|
Samhällsplanering Framtidens godstransporter
Öppen utfrågning om framtidens godstransporter som hölls i Riksdagen i mars i år. Webbsändning av seminarium, där flera av de frågor som har tagits upp här på Ecoprofile tidigare diskuteras. Det moderna samhället är beroende av väl fungerande godstransporter med höga krav på effektivitet, ekonomi och kvalitet. Samtidigt ställs allt högre krav på att godstransporterna ska minska utsläppen av i synnerhet, växthusgaser när klimatfrågan blir allt viktigare. Inför kommande riksdagsbeslut om utformningen av framtidens transportsystem bjuder trafikutskottet in till en offentlig utfrågning om godstrafikens fortsatta utveckling för en hållbar tillväxt. Ur programmet:
Den 20 november arrangerar Svenska Miljöinstitutet (IVL) sin årliga konferens på temat Hållbara Transporter. På schemat står bland annat en debatt om infrastruktursatsningar: Stora infrastruktursatsningar — gasa eller bromsa för miljöns skull? Sätter klimat- och miljömålen stopp för utvecklingen av nya transportlösningar? Räcker det att öka effektiviteten och hållbarheten i de system vi har, eller måste vi satsa offensivt på en ny hållbar infrastruktur för vägar, hamnar och järnvägar?
Viktigast är att effektivisera!
Sverige behöver ny infrastruktur!
Debattpanel:
Lastcyklar kan med lätthet ersätta 25 % av stadens godstransporter, enligt ny forskningsrapport. Ännu mer, om infrastrukturen anpassas till cykeltransporter. http://www.lowtechmagazine.
Jag är skeptisk. Det står "40 percent of deliveries involve just one box" men antagligen gör man många leveranser på varje runda. Således går det bra att göra en leverans per cykel, men ska man göra flera kan man behöva cykla tillbaka till lagerhuset, en gång per leverans. Å andra sidan, Posten har ett helt gäng postcyklar och elmopeder till brevutdelningen, så de visar att det går. Jag kan också tänka mig att många kurirföretag använder större bilar än som egentligen behövs. En annan lösning på leveranser är att godset åker kollektivt. Jag har hört att vissa företag inte gillar det, eftersom vad som levereras när och till vem kan vara känslig information som man vill ha för sig själv. Samtidigt kan det finnas förvaltningar som skulle kunna samordna transporter, t ex skolor, sjukhus och annan förvaltning.
I en microterminal likt den vi har på Lindholmen fungerar det med lastcykel, lätt! Det finns lite om tänket här: http://www.slideshare.net/JohnEW/session-73-christoffer-widegren Det är ett bildspel om utökningen där en microterminal skall ner under Nordstan för att försörja centrum. Jag skall förmedla Christoffers adressuppgifter så kanske det kan testat i verkliga livet. Microterminalen på Lindholmen skall utökas på Lundbystrand nu i vinter. Du kan åtminstone få massa statistik på hur många paket och hur stora de är, för den statistiken finns tillgänglig. Dessutom hur många transporter som en Microterminal kan ersätta. Det är många!!! Just nu är det en lite el-lastbil med kärra bakom. Noterbart är också att detta är den enda kommersielt bärkraftiga microterminal i Europa! Den finansieras av fastighetsägarna och de tycker att paketservicen blivit bättre, trafikmiljön förbättrats samt att de gillar att antalet fåtervinningsfraktioner dessutom ökat. För det är återvinningsmaterial som den lilla elbilen tar med sig tillbaka då den levererat paket. /Staffan
Staffan, kan man säga att ett ökat användande av lastcyklar förutsätter att man omorganiserar om godstransporterna så att det blir fler men mindre fraktterminaler? Lastcyklarnas fördelar framför skåpbilar ligger ju på mindre godsmängder på kortare avstånd. Kan man rent av tänka sig att godskunderna skaffar sig egna lastcyklar för att hämta och lämna godset? Lite som att man hämtar sina paket i mataffären nuförtiden. Ibland får jag saker hemkörda med kurir, och det är jättedumt eftersom jag inte alltid kan ta emot precis när de råkar komma. Det är mycket smidigare att hämta i mataffären, som har bra öppettider. Spinn gärna vidare!
Järnvägsgruppen på KTH har tagit fram en rapport med förslag på åtgärder för att öka mängden godstrafik på järnväg i Sverige. Ett par av förslagen är att möäjliggöra för längre tåg (upp till 2000 meter) och högre hastighet dagtid (från 100 km/h till 120 eller 140)) för att minska omkörningsproblemen som uppstår när gods- och passagerartåg delar på spåren. De investeringar i spår och bangårdar mm som behövs kostar i storleksordningen 50 miljarder kronor. Artikel i NyTeknik Logga in för att svara |
Återanvändande/upcycling (1) Miljökonsult (1) Magasin (3) Böcker (2)
|