Strategiskt miljöarbete i Lidköping

Miljöstrateg är en roll som jag sett börja dyka upp runtom i kommunerna. Kanske har den funnits länge, bara utan att jag upptäckt den. Men nu vill jag i alla fall ha reda på vad en kommunal miljöstrateg gör! Jag åkte till Lidköping, staden jag växte upp i, och fick höra hur miljöstrateg Yvonne Träff jobbar. Jag fick dessutom träffa den alldeles nyanställda hållbarhetsstrategen Monika Andersson.

Miljöstrategens arbete kan delas in i "internt" och "externt" arbete, där det interna arbetet består i att arbeta med kommunens alla olika förvaltningar och bolag. ISO 14 001 är verktyget som används, och det finns miljösamordnare på alla förvaltningar och bolag som miljöstrateg Yvonne Träff arbetar tillsammans med. Det externa arbetet innebär dialog med kommuninvånarna och företagarna.

Lidköping hamnar högt i olika miljörankningar, till exempel kom de med på topp tio på tidningen Miljöaktuellts årliga rankning. På frågan om vad det är som Lidköping är extra bra på, så svarar Yvonne att det är först och främst för att politikerna har ett starkt intresse för hållbarhetsfrågan, och att hållbarhetsarbetet nu är starkt inbyggd och förankrat i den kommunala organisationen.

Energi

Lidköping var tidigt ute med fjärrvärme. Synen på fjärrvärmen har svängt fram och tillbaks. Från början var det kontroversiellt för att man befarade att det skulle bli giftiga utsläpp. Sedan har den under en period ansetts vara ett bra alternativ, för att nu på slutet börja ifrågasättas igen, och nu är det frågan om det inte är bättre att återvinna än att bränna. Förutsättningarna för att bygga ut vindbruket i regionen anses vara dåliga, bland annat därför är kommunen nu med i en satsning på solceller i väg- och åkerkanter.

Mat

Den kommunala maten innehåller idag 19 % ekologiskt, målet är 25 %. Närodlat undersöks, men är en logistisk utmaning. En ny kock i gymnasieskolan ger förhoppningar om att det omfattande svinnet där ska minska. En ny avfallsplan där matavfall ingår håller på att tas fram.

Transporter

Kommunen byter ut sina fordon till gasfordon, och försöker också påverka Västtrafik att anskaffa biogasfordon. Lidköping är med i en större biogassatsning, med en stor anläggning som kan producerar både flytande och "vanlig" biogas från rester från etanol- och spannmålsproduktion.

Det arrangeras cykelkampanjer, byggs cykelbanor och kollektivtrafiken byggs ut. Efter att tätare turer och en ny linje införts har kollektivtrafikåkandet ökat.  Kinnekullebanan, tåglinjen mellan Mariestad och Göteborg, har kommunen slagits för och den är nu mycket välanvänd och olika investeringar diskuteras, till exempel elektrifiering. Idag går tågen på diesel. Kommunen vill också lyfta fram sjöfarten som ett bra miljöval, och vill få till miljöanpassade fartyg och bränslen.

Men bilåkandet sitter djupt rotat och ökar också. Idag kan det vara trafikstockningar i lilla Lidköping. Trafikchefen säger att kommunen behöver arbeta med beteendeförändringar, det räcker inte att bygga cykelbanor. Bilåkandet är en känslig fråga som varken politikerna eller köpmännen vill begränsa.

Invånar- och företagardialog

När det gäller dialog med kommunvinvånare och företag om energifrågor så har det genomförts många projekt, ofta med stöd av pengar från LIP och KLIMP-program. Studieförbund har varit med och invånarna har utbildats i t.ex. vatten- och matfrågan, solfångare och hur man gör energikartläggning. Även många av företagen i kommunen har fått hjälp med att kartlägga sin energianvändning. När kommunen har arrangerat invånarträffar för att berätta om kommunens arbete har hundratals kommit. En klimatdialog har hållits med företag, föreningar, förvaltningar, "Lidköpingsambassadörer" (utvalda personer med ursprung från Lidköping) och bolag för att få fram en klimatstrategi. Denna håller nu på att sammanställas och ska snart presenteras till politikerna för beslut.

Samarbeten
Det finns många organisationer att samarbeta med för en kommun när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor. För Lidköpings del är några av dessa Skaraborgs kommunalförbund, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Hållbar Utveckling Väst har man tackat nej till att gå med i tills vidare. Det relativt nybildade biosfärområdet, med Götene, Mariestad och Lidköpings kommun, förväntas spela en stor roll, och ger redan idag kommuninvånarna ökad kunskap och en stolthet för bygden. Men den samarbetspartner som Yvonne har haft mest utbyte av är Klimatkommunerna. De sista åren har också internationellt samarbete ökat, med bionergiteknik med USA, miljöteknik med Ungern, hållbara städer med Kina och översvämningslösningar med Holland.

Hållbarhetsstrategi

Hållbarhetsstrateg Monika Andersson har bara varit en vecka på nya jobbet, men har redan en bild av vad hon kommer att arbeta med. När det gäller social hållbarhet så handlar det mycket om folkhälsa, och där är en del att få folk att kliva ur bilen och röra på sig istället. Att få en levande landsbygd är också viktigt, likaså att ge alla tillgång till den nya stadsdelen Hamnstaden. Det som finns av segregration och utanförskap i Lidköping behövs också arbetas med.

När det gäller ekonomisk hållbarhet så kan det handla om att göra samhällsekonomiska kalkyler, t.ex. att lättare kunna ta en extra insats för ett barn med problem tidigt, för att spara samhället stora kostnader senare. Eller att kunna motivera olika investeringar ur ett långsiktigt resursperspektiv, både genom nya räknemodeller och genom mer kvalitativa bedömningar.

Vilket spännande jobb! Vad behöver man för utbildning för att kunna bli miljö- och/eller klimatstrateg? 

Själv är jag biolog och lärare. Kan vara bra att ha miljö-/naturvetenskap i botten och sedan komplettera med exempelvis kommunikation, beteendevetenskap, folkhälsa och ekonomi.