Varför är det värt att skydda knölnaten i stan?

Många gånger har jag stött på att olika skyddsinsatser av växter och djur i samband med att något ska byggas förlöjligas. Vad ska den där knölnaten eller vattensalamandern vara bra för egentligen, ska den verkligen få påverka den här stora och viktiga investeringen? Idag var jag på naturvårdskonsulten Callunas 20-årsfirande och fick diskutera detta.

Calluna hade ordnat med en rad föredragshållare, de flesta med inriktning på naturvård. VD John Askling inledde med att berätta om "biologisk infrastruktur", ett begrepp som myntades av dåvarande Vägverket och Banverket för ett par decennier sedan.

Calluna jobbar ofta med att utreda vilka skyddsvärda naturvärden som finns när en ny väg eller höghastighetsjärnväg ska dras, eller ett nytt område i stan ska bebyggas. Ett generellt problem är att när de har som störst möjlighet att påverka projekten så vet de minst om naturvärdena. Mot slutet vet de mer, men då finns det mindre möjlighet att påverka utformningen.

Därför är det viktigt att snabbt kunna göra screeningar av var det finns koncentrationer av värdefull skog och jordbruksmark. Detta görs lämpligast på kartor, med hjälp av GIS.

Väg och järnväg har mycket stor påverkan på biologisk mångfald:

• Störande buller
• Fragmentering och barriäreffekter (Jag förstod inte skillnaden mellan dessa. Djur hindras iaf att röra sig. Nästan inga fjärilar tar sig över E4 t.ex.)
• Habitatförlust (borttagning av värdefulla områden)
• Mortalitet (djur körs ihjäl)

Om man vill exploatera ett område i staden så görs analys av "utdöendeskuld", dvs. hur mycket värdefull mark har gått förlorad hittills. Man undersöker också förutsättningarna för viktiga nyckelarter. Ett exempel där Calluna hjälpt till är i aktuella Norra Djurgårdsstaden. Där var det planerat att ett nytt bostadsområde skulle skära av kopplingen mellan två naturområden. Här kunde man planera om så att kontakten mellan dem bibehölls.

På det efterföljande minglet pratade jag med John, Tove och Anna på Calluna om hur man kan förklara värdet av att bevara vissa arter i staden för gemene man. Vi var överens om att det nog är rätt svårt att börja prata om ekosystemtjänster och om att människan, rent filosofiskt, inte bör sätta sig över naturen. Däremot kom vi fram till att det finns två slagkraftiga argument som nog kan förstås av fler:

1. Det är egentligen inte knölnaten eller vattensalamandern i sig som är huvudpoängen. Förekomsten av en sällsynt art visar på att området har höga naturkvaliteter. Det vill säga det är en oas av biologisk mångfald i stan, och det är något som är värdefullt att ha för de som bor inne i stadsmiljön, något som gör staden väldigt mycket trivsammare. Skyddar man den aktuella arten så skyddar man också en bit mysigt naturområde, med en mångfald av arter, att vistas i.

2. Att det finns naturområden av hög kvalitet är värt mycket, även i ekonomiska termer. John berättade om hur en liten ekdunge var nära att få stryka på foten i Hammarby sjöstad. En liten del sparades, och idag är de lägenheter som har utsikt mot ekarna värda flera hundra tusen kronor mer än de som inte har utsikt. En uppskattning har gjorts om hur mycket fastigheterna kring Central Park i New York skulle sjunka i värde om parken bebyggdes. Det blev ofattbara 800 miljarder dollar. 

Tack för en trevlig och lärorik eftermiddag, och för god mat! Lycka till med fortsatt naturvårdsarbete!

En varierad fauna kan ge minskad risk att smittas av djurburna virus:

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.444220/sa-kan-biologisk-mangfald-radda-manniskoliv