|
Vindkraft Regeringens mål för vindkraften kan nås med 40 procent färre vindkraftverk
Källa: www.o2.se Tack vare snabb teknikutveckling har vindkraften på senare år blivit så pass effektiv att antalet vindkraftverk som krävs för att nå planeringsramen på 20 TWh landbaserad vindkraft år 2020 nästan halverats. För att underlätta utbyggnaden av förnybar energi antog alliansregeringen 2008 en planeringsram för den landbaserade vindkraften på 20 TWh år 2020. Med dåvarande vindkraftverk var bedömningen att det skulle krävas ca 4000 vindkraftverk för att leva upp till planeringsramen. Teknikutvecklingen inom vindkraftbranschen har gått mycket snabbt. De senaste 20 åren har nya vindkraftverk fördubblat sin effekt i snitt vart fjärde år. I praktiken innebär det att antalet vindkraftverk som behövs för att nå samma produktion hela tiden sjunker. Med de nya typer av vindkraftverk som idag finns på marknaden är bedömningen att planeringsramen på 20 TWh vindkraft kan nås med drygt 2000 vindkraftverk, alltså ungefär hälften så många vindkraftverk som tidigare diskuterats. Som exempel kan nämnas att en Vestas V90 (2 MW, 90 meter rotordiameter) förväntas producera ca 5,2 GWh med en medelvind på 7 m/s. Den nya Vestas V112 (3 MW, 112 meter rotordiameter) förväntas producera drygt 9 GWh i samma vindläge! Alla stora turbintillverkare lanserar nu landbaserade modeller i 3+ MW-klassen. Gemensamt för samtliga är betydligt större rotordiameter samt högre torn vilket driver upp antalet fullasttimmar betydligt jämfört med 2 MW-klassen som har varit den dominerande klassen i ett antal år. I slutändan tjänar både Sveriges elkonsumenter och miljön på den snabba teknikutvecklingen. Vindkraften blir billigare när produktionen per enhet stiger och en effektivare förnybar elproduktion tränger också snabbare undan smutsig fossilbaserad elproduktion från våra grannländer.
Hur påverkar utvecklingen mot större verk elproduktionskostnaden? Jag har tidigare hört att installationskostnaden (kraftverk, nätanslutning, vägar mm) för ett verk på 2 MW är omkring 30-35 miljoner kronor, eller 6-7 kronor per års-kWh. Hur mycket kostar det att installera ett verk på 3 MW?
Den totala investeringskostnaden ligger normalt i intervallet 14-16 miljoner kr/MW. Kostnaden per års-kWh är helt beroende av vindläget men med de nya turbinerna sjunker kostnaden jämfört med tex en 2 MW turbin. 6-7 kr är för högt räknat i ett bra vindläge. Ca 50-60 öre/kWh i totalkostnad, utan avkastningskrav, är nog en bra fingervisning för ett genomsnittligt projekt.
Tack. Spotpriset på el i Norden ligger på 30-50 öre/kWh i årsgenomsnitt, om jag inte minns fel. Med de förutsättningarna så är vindkraften alltså fortsatt beroende av olika stödsystem (främst genom elcertifikatsystemet) under den närmaste framtiden. Var ser du de största potentialerna för att minska kostnaderna för vindkraftsel? Är det större och större kraftverk som är lösningen eller finns det andra sätt att signifikant minska kostnaderna? Hur påverkas kostnaderna för drift och underhåll av att verken blir större?
Ja, liksom all ny elproduktion, förnybar som icke förnybar, är vindkraften beroende av stöd. Så kommer det nog att vara under överskådlig framtid. Något som kan minska kostnaderna är t ex nya kinesiska leverantörer. De har inte kommit in på den svenska marknaden ännu men om de kan visa på god driftsäkerhet och kvalité kan de inom kort börja leverera turbiner. Jag kan tänka mig att det kan sänka kostnaderna med ett antal miljoner kr/MW. Eftersom 75-80 av kostnaden i ett vindkraftprojekt är själva turbinen är det här de största kostnadsbesparingarna finns att göra. Här tror jag absolut att större och effektivare vindkraftverk kommer att driva ned kostnaderna. Marknaden för vindkraftverk ser helt annorlunda ut idag jämfört med för bara några år sedan. Det har gått från säljarens till köparens marknad. Med en fortsatt sådan utveckling kommer priserna sjunka ytterliggare bara pga ökad konkurrens. Tillverkarna blir också hela tiden bättre på att standardisera sina processer och sänka kostnaderna genom skalfördelar. En spännande innovation som också kan minska kostnaderna är torn i trä. För övrigt ett miljövänligt alternativ till dagens torn i stål eller betong. Kostnaderna för drift och underhåll påverkas till viss del av att verken blir större då fasta kostnader kan slås ut på en högre produktion, t ex. kostnad för elnätsanslutning. Många kostnader är dock rörliga och påverkas inte nämnvärt av de större verken. Däremot innebär ju den tekniska utvecklingen, t ex, direktdrivna generatorer, att verken blir mer driftsäkra och kräver mindre underhåll.
Tack för svaren. Alltid intressant att höra om aktuella trender från någon som är insatt i en viss bransch. Hoppas det är ok att jag fortsätter ställa frågor... Kraftverken är ju stora och skrymmande vid transport från fabrik till installationsplats. Har transportkostnaden någon väsentlig påverkan på totalkostnaden för vindkraftverk? Hur påverkas i så fall kostnaden av att importera från Kina istället för Danmark/Tyskland? Jag har läst någonstans att framförallt tornen är dyra att transportera och att det uppstår mer lokala marknader för dessa medan turbinbladen och generatorer mm ofta transporteras längre. Stämmer det? Trätornen är en intressant innovation som verkar göra det väsentligt enklare att transportera tornsegment (i standardcontainer) som sedan monteras på plats. Hur väl beprövade är trätornen? Har ni på O2 planer på att testa trätorn inom den närmaste framtiden?
Den genomsnittliga storleken på de vindkraftverk som länsstyrelserna handlägger är redan nu större än 3MW. I mars handlade länstyrelserna ansökningar där det ingick 5840 verk med en effekt på 18683MW.
I tex Markbygden planeras för verk på 7,5 MW. Har sett andra ansökningar där det ingår verk på 6MW.
Mattias. Ja, transportkostnaden är ofta betydande. Den största osäkerheten och den som ofta kan slå hårdast är dock Eurokursen. En ogynnsam Eurokurs kan ofta vara en showstopper. Just nu är det alltså ett riktigt bra läge att investera! Jag har inte sett några konkreta kostnader för transport från Kina men får man upp lite volym på stora båttransporter så kan jag tänka mig att påverkan på totalpriset blir hanterbart. Det stämmer också som du skriver att tornen är de svåraste att transportera. På Svenska vägar gäller max 4,5 meter bredd tror jag och då kan man inte bygga högre än ca 110 meters torn. Sen är det betong eller trä som gäller. Vingar för vissa nya modeller levereras två-delade för att kunna transporteras.
Svensk Vindenergis vd Annika Helker Lundström skriver om trådens tema: Vid årsskiftet fanns det 2039 vindkraftverk i Sverige, och förmodligen kommer det inte att behövas mer än dubbelt så många för att nå upp till riksdagens mål om 30 terawattimmar 2020. Anledningen är att verken hela tiden blir effektivare. – De första tusen vindkraftverken som byggdes i landet hade en genomsnittlig effekt på en megawatt, och för varje megawatt producerade man 2 000 fullasttimmar. Med den tekniken skulle det ha behövts 15 000 vindkraftverk för att nå 30 terawattimmar. Men de övriga drygt tusen vindkraftverk som har byggts har en genomsnittlig effekt på 2 megawatt och producerar 2 500 fullasttimmar, vilket betyder att det skulle behövas 6 000 vindkraftverk för 30 terawattimmar. Och den positiva trenden fortsätter. – Det sker en snabb teknikutveckling. Tornen blir högre, vilket gör att man når bättre och jämnare vindar. Dessutom blir rotorbladen större i förhållande till generatorn, vilket leder till större effekter och bättre effektivitet. Om några år kommer verken att ligga på i genomsnitt 3 megawatt med 3 000 fullasttimmar. Om vi bara hade sådana skulle det räcka med 3 300 vindkraftverk för att nå 30 terawattimmar. Men i verkligheten kommer det att röra sig om en blandning av gamla och nya enheter, vilket gör att det kommer att behövas som allra mest 5 000 till 6 000 verk för att nå riksdagens mål om 30 terawattimmar 2020.
Första vindkrafttornet i trä har invigts i Tyskland. En fördel med torn i trä är att de i större utsträckning än konvntionella torn kan monteras ihop på plats. Därmed kommer man ifrån den begränsning på tornhöjd som nu finns i och med att man inte kan transportera hur stora enheter som helst. Trätorn kan alltså byggas högre och därmed ge förutsättningar för vindkraftverk med högre effekt.
Tack för bra sammanfattning! Gäller fortfarande ung 10 GWh/år för nya "normalstora" 3MW verk? Vet du vad ett 3 MW verk kostar idag under normala förhållanden? ung 12 Mkr/MW? (dvs ung 36 Mkr?). Jag har försökt räkna på ekonomin för normalstora verk (här 2,3 MW verk), och vill gärna ha uppdaterade indata (som t ex vad kostar ung underhållet per år).
Hej Kent! Bra sammanställning du har gjort! Ett par punkter som kan uppdateras: - Fullasttimmar för nya verk är i regel över 3000 timmar (snitt på ca 3100). Finns landbaserat på upp mot 4000 timmar. Alltså 34-46 procents kapacitetsfaktor. - Investeringskostnad på 12 Mkr låter lite lågt. 14 Mkr/MW är nog mer realistiskt.
Tack Anton för feedback rörande vindkraften! Jag har uppdaterat sidan rörande ekonomin för 3 MW vindkraftsverk. Bra att du säger att investeringskostnaden ligger kvar på kring 14 Mkr/MW. En annan källa sa att den gått ner till 12 Mkr/MW, men just 14 Mkr/MW är ett historiskt värde jag känner igen. Investeringskostnaden mätt i kr/års-kWh har dock gått ner vad jag förstår. Låg tidigare på kring 7 kr/års-kWh, men tack vare att kapacitetsfaktorn/verkningsgraden, som du säger, gått upp så har investeringskostnaden gått under under 5 kr/års-kWh (enligt bl a Arise). Enligt Arises årsredovisning så ligger deras kapacitetsfaktor i genomsnitt på 29 % (de får ut 350 GWh på 139 MW). Hur är det med underhållskostnaden i genomsnitt per år? (har nu antagit drygt 100 000 kr/år/verk). / Kent Har även lagt upp en wiki-sida rörande ekonomin för vindkraft på http://vindkraft.wikispaces.com/home , där du gärna direkt får bidra! Logga in för att svara |
Småskalig vindkraft (33) Vindandelar (2) Standby-stoppare (1) El (3) Energikonsulter (2) Belysning (1) Hybridsystem solceller/vindkraft (4) Solfångarsystem (2) Solceller (2) Varmvattensparande produkter (4) Energimätare (3) Värmeväxlare för varmvatten (2)
|