Miljöundervisning skärs ner i nya gymnasieskolan

Hösten 2011 skall gymnasieskolan förändras. Det innebär ändringar i program och programinnehåll. Hittills har en utredning ledd av Anita Ferm och en proposition (2008/09:199) presenterats. Det är nu upp till skolverket att bestämma hur det nya gymnasiet skall se ut i detalj. Av såväl proposition som utredning framgår att naturvetenskapsprogrammet med inriktning mot miljövetenskap försvinner. De inriktningsspecifika kurser (miljökunskap och miljöpolitik) som är obligatorisk läsning på inriktningen kommer då inte att ingå som obligatoriskt moment för någon. Det finns heller inga andra nya kurser inlagda som motsvarar innehållet i dessa båda borttagna kurser. Ytterligare ett ämne som har ett betydande innehåll av miljökunskap, nämligen naturkunskap får minskad timplan: Samhällsvetenskapsprogrammet skall läsa 100 poäng naturkunskap mot 150 poäng i nuvarande gymnasieskola. På naturvetenskaps- och teknikprogrammet tas naturkunskapen bort helt (50 poäng idag) med motiveringen att flera av de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi, ingår där. Läser man programmålen i detalj så framgår att natureleverna skall läsa biologi, kemi och fysik medan teknikeleverna skall läsa kemi och fysik. Detta innebär i sin helhet att elever som går ut naturprogrammet kan bli helt utan grundläggande kunskap om miljöfrågor samt att de som går ur teknikprogrammet kan bli utan grundläggande kunskap om både miljö och ekologi. Det är tveksamt om elever på dessa båda program ens får någon grundläggande kunskap om resursfrågor eftersom även fysikämnet minskar i omfång. Framtidens naturvetare och tekniker riskerar alltså att sakna kunskap inom grundläggande frågor som berör vår gemensamma framtid och överlevnad. Även samhällsvetare (framtidens politiker?) kommer endast ha rudimentära kunskaper inom dessa ämnen. I propositionen slås fast: ”Frågor som rör vår fortlevnad, kretsloppstänkande, klimathotet, hållbar utveckling osv. berör oss alla och vår livsstil”. Hur går detta egentligen ihop med ambitionerna i den nya gymnasieskolan?

Externaliteter ska det heta... Andra begrepp som väl alla Mku-lärare tar upp som saknas ovan är väl kopplingarna ekologi-ekonomi, samt politik och lagstiftning. Och Biffen, Bilen, Bostaden. Och givetvis de "klassiska" miljöfrågorna som försurning, övergödning, DDT/PCB, m.m. Och bakom allt Rio 1992 och det som blev resultatet av den konferensen. Agenda 21, Hållbar utveckling, alla Principer och Konventioner.

Vill i sammanhanget påpeka att vi är mitt i det decennium som av FN är utropat till "Dekaden för lärande om Hållbar utveckling, 2005-2014." Då läggs detta förslag fram... Av en person som är naturvetenskaplig analfabet...? Det är den enda rimliga förklaringen till motiveringen att "tekniker läser ju ändå så mkt såna ämnen (Ke, Fy)") Ursäkta Anita Ferm, men så himla stor förståelse av hur ekosystem fungerar eller av hur vår livsstil ger upphov till lokala eller globala miljöproblem tar man så vitt jag vet inte upp så ofta / mkt inom ämnena Ke eller Fy... Med tanke på ovanstående borde istället, inte bara teknikelever utan de flesta elever från år 2011 läsa mer ekologi/miljökunskap än tidigare. Samhället i stort är tvingat att diskutera dessa frågor mer intensivt än kanske någonsin tidigare. Samtidigt går gymnasieskolan i en annan riktning. Där utbildas de blivande samhällsmedborgarna. Och inte minst lär det i framtiden behövas välutbildade och i miljö-, energi- och resursfrågor insatta naturvetare och tekniker som kan hjälpa till att hitta allehanda lösningar. Är det inte märkligt?

Ojojoj, det ser riktigt illa ut.... Just nu kom jag hem från en kurs om hur man söker EU-pengar inom Lifelong Learning programmen, där TILL SIST har alla förstått att framtida kompetenser såväl i yrkesutb. som akademisk sådant ligger ju inom miljöområden. Hur kan Anita Ferm leva på en helt annan planet? Fredrik, vet du eventuellt hurpass förankrat är detta i riksdagen? Jag menar, kan det hända att detta rivs upp efter valet (och regimskifte)?

Skrämmande. Verkligen!

Zsofia: jag tar mig friheten att svara på dina frågor i Fredriks ställe. Riksdagen tog beslut i frågan den 1 oktober 2009. Riksdagens beslut överensstämde med regeringens förslag i propositionen, som i sin tur i stort sett gick på utredningens (ledd av Anita Ferm) linje. Här slås ramarna fast. Det innebär att det är bestämt vilka program som skall ingå i den nya gymnasieskolan och det innebär också att det är bestämt vilka ämnen/kurser som skall vara gemensamma för alla program (gymnasiegemensamma ämnen). Däremot kan Skolverket fortfarande påverka utformningen av de olika programmen och framförallt vilka kurser som skall ingå i de olika inriktningarna på respektive program. När det gäller naturkunskap innebär riksdagsbeslutet att det skall vara gymnasiegemensamt ämne (kärnämne idag). De flesta program skall då läsa 50 poäng (35-40 timmar) naturkunskap. Teknik- och naturvetenskapsprogrammen skall inte läsa naturkunskap alls (åtminstone inte som gymnasiegemensamt ämne) med hänvisning till at de ändå läser andra naturvetenskapliga kurser. Så långt regeringsbeslutet. Detta innebär att det fortfarande går att påverka skolverket (länk nedan). Exempelvis skulle de kunna föreslå att kurser inom biologi och miljökunskap skall ingå i en eller flera inriktningar på teknikprogrammet. Jag tycker det vore bra om fler än bara lärare går in på skolverkets hemsida och deras diskussionsforum och påverkar i denna fråga (gå in på programsidor i spalten till vänster på hemsidan och klicka sedan på respektive program så kommer man till diskussionsforum för valt program). De rödgröna har förövrigt hotat med att riva upp hela gymnasiereformen om de vinner valet. I så fall kanske vi får se en gymnasieskola där miljö- och naturkunskap behandlas på ett mindre styvmoderligt sätt?

