Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.
Gästartikel från YIMBYGästartikel från Världens EkoGästartikel från Klimataktion

Klimatfrågan    Samhällsplanering   

Förvirrat om kommuners utsläpp

THEODOR ADOLFSSON 2010-03-24        #14192

Sveriges nästan 300 kommuner. Färgerna anger länsindelningen.


WWF har nyligen släppt en rapport som undersöker hur mycket koldioxid som invånare i olika kategorier av kommuner släpper ut. Kommunindelningen är gjord enligt Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning och inbegriper kommunkategorierna storstäder, förortskommuner, större städer, pendlingskommuner, glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner, övriga kommuner med mer än 25 000 invånare, övriga kommuner med 12 500-25 000 invånare och övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare. Någon förklaring om vad de olika kategorierna innehåller för kommuner ges inte. Kanske antar WWF att vi svenskar har en så stor kunskap om hur kommuner delas in att det inte behövs.


Men det är naturligtvis inte fallet. Sveriges radio rapporterar om undersökningen och börjar med att få rubriken helt fel. I den anges att storstadsbor släpper ut minst koldioxid, något som inte alls följer av resultatet i undersökningen, där det istället är invånarna i kategorin större städer som hamnar lägst. Kommunbegreppet ”större städer”, som inbegriper kommuner i storleksordningen Linköping och Lund, beskriver trots namnet inte städer i betydelsen sammanhängande bebyggelse utan hela kommuner med landsbygd och allt. Ingressen fortsätter med att deklarera att ”Personer som bor i glesbygd släpper i genomsnitt ut mer koldioxid än invånarna i en stad.” vilket möjligtvis kan sägas stämma med resultatet om man håller sig till Sveriges kommuner och landstings definition av olika kommuner men inte alls stämmer med hur begreppen används i andra sammanhang.

Inte heller WWFs generalsekreterare Lasse Gustavsson verkar ha resultatet av undersökningen helt klart för sig. När han blir intervjuad av Sveriges radio jämför han storstad med glesbygd trots att de lägsta utsläppen som sagt finns i kategorin större städer.

– Om du bor i en storstad i dag, då har du ett mindre avtryck på klimatet från din energiförbrukning, men du har ett större avtryck på grund av dina andra konsumtionsvanor. Storstadsbor har i genomsnitt mera pengar och konsumerar mer, till exempel kött, som har stor påverkan på klimatet. Om du bor i glesbygd har du å andra sidan en större elräkning för ditt hus och du har en transportbelastning på klimatet som är större än storstadsborna har, säger Lasse Gustavsson.

Dessutom verkar han inte ha klart för sig att rapporten handlar om koldioxidutsläpp och inte om klimatpåverkan i stort.

Trots allt är det positivt att man i rapporten har ett konsumtionsperspektiv och inte bara räknar på utsläpp som görs inom kommunen ifråga. Dock är det svårt att dra några meningsfulla slutsatser av resultatet eftersom inte annat än koldioxidutsläpp är inräknat.




Logga in för att svara




Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3214 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik