Bilberoende gör folk feta?

Professor John Pucher hävdar att bilberoende och fetma har ett samband, och använder den här grafen i sina föreläsningar. TreeHugger kommenterar och drar till med några mer långtgående spekulationer kring varför det finns en samband, t.ex. att en bilägare oftare har ett mycket välfyllt kylskåp eftersom det är lättare att storhandla. Hmm, jag undrar jag. När jag har tomt kylskåp är en inte helt ovanlig reaktion att jag går och köper en pizza på den lokala pizzerian som ligger 50 meter bort... Kolla gärna på den intressanta presentationen på länken nedan. Jag gissar att Erik Sandblom kan använda materialet till ett hav av nya cykeltrådar! :-) Jag frågade Prof. Pucher om jag fick använda bilden, och i svaret så skrev han som signatur "Bilfria Jan". :-)

En inte alltför långtgående spekulation skulle kunna vara att de som cyklar och går förbränner så där en halv lunch extra per dag. Kanske kan Erik S hjälpa till med genomsnittlig pendlarlängd för cyklister och sedan kan man räkna ut hur mycket extra energi detta förbrukar varje dag. Ett problem med min spekulation ser jag dock tydligt: Bland icke bilberoende räknas även kollektivtrafikresenärer. Frågan är då hur stor andel de utgör och hur långt de har att gå till/från busshållplatser och tågstationer.

Jag har ingen snittsiffra på cykelpendling, men jag kan höfta till med 3 kilometer (nio i Stockholm). En vanlig cyklist gör av med cirka 100-150 watt ungefär. Det kom en studie för något år sen som visade att kollektivresenärer får mer motion än bilister, troligen för att man får några korta promenader inbakade i resan. Jag kan också tänka mig att en del tar en promenad på vägen hem, istället för att byta till anslutningsbussen. Det är svårt att göra med bilen.

Fet av bilåkning? Ja nog kan säkert mycket bilåkning (ist.för ex cykling) förstärka/bidra till ett problem (fetma) men rimligtvis bara ett redan befintligt problem? Fetma är kanske ett så komplext problem att det är svårt (men lockande) att förklara att det skulle ha ett samband med en enskild variabel, i detta fallet mycket bilkörning. Kanske är stora klasskillnader en viktigare del som förklaring? Skillnader i medvetenhet bland befolkningen vad som är bra kost? I Sverige finns en relativt stor "folkrörelse" vad gäller att gympa, träna (Friskis och Svettis, gym o.dyl) Vad gäller beträffande detta i de undersökta länderna? Dessutom tror jag man måste kika på en mängd kulturella skillnader länderna emellan. Någon beskrev (i samband med teologistudier tror jag) för mig att i USA är man (något stereotypt) en "god samhällsmedeborgare" om man går i kyrkan varje söndag. När är man det i Sverige? När man motionerar? Arbetar i trädgården? (Jag vet att detta resonemang tenderar att bli fördomsfullt, men spekulerar som sagt nu.......) Vad gäller i de undersöka länderna beträffande skolmat? Synen på mellanmål på dagis o.dyl? Hur mycket snabbmat konsumeras? Har barnen idrott, gympa i skolan? Hur ser barns fritidsintressen ut och varför ser du ut som de gör? Hur ser motsvarande vanor ut för vuxna och varför? Är detta mindre eller mer troliga förklaringar till fetma än mycket bilåkning i så fall?

Verkligheten är naturligtvis ganska komplex som vanligt. Men visst är det lockande att försöka hitta enkla samband (precis som du skriver Petra). Själv försökte jag ju hitta ett samband mellan cykling och energiförbrukning. Sex km per dag (jag antar att tre km syftar på enkel väg Erik?) kan knappast bidra med så mycket. Däremot borde det vara så att de nio kilometrarna som Stockholmarna cyklar (enkel väg?) till jobbet gör dem smalare än genomsnittsbilisten i samma stad.

Jag fick lite mer kött på benen av Bilfria Jan här. Det är en vetenskaplig artikel som går igenom kopplingar mellan fetma och transportsätt i olika länder. Såhär står det sist i sammanfattningen: "Although the results do not prove causality, they suggest that active transportation could be one of the factors that explain international differences in obesity rates."

