Ett argument som ofta dykt upp för att vi ska ha tillväxt är att den behövs för att finansiera vår välfärd. Ett motargument är att den effektivisering och outsourcing hos företag, som bidrar till tillväxt, minskar skatteunderlaget. Arbete som tidigare gjorts av människor görs numera av maskiner eller människor i något annat land. Därmed minskar vårt skatteunderlag i form av arbetsgivaravgifter och inkomstskatt, finansieringen av välfärden blir därmed lidande.
Jag hävdar att det är på grund av sättet vi finansierar vår välfärd idag som gör att ökad tillväxt inte bidrar till bättre vård, skola och omsorg. Det kan kanske vara svårt att ringa in vad välfärd är för något och jag kommer i inlägget fokusera på en del av välfärden: värdet av vår skola och den kunskap vi tillägnar oss.
Att effektivisera arbete med människor är svårt. Unga elever och pensionärer outsourcas vanligtvis inte till länder där lärarlönerna är lägre. Men kan man effektivisera utbildning en aning med hjälp av tekniska innovationer?
Salman Khan är inspirerande speciellt med tanke på de inlärningskurvor som visas i hans TED talk, det är en fingervisning om hur kunskapstillväxt kan se ut. Något som inte direkt bidrar till BNP när nu utbildningstjänsten är gratis, men visst påminner några av inlärningskurvorna de exponentiella tillväxtkurvor av BNP vi har idag?
Salman Khan är fd. Hedgefondanalytiker och har startat Khan academy. Han beskriver, lättbegripligt, hur banker bokför tillgångar och skulder under kategorin Banking and Money med 25 avsnitt. Kategorin finns bland mängder av andra föreläsningar i kategorier, allt från biologi och kemi till algebra och ekonomi.
I Banking and Money reder han ut på vilket sätt balansräkningen går ihop när banker cirkulerar/skapar pengar. Han förklarar även hur olika definitioner av pengar kan se ut och att de alltid representerar olika värden. Det ger en djupare förståelse av hur banksystemet bidrar till tillväxten genom nya investeringar i projekt de tror kommer att ge ekonomsik avkastning, allt med nyskapade pengar.
Kunskapstillväxt är något vi värdesätter, Khan Academy blir hyllat av Bill Gates när Salman håller sitt TED talk. Hur sätter vi då en siffra på värdet av kunskap? Hur påverkar det vår syn på tillväxt när kunskap, utan patent, blir gratis och tillgängligt för alla? När vi väl har infrastruktur för att kommunicera kunskap effektivt så kanske den ekonomiska tillväxten inte har så stor betydelse för just vår utbildning. Enligt Salman Khan får lärarna anta en ny roll som extra stöd och guide.
Idag värdesätts lärares kunskap inte lika mycket som läkare, riksdagspolitiker eller hedgefondmäklares kunskap. Visst spelar lärare en nyckelroll för vår tillväxt vi har i vårt samhälle? Jag anser att definitioner av vad pengar är relevant för hur vi ska tackla tillväxtfrågan i det här fallet. En god lärare ska representera ett värde precis som andra yrkesgrupper, men hur sätter vi det värdet?
Vi kan få tillgång till kunskap gratis men det blir svårare när vi själva ska producera kunskap. En dator har inte förmågan att avgöra vad som är bra eller dålig kunskap, ett bra eller dåligt forskningsprojekt. Den kan inte jämföra vilket samhälle vi vill leva i. Där är lärarnas roll till att avgöra vilken kunskap som är önskvärd, och diskutera med eleverna om vilka normer som bör råda.
Jag hävdar att det är upp till medborgarna att styra vilken tillväxt eller nerväxt vi efterfrågar, pengar är bara är ett mått på vad vi som lärare eller investerare värdesätter. Förutom att skatteunderlaget är utformat så att tillväxt idag inte bidrar till våra välfärdstjänster så är det ändå inte den ekonomiska tillväxten i sig som behövs för att vi ska få välfärd. Vi måste ta kontroll över tillväxten och själva definiera den och definiera vår välfärd. Allt bör värdesättas i en demokratisk process och inte av ett fåtal investerare! Detta eftersom det är vi själva, som medborgare, lärare och investerare, som bestämmer vad tillväxten (eller nerväxten) ska bestå av, och vad den ska vara bra för. Själv anser jag att tillväxt av cyanobakterier i Östersjön måste kosta och tillväxt av biologisk mångfald löna sig.
Erik Johansson
Medlem/ägare/investerare/elev/lärare i JAK medlemsbank
Personligen tror jag inte p� evig tillv�xt men det k�nns �n mer avl�gset att majoriteten av v�ljarna i n�got land skulle v�lja den inriktningen. Genom att sj�lv anstr�nga sig g�r det att f� ner sitt koldioxid utsl�pp. G�ra l�mpligare milj�val m.m. MEN att f� flera att tro p� icke-tillv�xt och v�lja politiker d�refter k�nns avl�gset. Antagligen kommer vi dit f�rr eller senare men utan att sj�lva ha valt det. Dvs med en stor portion "sm�rta", ekonomiskt och materialistiskt.
Materialismens mantra �r att du skall vara oberoende och tillfredsst�lla dina egna beg�r utan h�nsyn till globala effekter. Det visar sig i konsumtionssamh�llets materiella sl�seri med naturtillg�ngar oftast i andra delar av v�rlden som t�mmer de �ndliga resurser som nu finns. Tyskland har haft problem med att f� medborgarna att k�pa mindre och spara mera men har misslyckats p� grund av indivdualismens drivkrafter. Det finns ett tak f�r alla uttag oavsett om det �r pengar eller r�varor men vi k�r p� som om allt skulle r�cka hur l�nge som helst. Om vi skall ha n�gon framtid m�ste vi skapa oss ett samh�lle d�r ekonomisk tillv�xt �r kopplad till ekologisk tillv�xt. Allts� vi kan inte ta ut mera av naturtillg�ngarna �n den tillv�xt vi kan se d�r. Tar vi ut mera skog �n tillv�xten i skogen tar den slut och det har redan h�nt i v�rt land. Vi har inte skog till den konsumtion som nu r�der utan vi importerar fr�n Ryssland. S� �r det i v�rlden i stort, oljan, kolet, malm minskar men vi forts�tter av ren fartblindhet.
H�ller med om att det kommer att sm�rta men jag tror inte att det kommer att ta s� l�ng tid innan vi �r d�r.
MVH/Anders Westin
De Industriv�rlden styrande, de som b�r yttersta ansvaret f�r f�rgiftning av all mylla, all luft, allt vatten p� v�r lilla planet, de som f�rgiftat all mat, all dryck, alla nya kl�der, alla nya leksaker, ja, allt, de, som tvingar oss att vandra i moln av kemikalier, de som f�r�der v�ra barns h�lsa och framtid, DE g�r nu allt f�r att �ter f� de ekonomiska hjulen att snurra i �n mer �del�ggande takt - i st�llet f�r att ta chansen till att TOTALSTOPPA den ekonomiska d�rskapen som oundvikligen drar oss alla i d�den!
Har inte vetenskap/forskning gjort oss tillr�ckligt ont �nnu? R�cker det inte? M�ste vi st� som br�kande f�r och bara glo n�r d�rarna dirigerar d�dsdansen?
St�tte p� denna intressanta rapport idag som ungef�r s�ger att verkligheten kommit ifatt dr�mmen om att allt blir billigare och effektivare om det upphandlas p� en konkurrensutsatt marknad. Rapporten beskriver hur kanske s�rskilt s�dana kommuner som var tidigt ute med att outsourca funktioner som el och vatten nu b�rjar k�pa tillbaka dessa f�r att spara penga och f�r att f� b�ttre kvalitet p� tj�nsterna.