Igår bevistade jag en fullsatt föreläsning på Göteborgs Universitetet med Johan Rockström och Anders Wijkman. De presenterade sin nya bok "Den stora förnekelsen", som de började med efter den stora besvikelsen i Köpenhamn.
R&W konstaterar att det finns en skrämmande ovilja att se vissa samband, en djup ravin mellan vad vetenskapsmännen säger är nödvändigt och vad politikerna säger är möjligt. De vill utmana de som inte vill diskutera den konventionella tillväxtens påverkan på miljön, de som har som grundinställning att tillväxt löser miljöproblem snarare än skapar dem. De vill se transformativ förändring, utmaningen är så stor och det är så bråttom att det inte längre räcker med "ständiga förbättringar" som utgångspunkt. Internationella avtal är viktiga, och klimatavtal bör göras om till hållbarhetsavtal.
FÖRSTÄRKNINGSEFFEKTER
Johan Rockström visade sina hockeyklubbor som många miljöintresserade blivit ganska bekanta med vid det här laget. Kontentan är att den stora accelerationen i miljöpåverkan inleddes 1955. Innan dess fungerade vår modell, naturen klarade av den påfrestning som vi utsatte den för.
Med en så stor påfrestning inom många olika områden kan det också bli så att förstärkningseffekter uppkommer, att det börjar gå snabbare utför. Ickelinjär utveckling inträffar, tröskelvärden överskrids. Vi vet inte hur stor förstärkningseffekten är mellan olika miljöpåverkanskategorier, det råder stor osäkerhet där. Men eftersom risken är stor redan för varje enskild miljöpåverkanskategori så kan vi med liten osäkerhet säga att det är dags att vidta åtgärder omgående för att böja av kurvorna.
2 eller 8 graders temperaturhöjning vid 450 ppm?
Vi vet idag att en uppvärmning på två grader är mycket riskfylld. Och det finns också en stor osäkerhet i hur mycket varmare en ökad växthusgaskoncentration innebär. En tidigare "sanning" har varit att vid en fördubbling av koldioxidkoncentrationen, 450 ppm, så får vi två graders höjning. Senare tids forskning visar att temperaturhöjningen kan bli mycket större än så, tack vare icke-linjära utvecklingsskeenden. Spannet sträcker sig nu ända upp till åtta grader. För att gå in och ut ur istider räcker det med temperaturförändringar på +-fyra grader. Hur ska en politiker hantera en sådan osäkerhet, att man inte vet om vi får två eller åtta graders höjning? Detta är en uppgift för vetenskapen, att få fram säkrare siffror. Rockström sammanfattade skillnaden så här:
2 grader=farligt
8 grader=katastrofalt
Olika syn på klimatfrågans allvar
Rockström & Wijkman har gjort en gruppindelning baserat på synen på klimatfrågan (mina tolkningar av vad grupperna säger):
1. James Lovelock m.fl. "Det är försent"
2. Rockström, Steffen m.fl. "Det är bråttom"
3. IPCC "Vi är inte 100% säkra på att det är allvar än"
4. Lomborg "Det finns många andra viktiga samhällsproblem också"
5. Klimatskeptiker "Det pågår en uppvärming, men människan har liten del i det"
6. Klimatförnekare "CO2 är livets gas"
Att så tvivel
En del av boken handlar om hur skeptiker- och förnekarrörelsen fungerar. Här har de utgått från boken "Merchants of Doubt", som visar hur en medveten taktik att så tvivel fungerar bra för att hindra att åtgärder vidtas. Man behöver inte motbevisa klimatforskarna, det räcker med att så vissa tvivel, att det
kan finnas andra faktorer som spelar in.
Det går också att konstatera att något som hindrar vetenskapliga fakta från att tas in är när de stör den egna bilden av det goda livet/samhället. Om något ses som ett hinder för frihet så kan man helt enkelt inte acceptera faktum, det är en psykologisk reflex.
Frågor till panelen
Ganska mycket tid ägnades åt frågor från publiken (tack arrangörerna!), som även gick till en liten panel bestående av miljökonsult Lotta Silfver och Andreas Bjurström, Globala Studier på Göteborgs Universitet. En av de första frågorna som kom gällde kärnkraftens roll för klimatfrågan, och den gick till Johan Rockström. Han menade att han inte hade något bra svar på den frågan, men konstaterade att det finns en öppenhet för att använda kärnkraft och geoengineering temporärt för att vi ska undvika att passera en del tröskelvärden. Samtidigt så är det ur ett riskperspektiv för kärnkraften motiverat att begränsa spridningen av den.
En annan fråga var om de trodde att det skulle gå att få till globala klimatavtal. Alla var ganska modfällda om det, även om R&W trycker hårt på såna åtgärder i sin bok. Lotta Silfver menar att det finns en stor kraft i lokala och regionala åtgärder.
Wijkman visade sig vara ordentligt teknikoptimistisk, när han sa att redan om 2-3 år kan solenergi ha blivit billigare än ful-energi. Kostnaden för solkraft sjunker med 40-45% per år nu.
Lotta Silfver uttryckte sin frustration över att de åtgärder som "vanligt" miljöfolk kan göra bara är åtgärder inom det befintliga skeva systemet. Ett system som bygger på evig tillväxt och BNP-fokus, att det mest är fernissa man kan ägna sig åt om man jobbar som miljökonsult eller med miljöfrågor på t.ex. kommunal nivå.
Anders Wijkman konstaterade att de har fått kritik för att de inte tagit med individens roll i boken, att det fokuseras på politiska och tekniska lösningar. Han menade att de helt enkelt inte hann med det.
Wijkman sa att han senast i lördags var på en middag där sex män var öppet klimatförnekande. Så nog behövs boken, frågan är hur man ska nå fram med budskapet, till exempel till
ninafreakingout som twittrade från föreläsningen:
"At göteborgs universitet.. Listening to some environment shit."Tack Johan för din ärliga och uppriktiga uppfattning. Väntar med spänning att höra din ärliga och uppriktiga uppfattning av del 2 av kvällen. Nicole Foss
Nytt konstverk i Göteborg. Fin illustration till Rockströms och Wijkmans bok...
