktuellt när fönstren ändå behöver renoveras eller bytas. Jag skulle tro att vår första åtgärd för att minska värmeförlusterna blir att isolera vinden. Jo, jag vet att det blir lite avigt att jämföra sig mot Lindåshusen när det gäller el, men bättre lite snett än att inte ha en bra referens. Jag kan ju iofs utgå från det nästan lika snåla LB-huset som har radiatorer... Ska kolla på det kanske. Javisst är el generellt sett mer värt än värme, men man kan också säga att vi har möjlighet att köpa vind-el men måste köpa ful-fjärrvärme av fossilgas. Då blir resonemanget omvänt. Och vi använder inte värmepump. Bra poäng med att energi blir fulare på vintern.

THEODOR ADOLFSSON 2009-09-30        #12322
"Javisst är el generellt sett mer värt än värme, men man kan också säga att vi har möjlighet att köpa vind-el men måste köpa ful-fjärrvärme av fossilgas. Då blir resonemanget omvänt. Och vi använder inte värmepump." Fast eftersom det bara går att bygga en viss mängd vindkraft i ett elsystem så är det inte helt rättvisande att säga att man kan använda mycket el utan någon stor miljöpåverkan. Man använder upp en del av den vindel som är möjlig att använda. Att använda den slösaktigt är inte bra för miljön om man ser längre än bara till sin egen förbrukning eftersom man då minskar den fulel som kan ersättas. I Norge har de ofta resonerat som så att el är en bra värmekälla eftersom den inte ger några utsläpp. Men då glömmer man att elen skulle kunna komma fler människor till del om den användes mer sparsamt. Vattenkraften är en liten resurs som inte går att bygga ut särskilt mycket och det är dumt att använda den till något så ineffektivt som att värma hus. Större utsläpp direkt från uppvärmningen kan alltså ibland vara bättre än mindre, tänker jag mig. Det gäller att inte enbart fokusera på den direkta miljöpåverkan från ens egen värme.

JOHAN ERLANDSSON 2009-09-30        #12323
Nej, man ska inte slösa med elen, men jag ville nyansera påståendet att elkilowattimmar alltid är tre resor värre än värmekilowattimmar... Sen det här med att bara går att bygga en viss mängd vindkraft i ett elsystem. Jag undrar vad smarta elnät kan göra åt den saken. En hel del är min gissning!

JOHAN ERLANDSSON 2009-10-08        #12443
Energimyndigheten kommer inom kort att lansera ett nytt energikalkylverktyg där nu också lägenhetsinnehavare ska kunna räkna på sin energiförbrukning och dessutom få åtgärdsförslag! Ska bli kul att testa.

http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Energikalkylen/

ERIK PIHL 2009-10-08        #12446
Om man skall ha ett systemperspektiv så är det alltid bättre att förbruka en viss mängd värme, än samma mängd el. Även om utbyggnadspotentialen för vindkraft kan debatteras så är utbyggnadsTAKTEN begränsad, vi agerar inom ett i stunden givet energisystem. Om man går från fjärrvärme till direkt el ger det en momentan ökning av elbehov, vilket gör att spetslasten ökar, vilken är typiskt fossil kraft. På längre sikt är det effektivare att bygga fjärrvärmesystem och värmepumpar, än att många har direkt el, även om den är grön. Så direkt-elen förlorar i princip alltid... Direkt elvärme är bara motiverade i just passivhus, eftersom de är byggda för att minska värmebehovet väldigt mycket genom att öka elanvändningen något. Ett problem med passivhusen är att de fortfarande har ett varmvattenbehov, och på grund av det mindre värmebehovet så vill man inte installera en effektiv lösning för att värma vattnet, vilket kan innebära att man slösar el... Hur mycket nätet tål är en mycket het fråga just nu. KVA har gjort ett uttalande om att det svenska nätet enbart klarar 10 TWh, vilket forskare från KTH motsagt sig och hävdar att 30 TWh är mer rimligt (länk). Ett smartare elnät lär behövas för att klara den högre siffran och då handlar det främst om större och effektivare överföringskapacitet, för att jämna ut lokala över- och underskott. En tidigare undersökning av Svenska Kraftnät (2008) har visat att det är först >ca 10 TWh som nya förbindelser blir lönsamma, och att 30 TWh kräver åtskilliga GW extra reglerkraft. Det ett "smart nät" aldrig kan göra är att skapa mer el om efterfrågan överstiger produktion, eller vice versa. Tänk på att 30 TWh vindkraft kräver ca 15 GW installerad effekt, 1½ gånger dagens kärnkraftseffekt! Det kan vara svårt att bli av med om förbrukningen är låg. Till vindkraftens fördel är dock att vindarna statistiskt är starkare om vintern, så produktion överensstämmer ganska väl med efterfrågan. Energisystemvetare brukar säga att ett elsystem generellt klarar upp till ca 20% förnyelsebar, intermittent (varierande) kraft. Systemet är byggt för att klara sådana variationer på grund av variationer i efterfrågan. För att gå vidare behövs någon sorts lagring, utbyte med grannländer eller förbukningsstyrning. Exempel på lagring är vattenkraft, solkraftverk med högtemperatur-värmelager, eller CAES (lager av komprimerad luft). Sverige klarar ganska mycket p g a den nordiska vattenkraften, men en del av reglerpotentialen är redan använd för den danska vindkraften. Till sist kan man ställa frågan vad all extra vindkraft gör för miljönytta. Kommer det i realiteten innebära att andra kraftverk stängs? Kommer det slå ut tysk och dansk kolkraft? Eller kommer vi bara öka konsumtionen? Vindkraft är inte miljövänlig, den är bara mycket mindre miljöfarlig än andra alternativ... Att bara introducera nya tekniker löser ingenting, om inte drivkrafter finns för att tränga bort de gamla.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article645588.ece

