KVAs budskap till klimatmötet: satsa på el, undvik energigrödor

Elektricitet bör bli framtidens energibärare. Använd jordbruksmarken för mat, inte för att odla bioenergi. Det är de starkaste punkterna i det kortfattade budskap som Kungl Vetenskapsakademins Energiutskott sänder FNs klimatmöte i Köpenhamn. Ståndpunkterna är slutsatser från det flera år långa arbete man gjort med uttalanden, "statements", på olika energislag, samt den internationella konferensen Energy2050. Akademins uttalanden har tidigare väckt viss uppmärksamhet, exempelvis genom att tona ner bioenergins framtida betydelse och genom att hävda att Sverige de närmsta åren inte kan bygga ut mer än 10 TWh/år vindkraft. Nu utdelar man alltså ännu ett slag mot allt vad oljepalmer, etanol och energiskog heter. De fem punkter som tas upp i budskapet är: - Energisystemen måste förändras fort, kanske snabbare än någonsin tidigare skådat - Alla miljöaspekter måste tas hänsyn till, dvs naturvärden får inte offras för att lösa klimatfrågan. Externa ekologiska kostnader för energi bör internaliseras i priset. Energieffektivitet bör få mer uppmärksamhet. - Det finns mycket energi att utvinna ur restprodukter från jord- och skogsbruk, men bra jordbruksmark skall inte användas för energiodling. - Förnybar energi ger el, alltså bör elektricitet bli framtidens energibärare. Det är mycket effektivare än förbränningsmotorer (eller vätgassamhälle). - Det behövs stora investeringar i forskning på och utveckling av förnybara alternativ. Inget kraftslag lyfts fram som bättre än något annat i budskapet, utan denna debatt lämnas relativt öppet. På konferensen Energy2050 så visade dock en av Energiutskottets starka namn, Bengt Nordén, fram solenergi och kärnkraft som de enda "realistiska" alternativ för att kunna förse mänskligheten med nyttig energi i den omfattning vi använder idag. För kärnkraft endast under förutsättning att nästa generationer realiseras, då dagens kärnkraft har begränsad potential och säkerhet. Det officiella meddelandet finns länkat nedan.

De pratar inget om att vi behöver använda mindre energi?

Jag har aldrig hört någon ta upp odlingen av mindre nödvändiga grödor så som kaffe, te, tobak o.s.v. Mycket av dessa skulle vi kunna klara oss bra med i betydligt mindre mängder, defenitivt tobaken. Det skulle bli mark över till återskogning, mat eller biobränslen.

Om vi placerar vindkraft på lika stor yta som Sveriges golfbanor kan vi få 145 TWh!!

Johan: Det finns två sätt att minska energianvändning. Det första är att effektivisera given användning, vilket nämns i andra punkten. Det andra är att begränsa användandet av enrgitjänster (i förlängningen konsumtion, ekonomisk aktivitet), vilket vissa kanske inser, men det är ännu inte politiskt korrekt att skriva. Energieffektivisering har problemet att man gärna får rebound-effekter, att den ökade effektiviteten i förlängningen ger ökad förbrukning. Det finns flera exempel på detta, men samtidigt forskning som visar att effektivisering i de flesta fall ger en netto minskning av energianvändning, även medräknat reboundeffekter. Jag har fortfarande ganska svårt att svälja det sistnämnda, eftersom det vad jag vet ännu inte finns några exempel på samhällen som på lång tids sikt minskat sin totala energianvändning genom effektivisering. Petter: De så kallade "non-foods" tar upp ansenliga åkerarealer som borde komma till bättre nytta. Det inkluderar även fiberproduktion (bomull), och samma sak med köttproduktion. Dessutom så slängs idag minst hälften av all mat som produceras. I teorin så skulle vi kunna göra både mat till alla och en hel del biobränslen på befintliga arealer. Dock, i den realpolitiska verkligheten så tror jag inte det utrymmet uppstår, eftersom: - Den odlingsbara marken minskar stadigt - Det blir fler människor - Vi borde odla ekologiskt - En del biologisk produktion kan i framtiden avsättas för bioteknik, t ex för att ersätta olja i plaster - Vi kommer nog inte bli av med alla non-foods. Det kommer alltså bli hårt tryck på jordarna! Jag ser då helst att den mark som finns används för matproduktion eller bevaras för biologisk mångfald. Som jag skrivit tidigare på detta forum så är solenergi 20-100 gånger effektivare per ytareal än att odla grödor för el/bränslen, och utnyttjar dessutom de biologiskt minst betydelsefulla områdena. Endast om vi ser mark som fullständigt värdelöst så är dedikerade bioenergiodlingar ekonomiskt försvarbara! Detta har jag även förmedlat till KVA, så det kan finnas med i bakgrunden till deras ståndpunkt. Anton: ja, avskaffa golfen!

Jag funderade lite på biogas.. Nu när fiskpopulationerna minskar borde det finnas en hel del fiskebåtar utan så mycket att göra.. I algblomningstider - borde inte algerna kunna samlas in i not (typ som en trål men på ytan), fermenteras ombord och biogas utvinnas på stället? Restavfallet borde dessutom bli utmärkt gödsel och stora energimängder skulle i så fall sparas på produktion av konstgödsel.

Petter: Det är inte en så dålig tanke med algerna, men kanske inte just på det sättet. Det mesta av de fintrådiga algerna lägger sig inne i grunda vikar, där fiskebåtar inte kommer åt. Det HAR gjorts försök (på 90-talet?) på att samla upp algerna med speciella små flytande skördetröskor som går decimeterdjupt. Vid det försöket var det, som jag minns, med motiv att ha algerna just som gödsel. Försöken lades ner den gången, bl a för att algerna inte var så bra gödsel, och en del tekniska problem. Om biogas var inblandat vet jag inte. Jag vet vilka som var inblandade i det här projektet, kan kolla upp det mer om ni tycker det är intressant. Sen finns ju algblomningar av blågröna alger mm ute till havs som man skulle kunna tråla upp, men det är begränsade tider på året och kräver speciella trålar som är vansinnigt finmaskiga - det är nog inte en rimlig lösning. Notera att detta inte riktigt ryms inom det som vanligtvis kallas algae-biodiesel, som främst handlar om att ha alger som producerar bio-olja direkt. Kul grej men begränsat av samma sak som vanlig biomassa: kräver mycket areal och vatten.

Jag träffade marinbiologen som varit inblandad i algprojektet igår och det var en spännande diskussion! Försöken gick inte så väldigt dåligt faktiskt. Man kunde visa att alger var ganska bra gödningsmedel för potatis, bl a. Däremot var det lite problem med rötningen, bl a för att algerna måste avsaltas - annars störs rötprocessen av saltet. Borde dock gå att lösa detta, genom bra tvättsystem, eller genom att välja/genmanipulera fram mer salttåliga bakteriestammar. Något annat som var MYCKET intressant (om än lite Off-topic) är att algerna hade någon sorts helande verkan. De som jobbade med algerna tyckte sig notera att sår de hade på händerna läkte fortare än vanligt. Algerna användes för att späda ut kycklingfoder, och man kunde tydligt notera att de vanliga näbbinfektionerna blev färre med alger i födan. En massa spännande resultat alltså som man borde kunnat fortsätta med, men uppenbarligen så rann allt ut i sanden mest på grund av impompetenta personer på de myndigheter som var inblandade.

Jag fick en idé i gårkväll innan jag somnade. Robotdammsugare (se länk för exempel) innehåller ju mjukvara som klarar kamma över en yta helt självgående. Det borde kunna gå att göra solcellsdrivna självstyrda minibåtar med en snurpnåt eller annan håvliknande anordning efter som kammar genom olika vikar och dylikt och när den blir tillräckligt full återvänder eller skickar signal till en bemannad farkost som tömmer håven och skickar iväg dem igen. På det viset kan man både ha stor kapacitet på moderskeppet och komma in i de grundaste vikarna. Har du några länkar eller mer utförlig information om det tidigare projektet så tar jag gärna emot :)

Väldigt bra idé med robotar. Den idé som använts tidigare var ett roterande band som drog upp algerna, snarare än snörpvad - det får man väl testa vad som funkar bäst. De flesta vikar kommer man åt från land, så det är inte klart att man måste komma med båt. Det kanske är mer miljövänligt att hämta med alg-biogas-lastbil. Jag kan kolla upp det tidigare projektet mer utförligt.

Min vision är att odla makroalger i bassänger som ligger längst kusten. Fördelen med detta är att en bassäng kan utformas så skördning kan ske på bästa sätt. Bassänger skulle kunna anläggas längs kärnkraftverken för att ta tillvara på spillvärmen.

Fördelen med att använda de alger som redan finns där är att man samtidigt rensar bort en del från stränder och dylikt. Jag föreställer mig att kommuner, campingplatser och andra kanske skulle kunna ge ekonomiskt stöd för att man håller stränderna rena. Odling skulle å andra sidan sannolikt ge större utbyte och med fasta installationer mer effektiv insamling.

Kustområdena är otroligt viktiga ekosystem, det är ingen bra idé att göra storskaliga odlingar av dem. Grunda vikar är uppväxtplats för många fiskarter, t ex rödspotta och torsk. Landområdena bredvid vikarna är också betydelsefulla genom att vara speciella och relativt små områden i yta. Att plocka upp fintrådiga alger med en skonsam metod, däremot, skulle vara en bra insats för att försöka återskapa de naturliga ekosystemen. (På lång sikt måste man förstås gå till problemet: övergödning)