Petra, jag tror inte så mycket på friskis o svettis. Anledningen är att man måste avsätta tid, det vill säga att man motionerar som om det vore en hobby. Men motion är ingen hobby, lika lite som mat eller sömn är en hobby. Även de länder till höger i Puchers diagram har ganska hög andel bilresor, 45-50%. Om man utgår från att de flesta bor inom cykelavstånd från sina arbeten så borde andelen bilresor vara betydligt lägre än 50% i de "bästa" länderna. Antag att man har sex kilometer till jobbet, och att det tar 20 minuter att cykla. Antag att det tar 10-15 minuter att köra bil, inklusive parkering. Då lägger man 10-20 minuter om dagen i extra tid på pendlingen, för att cykla. Men för dessa 10-20 minuter i insats får man 40 minuter tillbaka i lagom motion. Varje dag, året om, hela livet. Sydsvenskan: Bilpendlare riskerar hjärtinfarkt Ecoprofile: Cyklister övervinner cancer

Jag skrev ned en mängd variabler som kan vara delförklaringar. Att lyfta ut någon av dem blir inte så fruktbart. Varför väljer du att göra det? Kan inte motion vara en hobby? För mig är det iaf det. Kanske beror på vilken motionsform man ägnar sig åt och hur mycket man lider under tiden;)

Petra, du tar upp flera delförklaringar: 1. folkrörelse, friskis o svettis 2. klasskillnader 3. medveten kosthållning, snabbmat 4. gympa i skolan Lägg till om det är något jag missat. Alla förutom trean påverkas av att folk går och cyklar mer till vardags. Det ger motion och det sparar pengar för låginkomsttagare. Jämfört med att motionera på fritiden spar man tid också. Det kan lätt bli tjatigt att förespråka mer gång och cykling, men faktum är att det löser en massa, massa problem för enskilda individer och på samhällsnivå. De allvarliga trafikolyckorna minskar. Med fler människor på gatan ökar tryggheten. Man måste inte kriga över olja och naturgasledningar. Luften blir bättre och bullret minskar. Det berör allt, allt, allt. Motion kan vara en hobby precis som bilar. Skillnaden är att alla behöver motion, men alla behöver inte bilar.

Petra Dalin har helt rätt i sina påpekanden ovan. Att fetma i större utsträckning skulle vara korrelerad till andlelen resor som genomförs med bil än andra faktorer måste anses osannolikt. För att kunna skilja ur att en enskild faktor bidrager till ett specifikt fenomen i större utsträckning än andra krävs omfattande och upprepade utredningar. Storken kommer flygandes på vårkanten och just under samma period föds det betydligt fler barn. Vi vet alla vilka slutsatser vi kan dra, eller rättare sagt inte dra, av denna information. Det är naturligtvis hälsosamt att cykla och röra på sig inom rimliga gränser, men jag anser att det inte är därför vi är mindre överviktiga i t.ex. Sverige jämfört med USA. Bildningsnivå, klasskillnader, utbudet av kost, totala antalet dagliga resor m.m. har antagligen minst lika stor inverkan.

Jag tror det finns ett samband. Självklart är detta bara en faktor tillsammans med alla andra faktorer som har nämnts ovan. Och som Pucher också säger. Men jag tror definitivt att det är en faktor bland andra. Om man tar en person som jobbar på kontor, har halvbra kosthållning, inte är så förtjust i sport och motion och inte gillar att vara ute om det inte är kanonväder (visst finns det en del såna?) så borde det väl ha betydelse om det finns goda förutsättningar ekonomiskt och infrastrukturellt att åka bil för att göra sina vardagsärenden eller ej? Dvs. man klarar alla transporter av sig själv, familjen och inköp utan att behöva använda sin kropp för transporten? Bara att steppa ned till parkeringen och sätta sig i värmen och sedan är man framme på sin destination en stund senare utan att behöva höja pulsen mer än fem slag per minut.

Jag ser två läger här, de som vill förenkla och de som förkastar detta och vill komplicera. Båda har förstås rätt. Vet ni förresten om att personer som går omkring med en tändare (eller tändstickor) i fickan löper högre risk att drabbas av lungcancer? Borde man inte förbjuda tändare? ;-) Nå, det kanske inte är tändaren som *orsakar* lungcancer, men det betyder inte att det inte finns en samband som går vägen över rökning. På motsvarande sätt tror jag att bilden pekar på något viktigt, även om det är svårt att sätta fingret på det exakta sambandet. Om man tar bort de två länderna "i mitten", Kanada och Irland så är mönstret så flagrant tydligt att jag är böjd att tro att det finns ett samband (även om det som sagt är svårt att utröna kausalitet). Jag är inne på Johans linje (ovan). Det kanske eller kanske inte är andelen bilresor per totalt antal resor som är grejen. Men i samhällen med många bilresor är också resten av samhället anpassat för bilresandet - men sånt är förstås mycket svårare att mäta. Ett exempel: Jag har en god vän som bodde i Linköping brukade ta med sig familjen ut på en kvällspromenad flera gånger i veckan. I en typisk amerikansk förort uppmuntrar inte den byggda miljön till promenader - i värsta fall kan det hända att det inte finns trottoarer, att det är en mental öken (bilanpassat landskap) att vara ute och gå eller att bilarna som åker förbi i den lungna förorten svischar förbi i för hög fart på de perfekt bilanpassade gatorna. Då tycker jag alltså att måttet ovan kan få stå som "proxy" (ombud?) för alla dessa och många många fler faktorer (frånvaro av cykelvägar, kollektivtrafik etc.).

"Jag har en god vän som bodde i Linköping brukade ta med sig familjen ut på en kvällspromenad flera gånger i veckan. I en typisk amerikansk förort uppmuntrar inte den byggda miljön till promenader - i värsta fall kan det hända att det inte finns trottoarer, att det är en mental öken (bilanpassat landskap) att vara ute och gå eller att bilarna som åker förbi i den lungna förorten svischar förbi i för hög fart på de perfekt bilanpassade gatorna. Då tycker jag alltså att måttet ovan kan få stå som "proxy" (ombud?) för alla dessa och många många fler faktorer (frånvaro av cykelvägar, kollektivtrafik etc.)." Det stämmer förstås att det finns en skillnad i bilvänlighet mellan det svenska och det amerikanska samhället. Det svenska är dock inte på något sätt ett samhälle byggt efter andra transporter. Även här dominerar bilen samhällets utformning och andra transporter trängs på sin höjd in först i efterhand. Samhället fortsätter dessutom att utvecklas i riktning mot mer bilåkande och mindre kollektivtrafik per person, i synnerhet genom aktiv politik från kommuner och andra delar av det gemensamma. I princip alla bostäder som byggs planeras för att alla hushåll ska ha bil, och det blir på alla(?) sätt allt svårare att klara vardagslivet utan bil: färre och större butiker och serviceinrättningar, sämre kollektivtrafik per person, färre vägar som tillåter cykling och mer biltrafik på de som man får cykla på. Linköping är här inget undantag (se artikeln) utan snarare ett riktigt bra exempel. De senaste åren har sett en stor utbyggnad av bilberoende handelscentrum, perifiera bostadsområden med högt bilanvändande och sämre turtäthet för bussar. Cyklingen har också antagligen minskat sedan 1999. Kommunens representanter är naturligtvis oförstående till varför det ser ur så här. Självkritiken lyser med sin frånvaro och man tycks åtminstone utåt faktiskt själva tro på lögnerna om att man prioriterar cykling. För lögner är vad det är. Det som i överlägset första hand prioriteras är bilen. En förhållandevis (jämfört med andra svenska kommuner (jag skulle dock inte vara så säker på att siffran 25 % verkligen rör kommunen och inte tätorten. Som vanligt blandas begreppen friskt i artikeln) som prioriterar bilen i ungefär samma grad) hög andel cyklister beror naturligtvis på att tätorten domineras av universitet och tätortens relativa litenhet. Att jämföra med Stockholms tätort som är milsvidd och inte lika studenttät ger förstås Linköping en stor fördel. Hur det kan vara så svårt att förstå att bilanvändandet ökar om man ökar antalet parkeringsplatser för nybyggda bostäder, bygger bilberoende köpcentrum och minskar busstrafiken är verkligen en gåta. Fast med största sannolikhet så förstår naturligtvis Linköpings kommuns representanter detta. Det är svårt att avgöra vilket som är värst, att de ljuger eller att de verkligen är så inkompetenta att de inte förstår att satsningar på bilismen leder till ökat bilåkande. Jag vill här återigen påpeka hur viktigt det är att vi i miljörörelsen inte framhåller Linköping eller andra svenska kommuner eller tätorter som goda exempel och på så vis blir nyttiga idioter som sprider myter om kommuner/tätorter så att de framstår som mer attraktiva än vad de är (här syftar jag inte på Daniels senaste inlägg). Åtminstone bör det vara enkelt att hålla igen pratet om cykelstad och liknande när det faktiskt inte satsas på att öka cyklingen. Att bygga en ny cykelväg är inte samma sak som att förbättra för cyklingen, det beror också på hur mycket man förbättrar för bilismen och liknande.

