Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.
Gästartikel från REposition

Klimatfrågan   

Hög tid för klimatanpassning

YLVA OFFERMAN 2011-04-28        #17580

Fotograf: Rune Fäldt

De globala klimatförändringar kommer att påverka oss lokalt. För oss i Sverige innebär det stigande medeltemperaturer, mer nederbörd, höjda vattennivåer och fler extrema vädersituationer. Vi står inför en framtid med ett förändrat klimat vars effekter redan börjat visa sig. I våra städer och i naturen. Det är hög tid för klimatanpassning.

Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Det medför konsekvenser för byggnader och städer, infrastruktur och dricksvattenförsörjning, men även den biologiska mångfalden och jord- och skogsbruket påverkas. Vi får räkna med nya risker och ökade påfrestningar, men det kommer också innebära positiva effekter och nya möjligheter. Speciellt påverkas områden där det fattas långsiktiga beslut såsom inom byggande, stadsplanering och infrastrukturutveckling. Här finns en stor risk att vi bygger fast oss i förhållanden som är svåra att rätta till om vi inte redan nu tar hänsyn till de nya yttre krafterna. För att möta klimatförändringarnas utmaningar är det nödvändigt med omfattande anpassningsåtgärder. Vi måste börja klimatanpassa samhället nu.
 
Att klimatanpassa områden, byggnader och hela städer handlar om att anpassa dem så att de klarar av ändrade temperaturer, vindförhållanden och vattennivåer. Att helt enkelt rusta dem för de nya förutsättningarna. Klimatanpassning ska ses som ett parallellt spår till det arbete som redan pågår med att minska klimatpåverkan. För världen påverkas av klimatförändringarna redan idag och även om vi nu skulle minska utsläppen av växthusgaser kraftigt, dröjer det innan uppvärmningen avtar.
 
För oss i Sverige kommer klimatanpassning till stor del att handla om att ta hand om mer vatten. Som våra städer ser ut idag, med stora delar av platta hårdgjorda ytor,  är de inte anpassade till ökad nederbörd eller stigande vattennivåer. Vattnet har ingenstans att ta vägen när underjordiska avloppssystemen blir fulla.
 
Mer vatten i staden kan ses som ett problem eller som en designmöjlighet. Tänker vi på ökande vattenmängder som en tillgång i staden, och gör plats för vattnet i stadsrummen, blir våra städer mindre sårbara samtidigt som de kan bli mer ekologiskt hållbara och mer attraktiva.
 
Klimatanpassning handlar om att tänka nytt kring hur vi utvecklar städer och tätorter. Genom att bygger in naturliga system som sänker värmen, minskar vinden och tar hand om vatten skapas stadsmiljöer som blir både ekologiskt hållbara, säkra och trivsamma. Maximerar vi de gröna absorberande ytorna och planerar staden som ett tredimensionellt urbant landskap, där byggnader och områden kan anpassa sig till de förändrade vattennivåerna, får vi plats med både människor och vatten. Då får vi en böljande stad med många gröna ytor som förutom att ta hand om vatten även binder koldioxid, bidrar till ett behagligare stadsklimat, sänker bullernivåer och gör oss mindre stressade.
 
Börjar vi anpassningen idag kommer vi även om ett decennium kunna cykla till jobbet eller promenera till skolan. Istället för att ta gummibåten.



ERIK SANDBLOM 2011-04-29        #17597
Det finns en konflikt mellan att maximera grönytor och att förtäta staden. Vore det inte bättre att maximera grönytorna i ytterstaden, t ex där de externa köpcentrumen nu ligger, och maximera den bebyggda ytan i innerstäderna? I centrala Göteborg finns många byggbara ytor som t ex Heden och på Hisingen. I Stockholm finns många outnyttjade grönytor nära tunnelbana och pendeltåg, där man kan bygga. Kanske kan takytor beläggas med mossa eller annat som tar hand om vattnet.

