Vilken värme är miljöbäst på vintern?

Värme till bostäder på vintern är inte samma sak som värme till bostäder på sommaren. På sommaren finns det t.ex. ofta överskottsvärme i fjärrvärmesystemet som annars får dumpas bort. När det är som kallast däremot så går de sämsta energikällorna igång. Oljeeldade fjärrvärmeverk kan dras igång, och Sverige importerar smutsig kolkraft. Jag ger i höst en seminarieserie på nätet, Grön omställning i praktiken, där jag, gästföreläsare och deltagarna hjälps åt att komma fram till hur vi kan ställa om till ett miljömässigt hållbart leverne. De två senaste seminarierna har vi pratat energi, och vissa meningsskiljaktigheter kom upp när det gällde vilket energislag som är att föredra för uppvärmning på vintern. Så här resonerar jag själv: I första hand gäller det naturligtvis att minimera energiförbrukningen. Idag går det att nå mycket långt med att minimera uppvärmningsbehovet. Det går t.ex. att renovera miljonprogramhus till passivhusstandard. Passivhusen har, som de är designade idag, inga radiatorsystem. De kallaste dagarna värms den ingående luften upp med el. Och eftersom vårt elnät är hopkopplat med Europas så är det lätt att argumentera att den elen de kallaste dagarna då är kolkraftsel och därmed är en hel del förlorat. Det gör också skillnad om man tänker på stad eller land. I stan finns möjlighet till fjärrvärme där t.ex. spillvärme från industriell verksamhet kan utnyttjas. På landet bor folk glesare och där är det svårare med fjärrvärme men går däremot bättre med småskalig vedeldning än inne i stan. OK, min topplista, först för stan: 1. Hus isolerade till passivhusstandard (inkl. FTX-system*) men med vanligt radiatorsystem och Bra Miljöval-fjärrvärme 2. Hus isolerade till passivhusstandard (inkl. FTX-system) men med vanligt radiatorsystem. Bergvärmepump driven av vindkraftsandelar och där berget värms av solfångare på sommaren. 3. Hus isolerade till passivhusstandard (inkl. FTX-system) och utan radiatorsystem. Tillskottsvärme från vindkraftsandelar. Och en topp tre för landet också: 1. Hus isolerat till passivhustandard (inkl. FTX-system) men med vanligt radiatorsystem, pelletspanna (eller vattenmantlad braskamin för villor), stor ackumulatortank och solfångare. 2. Hus isolerade till passivhusstandard (inkl. FTX-system) men med vanligt radiatorsystem. Bergvärmepump driven av vindkraftsandelar och där berget värms av solfångare på sommaren. 3. Hus isolerade till passivhusstandard (inkl. FTX-system) och utan radiatorsystem. Tillskottsvärme från vindkraftsandelar. *Ett FTX-system är ett ventilationssystem där den utgående ventilationsluften värmer upp den ingående, friska luften.

Jag håller inte riktigt med. När det gäller vad som är bäst för hus i stan så är uppvärmning med fjärrvärme att föredra framför andra alternativ. Där det finns utbyggda fjärrvärmenät finns stora möjligheter att få ett väldigt bra och effektivt energisystem med kraftvärmeverk som eldas med biobränslen. Kraftvärmeverken producerar el (30-50% av energin) som på marginalen konkurrerar ut kolbaserad elproduktion och spillvärme (resterande 50-70% av energin) som går ut i fjärrvärmenäten och värmer bostäder och andra lokaler. Även andra verksamheter med behov av lågvärdig värme (ex växthusodlingar) bör anslutas till kraftvärmeverksbaserad fjärrvärme. Däremot bör man se till att undvika alltför höga effekttoppar i fjärrvärmesystemen, vilka kan uppstå riktigt kalla vinterdagar. Det är vid dessa undantagsfall som oljepannor används. Annars används de generellt ytterst sparsamt. Effekttoppar kan undvikas om man har en modern värmecentral som är reglerad för att undvika effekttoppar i huset. Värmecentralen behöver bytas med jämna mellanrum (typ vart tjugonde år); när det är dags nästa gång så är det värt att se till att få en riktigt bra anläggning som kan spara 10-20% av värmebehovet och samtidigt kapa effekttopparna. Naturligtvis bör fjärrvärmen vara fossilfri och märkt med Bra Miljöval. Vi har i Sverige tillgång till stora mängder biobränslen som kan användas i kraftvärmeverken med större utbyte än om de omvandlas till fordonsbränsle. Vi har även mängder med industriell spillvärme som vi kan använda i fjärrvärmesystemen.

Hmm, då måste jag fråga dig Mattias exakt vad det är som du inte håller med om? När jag läser vad du skriver ser jag inte omedelbart vad som skiljer från det jag skrev? Jag kanske skrev lite otydligt.

Saxat från Johanna Sjölins blogg, envarning.blogg.se; "Stod i Falukuriren att Falu Energi & Vatten har fått fjärrvärmen Bra Miljöval-märkt, tydligen det första företaget som lyckats med det. Sådant får mig faktiskt att bli lite stolt över att bo i Falu Kommun! Roligt youtube-klipp kring detta; http://www.youtube.com/watch?v=UbhzXRuqMek" Vet du Johan, mer om det här? Vad innebär Bra Miljöval-märkningen? Är det här företaget verkligen miljövänligt eller är de bara lite mindre dåliga än andra? Man blir ju lite misstänksam, går sånt verkligen att få miljövänligt "på riktigt"? Tack för dina jätteintressanta texter! //N

Tack för beröm Nina! Det är Naturskyddsföreningen som står bakom Bra Miljöval-märkningen, och de har jag förtroende för. Så jag tycker du ska vara stolt över att bo i Falu kommun! Miljövänligt är dock ett ord jag rekommenderar att undvika. Även Bra Miljöval-fjärrvärme har naturligtvis viss miljöpåverkan, och den bästa energiåtgärd man kan göra är fortfarande att använda mindre energi. Jag bifogar kriterierna.

Tack för svaret! Jag bor själv inte i Falu Kommun dock, utan saxade det som sagt ur Johanna Sjölins miljöblogg, jag blev bara nyfiken på hur bra ett bra miljöval egentligen är! Men kriterierna verkar ändå förhållandevis hårt satta, vilket ju känns positivt! Men man bör alltså inte lägga så stor vikt vid det "historiska" i detta som Falu Eenergi gör i sin reklamfilm?

Hmm, det var nog inte direkt någon proffsreklambyrå som gjort den filmen...

Håller med om det mesta i Johans första inlägg, men vissa kommentarer: Bergvärme - ganska tveksamt i stan. Funkar inte om många har det, då "stjäl" grannar från varandra. Inte tillräckligt värmeunderlag, till och med svårt i villaområden. Däremot kan värmepumpar fungera i fjärrvärmesystem, kan hämta från stora sjöar eller djupt i bergen. Solvärme - får inte glömmas bort. Med stora värmelager kan bostadsområden få solvärme året om. Miljövänligare värme är svårt att hitta - vi slipper hugga ner skogen för bioenergi eller täcka varenda fjälltopp med vindkraftverk. Att använda solvärmen för att ladda bergvärme på sommaren är föreslaget, men används mig veterligen inte. Rent logiskt sett bör det inte bli särskilt effektivt, det är en för liten reservoar, det mesta av värmen "försvinner" - kanske med grundvattenströmning ner till en glad granne? Och sen, som sagt, det bästa är att spara. Behöver man en villa på 200 m2 och trippla vardagsrum? Svenska bostäder använder lika mycket energi som engelska, även om de är väldigt mycket bättre isolerade. Med en snabb och "enkel" åtgärd som individuell värmemätning så kan man drastiskt reducera energianvändning i flerbostadshus.