Att värdera framtida värden med hjälp av räntan kallas för att diskontera och används för att för att jämföra olika investeringsalternativ innan beslut. Det finns dock flera som ifrågasätter om en positiv diskonteringsränta ger en rättvis bild av beslutets konsekvenser för framtiden. Diskontering innebär nämligen att effekter som rör framtida generationer får mindre betydelse än effekter som rör oss som lever idag. Eftersom miljöskador ofta märks på sikt är risken att konsekvenserna av miljöfarliga projekt underskattas.
Diskonteringsräntan kan ge en förklaring till varför samhället är belastat med miljökostnader som kan verka oöverkomliga, även om de var kalkylerade vid starten. Kan samhället lära av detta för att ställa om till en hållbar utveckling för ekonomin? Kan vi se till att miljökostnader verkligen kan betalas, istället för att lita till en evig förräntning av kapital?
Kristin Liljeqvist, som studerar nationalekonomi och statskunskap vid Uppsala universitet, har skrivit en uppsats med rubriken
Vad är framtiden värd? Hon har undersökt myndigheters användning av diskonteringsräntan och varför man använder diskonteringsränta i samhällskalkyler. Det kan bli absurt, särskilt när man räknar på liv. Med diskontering blir liv
nu mer värda än liv
sedan.
JAK Medlemsbank, som är kritisk till räntans effekter i samhället, jobbar med att lyfta frågan på olika sätt.
Instämmer helt med din oro för framtiden. "Kvartalsekonomi" i samverkan med en allt mer utbredd lånefinansiering är en återvändsgränd. När stater, privata sektorn och fysika personer lånar till driftkostnader och övrig konsumtion får kommande generationer betala för vår girighet.