MAGNUS BILLBERGER 2011-04-30        #17600
När jag läser artiklar som Ylvas ovan så blir jag både bestört och oroad. Jag anser mig väl påläst inom klimatområdet och är yrkesverksam som hydrolog och befattar mig där löpande med inte minst den urbana hydrologin. Jag har plöjt igenom större delan av IPCC:s AR4 och medverkat som granskare i flera skeden. Jag har också medverkat i den svenska klimat- och sårbarhetsutreningen (SOU 2007:60). Jag följer löpande vad som händer på klimatområdet. Trots ett fördjupat engagemang i klimatfrågor under närmare 20 år kan jag inte känna igen mig särskilt väl i ovanstånde artikel som jag faktiskt uppfattar direkt osaklig.

Jag ifrågasätter på intet sätt att vårt klimat är under förändring, inte heller att mänskligheten kan antas bidra till dessa förändringar i oroande omfattning. Jag är också av den uppfattning att mänskligheten stökar till det på jorden i en omfattning som är oerhörd och på ett sätt som kommer medföra svåra konsekvenser för såväl vår egen som andra arter.

Jag ifrågasätter dock bestämt att man skulle kunna generalisera klimatförändringar till att "handla om att ta hand om mer vatten". De scenariebaserade "förutsägelser" som har presenterats pekar på såväl ökningar som minskningar i vattenmängder inom de olika hydrologiska förloppen (invektiva regn, snäsmältning, årsnederbörd osv.). De hydrologiska förloppen har för övrigt i alla tider varierat inom stora intervall och de förändringar som de scenariebaserade modellkörningar redovisar är av en storlek som är mycket svåra att urskilja från de naturliga variationerna annat än med seriösa uppföljande mätningar.

Problemen med många av våra städer är att de inte är anpassade ens till historiskt klimat. Om planering, utförande och dimensionering vore utfört enligt de riktlinjer och rekommendationer som finns sedan tidigare så fanns det inte någon större anledning till oro eller behov av anpassning till förändrat klimat. Alltför många städer bryter systematiskt mot det som borde vara den första grundregeln att alltid följa:
- Sträva efter att bibehålla eller så lite som möjligt förändra den naturliga hydrologiska balansen.
Det finns dock undantag med goda exempel såsom Växjö som (delvis påkallat av återkommande översvämningar) har lyckats styra som sin inriktning till att lämna mer plats i staden för förekommande vatten.

YLVA OFFERMAN 2011-05-04        #17644

Tack för ditt svar Magnus.

Meningen du citerade från min artikel beskriver inte att klimatförändringar handlar om att ta hand om mer vatten. Utan det står att “För oss i Sverige kommer klimatanpassning till stor del handla om att ta hand om mer vatten.” Här syftade jag till klimatanpassning av den byggda miljön där naturolyckor i form av översvämningar, som är en av klimatförändringarnas konsekvenser, har stark påverkan.

Precis som du säger, är många städer inte anpassade ens till historiskt klimat. Därför är det hög tid för klimatanpassning.


MAGNUS BILLBERGER 2011-05-04        #17651
Ylva, "naturolyckor i form av översvämningar" är något vi hade betydligt mer av förr i tiden. Kanske inte riktigt i samma bemärkelse som idag då vi förr inte var lika benägna att bygga på platser där översvämningar är att vänta. Innan våra älvar började regleras upplevde vi också mycket mer av den naturliga variationen i översvämningar med ofta återkommande mindre händelser.

Sten Bergström på SMHI är en duktig pedagog som på ett bra sätt kunnat illustrera vad vi ska förvänta oss av klimatförändringar. Klimatparametrar varierar över stora intervall och klimatförändringar är mycket fråga om att ett medelvärde av en klimatparameter kommer att förskjutas. Jämfört med variationen är dock klimatförskjutningen ganska liten.

De översvämningsproblem vi har i våra städer och kommer att ha domineras i mycket hög grad av olämpliga val för hanteringen av vatten. Man har mer och mer, mot bättre vetande, lämnat mindre och mindre plats för vatten. Man planerar och sjönära eller nära vatten för att det är attraktivt att bo där. Bara de senaste dagarna har jag varit rådfrågad om och stöttat ett infrastrukturprojekt där man väljer att bygga i en naturlig vattengång som visserligen idag är ett dikningsföretag, men som också nästan årligen översvämmas.

Din artikel lägger mycket tonvikt vid an anpassning till ett klimat under förändring, men de problem som finns att lösa är i första hand uppkomna som en följd av dålig planeringen av bebyggelse under många år. Hade vi de senaste 50 åren byggt enligt gällande hydrologiska insikter och rekommendationer så skulle vi knappast behöva oroa oss för de kliamtförändringar som genererats i de scenarier som redovisats i klimat- och sårbarhetsutredningen.

MATTIAS CARLSSON 2011-09-16        #19049
Nyaste versionen av Times Comprehensive Atlas of the World visar på spår av pågående klimatförändringar. Bland annat har det dykt upp en ny ö utanför Grönlands kust

If you have never heard of Uunartoq Qeqertaq, it's possibly because it's one of the world's newest islands, appearing in 2006 off the east coast of Greenland, 340 miles north of the Arctic circle when the ice retreated because of global warming. This Thursday the new land – translated from Inuit as Warming Island – was deemed permanent enough by map-makers to be included in a new edition of the most comprehensive atlas in the world.

Tillägg 19/9:
Atlasens utgivare har fått kritik av polarforskare. Kritiken gäller inte den nya ön, men däremot hur mycket istäcket har minskat sedan den föregående upplagan för 12 år sedan.

The atlas shows that 300,000 sq km, or 15%, of Greenland's ice cover had been lost in the period.

"This is concrete evidence of how climate change is altering the face of the planet forever – and doing so at an alarming and accelerating rate," said the publishers of the atlas, HarperCollins in information given to the media last week and reiterated by a spokeswoman on Monday.

But seven researchers at Cambridge University's Scott Polar Research Institute backed by glaciologists in the US, Europe and elsewhere, said that both the maps, and the figure of 15%, are wrong.

In a letter to the editors of the Times Atlas, they agree that the Greenland ice cover is reducing, but at nowhere near the extent claimed in the book: "A 15% decrease in permanent ice cover since the publication of the previous atlas 12 years is both incorrect and misleading.


MATTIAS CARLSSON 2012-02-17        #19996
Professor emeritus Lars Christersson om att misslyckandet att nå globala politiska lösningar för att minska klimatförändringarna gör att vi måste tänka på hur vi anpassar de gröna näringarna till nya förutsättningar

På ren svenska betyder allt detta, att mötet i Durban var ett rejält misslyckande. Så låt oss nu alla beslutsamt ta konsekvenserna av alla dessa misslyckanden och konstatera, att politiker inte klarar av att fatta de beslut, som erfordras för att påverka de pågående klimatförändringarna. Låt oss slå fast detta, en gång för alla, och ta saken i egna händer.
...

Det vi på den gröna sidan i dag kan göra är att inse, att det bästa sättet vi kan förbereda oss på är att bevara så stor genetisk mångfald som möjligt inom våra jordbruksgrödor, trädgårdsväxter och inom våra mest betydelsefulla trädslag i skogen.

Vi måste vara beredda på att kunna odla spannmål och bedriva skogsbruk i vårt land oberoende av om det blir det ena klimatet eller det andra. Det kan vi göra, genom att vi tar till vara och bevarar alla de sorter av till exempel vete, som finns i dag och alla de provenienser av till exempel rödgran som är kända.

Men det räcker inte. Vi måste dessutom slå vakt om och på allvar diskutera metoder för att behålla markens bördighet och vattenhållande förmåga. Det glöms bort i vårt kemikaliebaserade industrisamhälle. Vi måste också bevara markens näringsstatus, dess mullhalt, dess pH-värde och, inte minst, de mikrobiella aktiviteterna.

Logga in för att svara




Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3343 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik