|
Ekonomisk tillväxt LRF:s energiexperter: Sverige är självförsörjande på allt
LRF:s energiexperter känner inte till att varor som produceras i bland annat Kina säljs i Sverige. I en debattartikel i tidningen Land (Skogsland) slår LRF:s energiexperter Ulf Jobacker och Björn Holmström hål på myten att ekonomin är global. Istället upplyser de oss om att alla varor som finns i Sverige är producerade inom Sveriges gränser. Det är nämligen så de har räknat när de påstår att Sverige har brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp. Även statsministrar och andra högt uppsatta politiker brukar räkna med att Sverige är självförsörjande. Hans Rosling grämer sig över att kunskapen i internationella utvecklingsfrågor ligger 60 år efter när människor delar in världens länder i I- och U-länder. Men här har vi ett område där kunskapen snarare ligger 6 000 år efter. Hur ska dessa relativt högt uppsatta människor upplysas om att vi inte längre befinner oss i en självförsörjningsekonomi? Arikeln är ett svar på denna artikel men verkar inte finnas på nätet.
Man har svårt att tro att detta kan vara något annat än ett aprilskämt. T o m Naturvårdsverket inkl SCB redovisar att vi importerar minst 25 % av vår fossila energi. Att sedan politikerna fortsätter och framhärdar i sin polemik att Sverige har brutet sambandet mellan energi och tillväxt är mer eller mindre en stor skandal.
Även MP:s språkrör Peter Eriksson uttalade igår på Utrikespolitiska föreningens miljötemadagar på Stockholms universitet att Sverige har brutit sambandet mellan tillväxt och utsläpp av växthusgaser. Han tonade dock ner sitt uttalande när jag påpekade att utsläppen mäts lokalt medan ekonomin ger utsläpp globalt. Då var det istället positivt att Sverige åtminstone minskat sina utsläpp inom el- och värmesektorn, vilket man förstås måste hålla med om. Frågan är dock hur långt det räcker. Efter Peter Erikssons inledande föreläsning var det dags för en debatt om I-länder och U-länders klimatskuld. Deltagande var Pierre Schellekens, Chef för EU-kommissionens kontor i Stockholm, Gunnel Axelsson Nycander från Svenska kyrkans internationella arbete och Mattis Bergquist, "inspiratör med många års erfarenhet av hållbar utveckling". Någon form av debatt blev det säkert, men om att Sverige och EU brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och klimatutsläpp var åtminstone Gunnel Axelsson Nycander och Pierre Schellekens fullständigt överens. Det var något som de upprepade flera gånger och till och med när jag påpekade att de jämförde äpplen med päron så verkade de helt oförstående. Även Mattis Bergquist påpekade just att mycket av vår ekonomis utsläpp syns i andra länders statistik, men varken han eller de andra verkade mena att detta påverkade det faktum att Sverige och EU har kopplat bort tillväxten från klimatutsläppen. Det är olyckligt att så högt uppsatta personer inte förstår att Sveriges utsläpp (som de mäts enligt Kyotoprotokollet med flera) och Sveriges ekonomi finns i delvis olika geografiska områden. Det borde vara lika enkelt att förstå som att Sveriges befolkning inte alltid befinner sig inom Sveriges gränser.
Theodor & Martin, är det inte ett bokföringsproblem? Om tillverkningen sker i ett land med mycket kolkraft kan det väl knappast gå på Sveriges konto, eller? Om det går på Sveriges konto borde vi väl i så fall bygga så mycket kärnkraft och kolkraft som möjligt i Sverige, och ha dåliga arbetsförhållanden. Då kan vi ta tillbaka tillverkningen och i alla fall marginellt förbättra statistiken. Eller?
Erik: Problemet är att ett begrepp som Sverige(s) inte är entydigt och kan syfta på en rad olika saker. Som jag försökte illustrera med befolkningsexemplet så kan "Sveriges befolkning" mycket väl vara på en annan plats än inom "Sveriges gränser" trots att det i båda fallen handlar om "Sveriges". Utsläppen mäts vanligtvis inom landets gränser och det är inget fel med det så länge man förstår det. Felet uppstår när man jämför "Sveriges utsläpp" med "Sveriges ekonomi" och tror att det handlar om samma geografiska område som man mäter bara för att det i båda fallen handlar om "Sveriges". Sveriges ekonomi skapar utsläpp långt utanför Sveriges gränser och därför kan man inte bara mäta utsläppen inom Sveriges gränser om man vill få reda på utsläppen från Sveriges ekonomi.
Men det är ju inte det geografiska utrymmet utan det bokföringsmässiga utrymmet som Gunnel Axelsson Nycander och Pierre Schelleken tänker på. Det tycks vara så att man helt enkelt inte räknar utsläpp på saker som inte tillverkas i Sverige. Uppenbarligen är det ett bekvämt sätt att räkna ur Sveriges synvinkel, men att det skulle vara direkt fel kan jag inte riktigt hålla med om! Dessutom har faktiskt Sverige genomfört en rad effektiva miljöåtgärder som exportländerna inte vidtar. Mattias och jag har skrivit om bränslesubventioner i Indien, Kina och Malaysia. Det är inte så konstigt att tillverkningen flyttar till såna länder, eller att utsläppen ökar då. Jag hade hoppats att oljekrisen och klimatdiskussionen skulle gjort att dessa länder slopade bränslesubventionerna, men det tycks inte bli så riktigt än. Utvecklingsländer minskar bränslesubventioner Vad händer med världens energisubventioner? Bränslesubventioner i exportländerna borde vara intressant för diskussioner om oljetoppen och tillväxten också. Vems tillväxt och vems oljeanvändning handlar det om?
Erik: Om man ska mäta utsläppen från Sveriges ekonomi så måste man mäta just utsläppen från Sveriges ekonomi. Att både begreppet Sveriges ekonomi och Sveriges gränser innehåller ordet Sveriges gör dem inte på något vis utbytbara. Exempel: Hur mycket äter Sveriges getter? Går inte att få reda på genom att kolla Sveriges militärbudget. Eller Vi flyttar Sveriges getter till Australien. De är fortfarande Sveriges getter. Hur mycket dessa getter äter går inte att få reda på genom att kolla hur mycket getmat det går åt inom Sveriges gränser. Och Hur mycket släpper Sveriges ekonomi ut? Ekonomin har produktion runt om i världen. Går inte att ta reda på genom att mäta utsläpp inom Sveriges gränser. Hur man inom klimatförhandlingarna ska bokföra utsläppen är en fråga skild från detta.
Theodor, jag köper din argumentation. Frågan är hur man kan få Gunnel Axelsson Nycander och Pierre Schelleken att köpa den. Om man försöker tänka i deras tankebanor så kanske man kan övertyga dem?
Erik: Förhoppningsvis räcker det med att just påtala att det handlar om en begreppsmässig sammanblandning. Det kan faktiskt vara rätt svårt att tänka klart när (delvis) samma begrepp betyder (delvis) olika saker. Logga in för att svara |
Återanvändande/upcycling (1) Miljökonsult (1) Magasin (3) Böcker (2)
|