Fastighetsinvesterare tror på fler köpcenter

Fastighetsmarknaden har tagit fart igen. Var ser du störst möjligheter just nu?

”Vi letar just nu mest aktivt efter handelsfastigheter. Den senaste affären vi gjorde var köpet av tolv köpcenter i Norge för 6 miljarder kronor. Vi tror på en fortsatt stark privatkonsumtion i Norden och särskilt i Norge. Trots att arbetslösheten är hög i övriga Norden har de flesta jobb och de tror vi kommer att få fortsatt goda reallöneökningar vilket gynnar handeln.”

En överetablering av köpcentrum har ju varit uppe till debatt. Du håller inte med om den bedömningen?

”På sina håll kan det säkert ha skett en överetablering, som i delar av Stockholm. Men generellt har vi i Norden fortfarande färre köpcenter än i den anglosaxiska världen och vi kommer säkert att växa i kapp med åren. Den låga andelen köpcenter gäller särskilt i Norge där myndigheterna är mycket restriktiva med att ge byggtillstånd till etableringar."

"Den låga andelen köpcenter gäller särskilt i Norge där myndigheterna är mycket restriktiva med att ge byggtillstånd till etableringar."

Jag kan inte detaljerna i Norge, men myndigheterna i Sverige är mycket restriktiva när det gäller att bygga fastigheter med både bostäder och butiker i samma hus, alltså ungefär som Vasastan i Göteborg eller Östermalm i Stockholm. Sådan bebyggelse är orienterad runt gång, cykel och kollektivtrafik men är som sagt förbjuden. Om inte sådana hus får byggas så uppstår naturligtvis ett tryck att få bygga externa köpcentrum, som brukar vara bilcentrerade.

Översiktsplanen i Göteborg säger att man ska bygga blandstad, det vill säga som i Vasastan, men när detaljplanerna fastsälls blir det nästan alltid rena bostadsområden alternativt rena köpcentrum. Nu senast vill kommunen, i strid med översiktsplanen, bygga bostadsområde istället för blandstad på Lindholmsallén på Norra älvstranden.

Blandstad á la Älvstranden - gbg.yimby.se

Bakom statistiken finns analysföretaget Gfk:s kundpanel med 3 000 hushåll, som varje vecka redovisar alla sina inköp. Här är mönstret tydligt:

– Stormarknaderna har inte någon tillväxt längre i den här köpargruppen. De har växt de 4–5 senaste åren successivt, men inte längre, alla tre aktörer tappar, säger Bo Engström.

Vad som finns bakom det förändrade köpmönstret har man inte utrett, men en av GfK:s hypoteser är att det är den ökande miljömedvetenheten och de höjda drivmedelspriserna som gör att barnfamiljer hellre handlar nära hemmet än tar bilen till de stora köpladorna.