Få vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag

Sex av tio uppger att de inte vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag, som båda är hållbarhetsmärkningar på livsmedel.  Det visar en undersökning som vi på Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har gjort. Sammanblandningen kan bidra till att mycket mat slängs i onödan.

Idag släpper vi en lite udda animerad film om innebörden av bäst före-dag. Det är den tredje och sista filmen i en serie om hur man kan minska sitt matavfall. I filmerna träffar vi ett gäng förbannade matrester.

Hållbarhetsmärkningen bäst före-dag är en rekommendation från tillverkaren och det går oftast att äta livsmedlet flera dagar till om det har förvarats rätt. Sista förbrukningsdag innebär däremot att livsmedlet kan vara otjänligt när datumet passerat.

Vi har tidigare fått indikation på att folk blandar ihop dessa hållbarhetsmärkningar men vi är ändå överraskade att så många som 62 procent inte vet skillnaden. Förutom att sammanblandningen skulle kunna innebära en viss hälsorisk så finns det också en risk att mycket mat slängs i onödan. Många kanske tar det säkra före det osäkra och slänger maten när datumet är nått oavsett vilken märkning som sitter på.

En tidigare undersökning vi har gjort (Rapport från en slaskhink, 2009) visar att ett hushåll slänger 5,6 kg mat i veckan och att 57 procent av den maten hade gått att äta om den hade förvarats och hanterats på rätt sätt. Det onödiga matavfallet ger onödig påverkan på miljön under sin resa från jord till soptunna.

Livsmedelsverket är den myndighet som ansvarar för att informera om regler och märkningar på livsmedelsområdet. De har bra information på sin webb om bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Men det är uppenbart att det behövs mer information på det här området. Vi hoppas att Livsmedelsverket tar till sig resultatet av vår undersökning och förtydligar märkningen eller informerar bättre.

De 38 procent som uppgav att de vet skillnaden fick förklara innebörden med egna ord. En fjärdedel av svaren (27%) var felaktiga eller otydliga, vilket innebär att det egentligen är fler än de ovannämnda 62 procenten som inte vet skillnaden mellan de båda hållbarhetsmärkningarna.

På www.slangintematen.se ger vi mängder med tips på hur man minskar sitt matavfall. Här finns också tre animerade filmer som på ett lite udda sätt berättar om problematiken med att vi slänger mycket mat i onödan.



I filmkampanjen träffar vi ett gäng förbannade matrester. De går alla i terapi hos psykolog Appelqvist för att bearbeta sin största rädsla - rädslan att bli slängd.

 
Fakta om undersökningen:
Undersökningen ”Bäst före-dag och Sista förbrukningsdag…” är genomförd av marknadsundersökningsföretaget YouGov. Enkäten besvarades under perioden 11-14 januari av total 1 005 kvinnor och män i åldern 18-74 år. 

Den som hänger på facebook kan få små tips emellanåt på till exempel förvaring via facebooksidan Släng inte maten. Lite småtrevligt och matnyttigt, tycker jag.

Jag tycker det är intressant hur människor ser på sin konsumption och ekonomi. I valet handlade allting om hur många hundralappar extra man skulle få i månaden med alla löften om sänkt skatt. Det här matslöseriet måste kosta tusentals kronor om året. Samma med el, jag bor just nu i andra hand där kökstaket är utrustat med "vanliga "spotlights på 50w styck, det är alltså 350w varje gång man sätter på lampan. Enorma TV-apparater och  standbyknappar som står på. Fixa sådant här i ditt eget hem först - det är dessutom förhållandevis enkelt och bråka sedan om hundralappar hit och dit.