Kök, matlagning och energi

Matlagning i hemmet är ju en mycket bra miljögärning. Ju mer oförädlade råvaror som man tillreder själv till ätbara delikatesser desto mindre transporter fram och tillbaka mellan diverse fabriker, lager och distributionscentra i olika landsändar eller världsdelar. I alla dessa led försvinner dessutom en icke oansenlig mängd i spill, mat som helt enkelt kastas. Visst kan man argumentera för stordriftens rationella fördelar, men det är nog ändå sällsynt med fabriker som medvetet köper in grön energi eller lyckas återvinna sin överskottsvärme. I det egna köket förbrukas det mesta av hushållselen men man använder inte mer energi än vad man teoretiskt skulle kunna ta hand om för uppvärmningsändamål. Genom planering i kök och matlagning kan man spara mycket. Har man nån gång jobbat i ett restaurangkök vet man att det inte är kul att ha alla plattor och ugnar och diskmaskiner igång samtidigt. Där lär man sig att hushålla med resurser och man får en mycket intuitiv uppfattning om "växthuseffekt" i form av lokal uppvärmning till tropiska nivåer, med den ständiga hotet om kylssytem som brakar sönder i hettan likt jordens glaciärsystem med katastrof som följd. I hemmet är det som tur var inte fullt så extremt. Matlagning genererar mycket värme, men mycket av denna borde alltså gå att återvinna som hushållsvärme. Det kräver dock att värmen produceras långsamt utdraget över tid eftersom bostaden inte kan ta emot allt för mycket värme på en gång. Ta en stödmacka och låt sedan matlagningen ta sin tid, se det som ett kvällsnöje i god ro. Alternativet att man i panik kör igång två kastruller, ett stekjärn och en plåt med pommes i ugnen resulterar bara i snabba obekväma rumstemperaturer varav det mesta går till spillo. I stället kan man gott låta potatisen stå och svalna i ugnen med tallrikarna ovanpå medan man steker svampen. Eller utmana dig själv att bara använda en platta. Man kan försöka att inte baka samtidigt som man har annan matlagning igång, samt låta ugnen svalna långsamt med luckan stängd efteråt, så att värmen avges sakta. Är man kompis med sin ugn kan man säkert lära sig att stänga av den lite tidigare och låta eftervärmen göra sitt, precis som att man kan anstränga sig en gång och ta reda på hur lång tid den egentligen tar att värma upp till 225 grader. Värmeförluster sker framför allt genom ventilation och fönster. Då bör man såklart inte suga ut all gratisvärmen genom köksfläkten. Fläkt behövs när man steker. Punkt. Locket på och inte mer effekt på plattan än vad som behövs för ett stillsamt puttrande och ingen fläkt behövs. Luftfuktighet råder det i allmänhet ändå brist på under vinternhalvåret. Överhuvudtaget ska det mycket till för att inte en ordentlig kolfilterfläkt ska räcka, som återcirkulerar luften i rummet efter att oset har skiljts av. Blir det ändå problem med imma på rutorna ändå ska man nog byta till fönster med bättre isolering. Mat ska lukta gott, om inte har du gjort något fel. Så är det så farligt att doften sprider sig med värmen ut i vardagsrummet? Man kan ju stänga till sovrummen i stället, där behövs ändå inte några höga temperaturer. I stället för köksfläkten kan man då fundera på luftförflyttare, fläktar som hjälper till att flytta luft från varma till kalla rum, eller mellan våningsplan. Ett annat spartips är att låta saker från frysen tina över natten i kylskåpet, allra överst och längst in i så fall. På tal om kyl/frysskåp, så trivs de bäst där det är svalast, då blir det mindre jobb för dem. Kan man så är det bra att ställa dem mot en yttervägg, ur vägen för solen. Finns det en tilluftventil så ställ dem gärna vid denna. Oavsett bör man se till så att rikligt med ventilation medges runt och under apparaterna så att kompressorn inte behöver jobba i onödan. När man ändå planerar köket, varför inte ställa spisen och diskmaskinen framför fönstret, så att de på effektivast möjliga sätt kan avlösa radiatorn samt motverka kallras i stället för att bidra till det. Är man riktigt hardcore kanske man vrider av radiatorn i köket samtidigt som man vrider på spis eller ugn och vice versa. Sist men inte minst: induktionshällar spar många sköna kilowattimmar. De genererar värme direkt i matlagningsgodset och behöver inte värma upp en massa tungt karosseri i onödan. Vissa har ett extra kraftfullt läge för snabb upphettning som kan värma upp en kanna tevatten på halva tiden jämfört med en vanlig spis vilket reducerar tiden under vilken värme avges från kastrullen och ger en halvering av värmespillet. Eftervärmen är minimal eftersom hällen endast värms upp indirekt av den varma kastrullen i stället för tvärt om: kokar man upp en kanna te hinner hällen inte ens bli varmare än att man kan ta på den.

Bra skrivet och resonerat Kami! Jag har länge funderat över för- och nackdelarna mellan hemlagat och ute-mat. Äntligen kan jag vrida på spisenmed lite bättre samvete och stå över restaurangbesöket till fördel för både miljö, hälsa och plånbok!

Jag gissar att svaret på vad som är miljövänligast av hemmamat och restaurangmat avgörs till väldigt stor del av vad man gör med de pengar man tjänar på att äta hemma.

Jag förstår att restaurangkök drar väldigt mycket energi och att det antagligen är ett ganska stort spill. Men är det någon som verkligen vet att det skulle vara ett sämre alternativ än att laga maten hemma? Jag är inte övertygad. Det känns inte osannolikt att ett storkök som ett bambakök (för er som inte är från Göteborg Bamba = skolmatsal) skulle kunna vara en väldigt effektiv inrättning. Stora volymer och mat som serveras under en relativt kort stund. Detta till skillnad från vanliga restaurangkök där matlagningen är i mindre skala och utdragen under många timmar varje dag. Det skulle vara intressant att veta...

Theodor pekar på en viktig punkt: miljöpåverkan kan också kopplas till ekonomi. Hur mycket miljöpåverkan gör vi per krona? När vi får mat på restaurang betalar vi mer för maten och merkostnaden är till stor del att betala för en tjänst: kocken, servitörerna mm. Att betala för tjänster är bland det mest miljövänliga sättet att spendera en given mängd pengar. Om jag skulle göra en allmän rekommendation för gemene svensk så skulle det nog vara "ät ute oftare". Skulle vara bra om folk gick ner till en restaurang på stan istället för att ta bilen till köpcentrat och köpa mat (vilket är större miljöpåverkan än elanvändning vid spisen), laga hemma, och sen få pengar över till Thailandssemestern. Då skulle man förstås även rekommendera ekologiska restauranger med slow-food. För en del Ecoprofile-användare och andra riktigt insatta i miljöfrågor kanske rådet blir omvänt. Den som lagar hemma har kontroll på råvarors kvalitet. Inköpen görs med fördel från lokala ekohandlare och man undviker galenskaper vid spisen, som att koka ett hekto pasta i fem liter vatten. Den miljövänlige spenderar överskottspengar på miljöbra saker eller går ner i arbetstid, får mer fritid (för matlagning) och har mindre pengar att spendera på konsumtion. Kanske först och främst - njut av god mat! :) Hemmaodlade primörer eller spännande indisk vegomat på restaurang. Den som ser förbi snabbmaten och de artificiella smakerna och lär sig uppskatta bra råvaror, kommer förmodligen få en uppskattning för naturen och göra bättre miljöval. För en gångs skull kan italienarna vara förebilder, de satsar mycket på kulturlandskap och ekologiskt/biodynamiskt jordbruk.

Först och främst, mitt inlägg gör ingen jämförelse mellan miljömeriterna mellan att äta ute eller hemma. Det vore att jämföra äpplen med päron. Däremot är jag övertygad om att finns lika mycket utrymme att förbättra restaurangköket som hemmaköket, eftersom jag växte upp i restaurangvärlden. Några ideer för en restaurangägare: * Fundera på hur du kan minimera antalet leveranser med lastbil. * Minimera användningen av kött. * Maximera användningen av grönsaker. * Minimera spillet. Använd buljonggrytan till det som blir kvar. * Minimera varmhållningen. * Minimera antalet kylanläggningar i själva köket. * Skrapa tallrikarna ordentligt, och lämna matavfallet till återvinning. * Spola disken med kallvatten, eller skölj den i upptappat varmvatten innan den går in i maskinen. * Försök att byta naturgas mot induktion. * Köp hållbar el.