Översiktliga kunskaper i naturvetenskap, energi och miljö- och resursfrågor är viktigare än någonsin, men de som är runt 15 år idag visar sig i undersökning, i genomsnitt, ha minst sagt ganska dålig koll på vad "förnybar energi" är för något. Miljöaktuellt rapporterar att IVA och KVA ska ge ut lärobok om energi riktad till lärare.

"Unga har noll koll på förnybar energi
...

Kunskaperna tycks behövas, menar IVA och KVA och hänvisar till en undersökning från Energimyndigheten från 2008. 40 procent av 15-åringarna kunde inte nämna en enda förnybar energikälla. 86 procent i undersökningen uppgav att det är viktigt, eller mycket viktigt, att lära sig om energi i skolan."

Uppfriskande i alla fall att ungdomarna enligt undersökningen visar ambition att lära mer. Det är ju absolut inte endast de ungas "fel" att de kan så "lite" om såna viktiga saker. Dystert att man inte verkar lyckas så bra inom grundskolan med att lära ut grunderna. Som gymnasielärare är jag dock inte alls förvånad över siffrorna. Det finns helt klart ett stort "kunskapsunderskott" gällande mycket rörande naturvetenskap, energi och miljö hos många ungdomar som kommer till naturkunskapsundervisningen på gymnasiet idag och därför är det extra upprörande att just den undervisningen föreslås minska i det förslag som nu ligger för riksdagen att ta ställning till gällande ny gymnasieskola (Gy11).

Nu meddelar de rödgröna att de inte tänker riva upp den kommande gymnasiereformen (Gy-2011). Dock kommer man att efterhand modifiera den så att alla program även i fortsättningen ger grundläggande högskolebehörighet. Däremot nämns ingen om att göra något åt undervisningen i miljö- och resursfrågor, som hotar att bli betydligt sämre i Gy-2011. Undrar om de ens har satt sig in i innehållet i gymnasiereformen?

Är heldeppad. Och än mer förundrad att detta, utifrån den situation gällande miljö- och resursfrågor mänskligheten är på väg in i, heltokiga förslag är på väg att helt utan debatt klubbas igenom även om oppositionen vinner valet.

Har inte de heller fattat vad förslaget innebär för miljöundervisningen i skolan?

Kunde inte få detta med att de rödgröna tänker acceptera försämrad miljö- och resursundervisning ur huvudet. (Alliansen har ju redan röstat för så de har jag inget hopp om längre.)

Skrev därför ett mail till de tre partiernas skolpolitiska talespersoner för att uttrycka mina farhågor. Nedan följer en kopia av mailet till Miljöpartiets Mats Pertoft. (Mailen till Marie Granlund Socialdemokraterna och Rossana Dinamarca Vänsterpartiet är snarlika).

 

Hej Mats!

Jag läser att de rödgröna inte tänker riva upp Gy 2011 om ni kommer till makten.

Att Miljöpartiet kan vara med och acceptera en gymnasiereform som innebär att undervisningen inom miljö- och resursfrågor försämras ytterligare är förvånande och beklämmande.

Några exempel på vad jag syftar på:

Naturkunskap försvinner som obligatoriskt ämne från teknikprogrammet.

Naturkunskapsundervisningen minskar på alla de program som motsvarar Samhällsprogrammet idag.

Geografi försvinner som obligatoriskt ämne från de program som motsvarar ekonomisk och språkinriktning på samhällsprogrammet idag.

Miljöinriktningen försvinner från naturprogrammet.

I propositionen för Gy 2011 (2008/09:199) står att ”Frågor som rör vår fortlevnad, kretsloppstänkande, klimathotet, hållbar utveckling osv. berör oss alla och vår livsstil” vilket dock bara är en läpparnas bekännelse som inte avspeglas i kursinnehållet i Gy 2011.

I stället för att försöka bidra till utökad undervisning kring miljö- och resursfrågor så accepterar alltså Miljöpartiet tydliga försämringar inom dessa områden. Framtida gymnasieelever riskerar mycket bristfälliga kunskaper inom miljö- och resursfrågor samtidigt som miljöproblemen ständigt blir mer och mer svårlösta och resursbrist (oljetoppen, utfiskningen mm) hotar vår civilisation på allvar!

Med vänlig hälsning

Eric Jansson, Gymnasielärare i naturkunskap och geografi Alströmergymnasiet, Alingsås

 

Sedan skickade jag med en länk till den här tråden också. Hoppas nu på svar!

Bra jobbat!

Om det blir nonsenssvar eller inga alls får vi rycka i andra trådar framöver för att försöka få till stånd en förändring i rätt riktning i denna ju oerhört viktiga fråga.