Ja Theodor, situationen är inte ideal i Sverige. Men skillnaden jag trycker på är att *det är möjligt* att ta sig fram på andra sätt än med bil i Sverige. Så är det inte på många många fler ställen i USA även om dessa ställen nominellt är "urbana". "Samhället fortsätter dessutom att utvecklas i riktning mot mer bilåkande och mindre kollektivtrafik per person" Jag förutsäger att detta kommer att förändras inom kort (inom max 10 år). Du öppnar upp för frågan om i vilken riktning samhället utvecklar sig. Det är legitimt, men det är en annan fråga än den som diagrammet ovan visar på och en annan fråga än den som diskuterats ovan - om hur det är idag (och varför).

Daniel (och övriga såklart): apropå att förkasta eller ej så tror jag också att mycket bilåkning är en (av hundra) delförklaringar till att människor kan bli överviktiga. Min poäng var att frågor som är relaterade till livsstil, vilket fetma i stor utsträckning rimligtvis är, är per definition mycket svåra och vanskliga att utreda vad gäller orsak och verkan. Ska man undersöka livsstil, vanor och kopplingen till att bränna alternativt inte bränna fler kalorier än man stoppar i sig (och varför en del hamnar på plus i denna lilla matematik), är inte enkelt och jag tror att det, precis som vid nästan all annan statisk, är lätt att dra alltför förhastade slutsatser och faktiskt komma fram till något som passar ens egna syften, egen forskning etc. Jag tycker helt enkelt att det verkar vanskligt att presentera ett diagram och där peka ut en bilåkning som orsakande faktor och därefter dra en säker slutsats.

Det finns studier från USA som visar att folk i samhällen med cykelbanor och trottoarer har bättre hälsa än andra. Jag har ingen länk på det just nu. Theodor nämner att Sverige är (om)byggt för bilresande. Jag tycker det är intressant att bilberoendet ligger på 45-90% av alla resor i alla länder i figuren. Detta trots att de allra flesta resor sker inom 5-10 km. I Sverige bor hälften av befolkningen inom fem kilometer från sina arbeten, två tredjedelar inom tio km. Det är liknande i de flesta länder. Med det som utgångspunkt borde ungefär hälften av resorna ske till fots eller med cykel. Om ytterligare 20-30% sker kollektivt så blir det 20-30% kvar som sker med bil. Men inget av länderna är i närheten av en sådan fördelning! Skulle något av länderna ha en bilreseandel på 25% istället för 45-90% så tror jag det landet skulle ha ännu lägre andel övervikt, och sambandet blir ännu tydligare. Sydsvenskan: Bilpendlare riskerar hjärtinfarkt Personer som åker bil till jobbet löper 70 procents större risk att drabbas av hjärtinfarkt, enligt en svensk studie. Beyond the established risk factors of myocardial infarction: lifestyle factors and novel biomarkers

Petra: Bara för att jag (och Johan) drar åt att misstänka att det finns ett samband mellan bilåkning och fetma betyder det att fetma *enbart beror på* bilåkning. Det kan förstås finnas samband *också* mellan fetma och en eller flera av de förslag på alternativa faktorer som du ställer upp ovan (matvanor, klass/kunskap, fysisk aktivitet i skolan, som folkrörelse etc.) "frågor som är relaterade till livsstil, vilket fetma i stor utsträckning rimligtvis är, är per definition mycket svåra och vanskliga att utreda vad gäller orsak och verkan" Så är det säkert, men har inte bilar att göra med livsstil då? Speciellt när de genomsyrar samhället till den grad de faktiskt gör i USA? Sedan måste jag påpeka att i det första inlägget ovan står det att "Professor John Pucher hävdar att bilberoende och fetma har ett samband". Det står inte att "Pucher hävdar att fetma beror på bilberoende (och inget annat är bilberoende)". För att vara petig skrev jag själv t.ex. ovan att "jag är böjd att tro att det finns ett samband (även om det som sagt är svårt att utröna kausalitet).". Så jag håller med dig om detta men tror inte att någon har sagt det du så starkt vänder dig mot.