JOHAN ERLANDSSON 2009-10-08        #12450
Skulle inte ett smart nät temporärt kunna leverera mer el om efterfrågan överstiger produktionen, om det byggs in mer lagringsmöjligheter? På samma sätt skulle överskottsenergin ha någonstans att ta vägen. Det ligger väl en bit fram i tiden, men tas iaf upp mer och mer. Senast idag läste jag om lagring av el i elbilars batterier i Energimyndighetens populärtidning Energivärlden. Självklart måste ful-elen bort samtidigt som vi installerar mindre miljöpåverkande elproduktion. Just det argumentet brukar jag använda mot CDM-projekt som investererar i t.ex. vattenkraft eller vindkraft i länder med växande energibehov. Hade för mig att det ingick i passivhusstandarden att varmvattnet ska värmas med solfångare på sommarhalvåret, men när jag kollar nu så finns det inte med. Att värma vattnet med el är helt riktigt inte optimalt. Bättre vore väl ett oerhört välisolerat hus som har te.x. Bra Miljöval-fjärrvärme eller en sol/pellets-kombination. Det är nog inte ekonomiskt idag, men gör man ful-elen tillräckligt dyr så kanske...

ERIK PIHL 2009-10-08        #12451
Det beror ju på hur man definierar "nät", för min del är det endast själva transmissionen, men jag vet att vissa inkluderar lagring i begreppet. Lagring av el är generellt dyrt och ganska ineffektivt, pumpkraft är bästa alternativet men utbyggnadsmöjligheterna är begränsade. Lagring av el i elbilar kan väl ses som förbrukarstyrning. Jag är osäker på om man egentligen vill ha batterierna både för att dumpa elkraft och ha som reservlager, eftersom många in- och urladdningar minskar batterlevnadstiden. Det blir dyr reservkraft. Däremot en bra idé att låta batterierna laddas när efterfrågan är låg, för att jämna ut dygnsvariationer. Har en kollega, Lisa Göransson, som gjort studier på just detta, vilket visar på flera goda effekter (svårt att citera enskilda siffror, då det blir komplexa samband). Länder som har en generellt låg levnadsstandard tycker jag är en annan fråga. Vi i Sverige klarar oss utmärkt utan att öka förbrukningen, men för andra skulle det verkligen betyda enormt mycket att få några kWh mer per person. Det skulle även minska avskogning i vissa områden, kom ihåg att miljarder människor lever med ved (eller ful-kol) som huvudsaklig energikälla. Vi måste kunna unna kineser, kenyaner och indier mer elproduktion, och kan det ske med bara vind- och solkraft så vore det ju fantastiskt. Betydligt bättre än att vi (som redan har dubbelt så hög elförbrukning som medel-europeer) smäckar upp några tusen vindturbiner till bara för att öka vår egen förbrukning. Passivhus med solvärme blir generellt bättre, men fortfarande problem att de har relativt högt effektbehov om vintern, när elen är som "fulast". Det gäller även luft-luftvärmepumpar (de som har uteluft som värmekälla), vilka närmast är att betrakta som direkt-el när det är riktigt kallt ute.

ERIK PIHL 2009-10-08        #12452
För att ge konstruktiva förslag, så skulle jag hävda följande lösningar som bra boendeformer: VÄL ISOLERAT MED FJÄRRVÄRME (Bra Miljöval) för hus/lägenheter i tätort PASSIVHUS för villaområden, radhus, eller hus i områden med så hög boendekoncentration att värmebehovet även för passivhus är tillräckligt för fjärrvärme. Alltså glest eller väldigt tätt bebyggda områden. BERGVÄRMEPUMP för hus i glesbygd med bra geologiska förutsättningar PELLETS för hus som inte passar med ovanstående, gärna samköpande med grannar så transporter minskar Som komplement till ovanstående är solvärme i princip alltid bra. Ännu bättre om man kan bygga bergrums-/injektionslager för att lagra värme till vintern. Antingen för viss extra lagring, upp till ca 20-25%, eller över 80% av vintervärmebehov - inga mellanlösningar. Mina påståenden alltså, ni får gärna argumentera emot ;)

JOHAN ERLANDSSON 2010-02-07        #13750
En liten invändning kanske jag kan ha på din lista här, att inte elen är specad för bergvärmepumpen. Är man en hardcore marginalelskille så kanske man tycker att det inte spelar någon roll, men jag skulle ändå vilja se att man har finelsavtal till sin bergvärmepump. Och när det gäller pellets vill jag också förespråka att man använder en kamin/brännare med katalysator för högre verkningsgrad och mindre utsläpp.

JOHAN ERLANDSSON 2010-02-07        #13751

Min hushållselförbrukning. Jag siktar på att komma under 100 kWh/månad...

Efter att jag var med på energisession i Uddevalla gick det upp ett litet ljus för mig angående hur man kan få fatt på bra data om sin hushållselsförbrukning. Jag har tänkt på min elleverantör som den naturliga källan till sådan information, men det är klart att det är nätägaren som står för mätaren som är den som sitter på informationen. Så jag kollade upp min nätägare Göteborg Energi och visst kunde man få ut information där, till och med som stapeldiagram! Perfekt. Nu hoppas jag att momentanförbrukningen dyker upp där också, det ska vara tekniskt möjligt att leverera med deras avancerade mätare.

Logga in för att svara


Produkter

Värmeväxlare för varmvatten (2)
Vindandelar (2)
Småskalig vindkraft (33)
Hybridsystem solceller/vindkraft (4)
Standby-stoppare (1)
Solfångarsystem (2)
Energikonsulter (2)
Varmvattensparande produkter (4)
El (3)
Energimätare (3)
Belysning (1)
Solceller (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3160 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik