|
Solenergi Värmepumpar Värmesystem & ventilation Utnyttja solen till max!
Genom att kombinera solvärme och värmepump enl.bifogad skiss så kan man maximera den fria solenergin. Man tar helt enkelt vara på all lågvärdig energi, 10-15 gradig solvärme förvärmer kollektorn till värmepumpen(VP) när inte solenergin är tillräcklig för att värma ackumulatortanken. Detta är lite av ekvationen där 1+1=3, alla delarna samverkar optimalt helt enkelt. Man får optimal skiktning i ackumulatortanken(AT) och risken med att systemet kokar har minimerats. Med direkkondensering får man en betydligt kortare kollektor, så att även den lilla tomten kan användas. Dessutom kan man behålla sin gamla panna som backup när det är riktigt kallt och elenergin är som dyrast. Systemlösningen med värmepump(VP) och solfångare som jag tycker borde få mer uppmärksamhet av flera anledningar, min erfarenhet är bara positiv, efter ca 5 år . Den lågvärdiga solvärmen används för att öka VP verkningsgrad. En givare i marken vid kollektorn och en givare i ackumulatortanken(AT) ger signal till styrenheten som i sin tur avgör om solvärmen ska till AT eller till kollektorn i marken, ska flödet ändras går en signal från styrenheten till en motorventil som skiftar flödet. Jag har varit medansvarig i några anläggningar se bifogad skiss. Jag har valt Sirius direktkondenserande VP som kan ge tillräckligt hög temp i ackumulatortanken(AT) för att erhålla 55 gradigt tappvarmvatten i en genomströmningsberedare. Vad jag känner till är det bara direktkondenserande VP som ger så hög temperatur att förrådsberedaren kan bytas ut. Det kan bli runt 80 grader i toppen och max 30 grader i botten på AT. Detta medför att skiktningen i AT blir optimal som i sin tur gör att maximalt med solvärme utnyttjas och returen på hetgasen i VP blir låg ca: 30 grader C. Genom att isolera AT med minst 20 cm mineralull eller liknande och gärna en aluminiumfolie för att minska värmestrålningen och samtidigt isolera in alla röranslutningar erhålls en mycket bra AT med små förluster. Obs! aluminiumfolien ska ligga inne i isoleringen ganska nära AT. Figuren nedan har ingen anslutning till radiatorsystemet, det görs lämpligen med en 4-vägsventil som ansluts högt, på mitten och lågt på AT. Jag vill även påpeka hur viktigt det är att hela systemet samverkar, och att med VP enl. fig. så är det viktig med låg temperatur från värmesystemets retur. Värmeenergin ska aldrig cirkulera runt utan att användas. Det kan vara bättre att öka uttemperaturen något och minska flödet och få en låg returtemperatur(medeltemperaturen på radiatorerna blir det samma).
Systemskiss förenklad
Fördelar Ganska kort kollektor till vp (120-140) m till 5kW VP medför liten grävyta, där den lågvärdiga solvärmen (10-15 grader) går till att öka temperaturen vid kollektorn i marken. Detta minskar risken för tjälskador i marken. Temperaturhöjningen i marken ökar verkningsgraden för VP. När man höjer kollektortemperaturen ca:9 grader ökar COP-talet en enhet. Det går bra att ansluta en extra värmekälla direkt i AT t.ex. en vattenmantlad spis om så önskas, detta går inte på en vanliga vp. Genom att dumpa solvärme i marken minskas solvärmesystemets risk för kokning i solfångaren(stagnation) nästan helt och detta medför att nedbrytningen av glykolen upphör och därmed materialskador som nedbruten glykol kan orsaka. Enkelheten med flera utbytbara separata delar. Sommarhalvåret så får VP vila, det minskar antalet start/stopp och gångtid med ca:30% och borde då öka livslängden på kompressorn i motsvarande grad. Många har kastat ut sin panna när de satt in värmepump och många har ångrat detta i efterhand. När det varit kallt och elpatronen har stöttat kan det bli dyrare än man tänkt sig med VP. Låg uppvärmningskostnad t.ex. en villa med 4 pers byggd 1975 på 175m2+8,1 m2 solfångare hade första året en energiförbrukning(värme och varmvatten) av 36 kWh/m2, siffran är inte normalårskorrigerad. Solfångaren är av plan modell därför att det är viktigare med större yta än effektivitet vid låg temperaturökning(10-20grader) till marken, och det blir även billigare. Det hör till saken att i exemplet ovan med 36kWh/m2 finns det flera saker som inte är utförda enl. fig. ovan, det finns med andra ord en hel del att förbättra. Jag tror att man kan komma under 30 kWh/m2 och år med inte allt för stora åtgärder. Jag håller ögonen på nya produkter som skulle kunna utnyttja spillvärme som det alltid finns för att leda över till kollektorn till VP. Tänker främst på BDT-vatten men även uppvärmd luft som vädras ut. Ackumulatortanken (AT)
En AT enl. fig. ovan blir då hjärtat i hela uppvärmningssystemet där allt ansluts är en nödvändighet för solvärme, men i framtida intelligenta elnätverk som det pratas en hel del om idag så har AT flera fördelar genom att man inte startar VP eller elpatron när elenergin är som dyrast, den ska helst bara gå när behovet av energi är som lägst på dygnet. AT bör vara så stor att den kan lagra så mycket varmtvatten att man klarar sig ca:3 dagar utan sol på sommarhalvåret. På många ställen finns en fungerande panna som gärna får vara kvar som backup eller att minska elpatronens gångtid när det är riktigt kallt, det sammanfaller oftast med dyrare elkraft, man sparar ström när den är som mest värdefull.
Jag var på Skånes energiting och berättade lite om sol och värmepump och jag ska förtydliga lite här. Tänk er för när innan ni köper VP som ni tänker kombinera med solvärme, de flesta VP har idag flytande kondensering som inte är beroende av Ackumulatortank(AT) De jobbar direkt mot värmekretsen och har bara nackdelar med att jobba mot AT. En av anledningarna till att man kan uppräthålla så bra skiktning i AT är den högre temperatur som en dirktkondencerande VP kan ge. Det gör att man kan ha så lågt flöde i AT att skiktningen bibehålls. VP och tappvarmvattenautomaten förstärker skiktningen och delvis värmekretsen om den har tillräckligt stor tempskillnad på ut och in. Detta gör i sin tur låg bottentemperatur för tidig och längre solladdning i AT och att returen till VP kretsen blir väl avkyld, det är det samma som att VP hinner lämna av mer värmeenergi innan hetgasen går för en ny cykel. Allt är så enkelt, det finns bara start och stopp som styrs av en givare mitt i AT.
Lars-Erik. Förstår jag dig rätt om de 36 kWh/m2 som du har i förbrukning per år är elenergi för att driva värmepumpen och övriga delar av systemet? Eller tillför du värme från en separat panna?
Det stämmer Mattias. 36 kWh/m2 och år för drivning av värmesystemets alla delar. Jag minns inte hur vintern var det året med tanke på kyla och snötäcke. Jag ville bara nämna det och det är inte normalårskorrigerat. Jag tycker dock att det rätt bra men skulle kunnat vara lägre. Ägaren har trimmat in systemet noggrant och är kunnig inom området. Dessutom är fönsterna bytta till 3 glas. Dock har villan ventiler i väggarna för självdragsventilation. Man ska dock vara försiktig när man jämför förbrukningssiffror, den ena villan är inte den andra lik och användarbeteendet kan skilja enormt mellan olika familjer. Acktanken är för liten t.ex bara 450 liter och den är inte välisolerad och en del andra saker som jag kan nämna om så önskas. Här finns som jag ser det många förbättringsmöjligheter. Har utkast till ett nytt system, fortfarande med direktkondenserande vp och acktanken ungefär som innan men mer solyta och annorlunda markdesign mer åt hållet säsongslagring med komprimisser. Har för avsikt att undersöka stöd för detta.
Tack för svaret. Dina framtidstankar låter spännande. Lycka till med ansökan om stöd! Logga in för att svara |
Solfångarsystem (2) Solceller (2) Hybridsystem solceller/vindkraft (4) Energimätare (3) Belysning (1) Värmeväxlare för varmvatten (2) Varmvattensparande produkter (4) Småskalig vindkraft (33) Energikonsulter (2) Standby-stoppare (1) El (3) Vindandelar (2)
|