Du har så rätt, jag överdriver professorns resultat i min iver att argumentera för min egen sak;) Jag har inte på något sätt trott att du (ni) tror att det "enbart" är bilåkning som orsakar fetma. Våra argument skiljer sig nog åt beträffande grad och inte art. Frågan blir då istället hur viktig bilen som orsakande variabel är? Tack för givande diskussion förresten!

Lite uppe i varv, fortsätter här. Så är säger Pucher ovan: "Although the results do not prove causality, they suggest that active transportation could be one of the factors that explain international differences in obesity rates." Det säger väl allt, märk hur försiktig han är med att uttala sig om kausalitet. Han säger inte ens att bilåkning är den viktigaste faktorn, bara att det är en (av flera) faktorer. Det måste väl du vara nöjd med Petra? Petra: "Jag skrev ned en mängd variabler som kan vara delförklaringar. Att lyfta ut någon av dem blir inte så fruktbart. Varför väljer du att göra det?" Vaddå, om man faktiskt har lyckats hitta en delförklaring är det väl legitimt att uppmärksamma detta och agera på det? Måsta man lista ut alla variabler och samband innan man "får" börja göra något åt prolemet med fetma? Jag har för mig att 1/3 av alla amerikaner är överviktiga och ytterligare 1/3 är grovt överviktiga (obese), fast det ser ut som 25% i diagrammet ovan. Det brinner ju i knutarna att göra något åt det och att (som Erik aldrig kan avhålla sig från att påpeka) cykla istället för att åka bil är väl en bra start som också ligger i linje med ditt påpekande om att detta är en livsstilsfråga?

Petra. Såg att du hann svara emellan. "Frågan blir då istället hur viktig bilen som orsakande variabel är?" Ja det är förstås 10 000-kronorsfrågan som säkert är mycket mycket svårare att svara på. Men jag kör på med samma linje. Varför måste man egentligen veta exakt hur viktig bilen är innan man gör något? Att cykla gör ju dessutom minst fem flugor på smällen.

Exakt är inte så intressant kanske, som du skriver. Om bilen är mycket viktig eller mindre viktig som förklaring, är väl snarast en fråga att utreda för att kunna hjälpa människor ur ett liv med övervikt.

"Jag skrev ned en mängd variabler som kan vara delförklaringar. Att lyfta ut någon av dem blir inte så fruktbart. Varför väljer du att göra det?" Ovanstående var en fråga till Erik S gällande valet att lyfta ut "Friskis och Svettis" i mitt inlägg. (Ej syftandes på bilåkning alltså.) Hänger dock inte riktigt med längre...

Petra, jag lyfte inte bara ut friskis och svettis. Jag sa också att eftersom cykling är billigt så är det bra mot klassamhället också. Plus att man naturligtvis får mer motion om man både går/cyklar till skolan och är med på gympatimmen.

Ok, det är bra, jag ville här och nu enbart beskriva för Daniel vad meningen syftade på.

Ungefär i linje med mina argument ovan, att bilåkning är ett bra indikator/index på en bilberoende kultur och de problem som följer på detta: "Driving is a way of life for Americans but researchers say the national habit of driving everywhere is bad for health. [...] Ideally, people should take 10,000 steps a day to maintain wellness, according to James Hill, professor of pediatrics at the University of Colorado. But for those who only walk from their home to the car and from their car to an office and back again, that figure can sink to only 1,000 steps. A car culture forces people to make time to exercise and driving long distances reduces the time available to work out. [...] Obesity and heart disease are two of many problems associated with a sedentary lifestyle. [...] Lawrence Frank of the University of British Columbia has even quantified the link between the distance people drive each day and their body weight. "Every additional 30 minutes spent in a car each day translates into a 3 percent greater chance of being obese," he said. "People who live in neighborhoods with a mix of shops and businesses within easy walking distance are 7 percent less likely to be obese.""