Vilka kemikalier kan vi finna i leksaker?

I denna tredje del i serien om ohälsosamma kemikalier i leksaker tar jag upp de vanligaste kemikalierna som kan finnas i leksaker, det finns många, många fler.
 
Det fjärde och sista inlägget publiceras inom kort.

BisfenolA även kallat BPA
En av världens mest använda kemikalie, utgångsmaterial för polykarbonatplast. PBA leder till feminisering av hanar i miljön. Det är klassat som farligt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön.
 
BPA har hormonliknade egenskaper vilket kanske inte är så konstigt då det lanserades som p-piller på 50-talet och misstänks:
-       ge fosterskador
-       vara reproduktionsstörande
-       störa hjärnans utveckling
-        påverka immunförsvaret
-       orsaka bröstcancer
-       ge försämrad spermiekvalitet
-       ge leverförändringar
-       orsaka fetma
-       ge diabetes
-       ge tidigarelagd pubertet
-       orsaka hyperaktivitet
Många gånger har dessa effekter hittats vid mycket låga halter. Det är även känt att BPA kan föras från gravida och ammande kvinnor till foster och spädbarn.
 
Det är känt att BPA kan läcka från flaskor av hårdplast, ytbeläggningar inuti konservburkar och kvittopapper. Nyligen gjorde SvD en studie där man lät några journalister äta konserver och sedan analyserade man förekomsten av bisfenolA i blodet. [1]
 
I Danmark infördes redan 2010 ett nationellt förbud mot BPA i material och produkter som kommer i kontakt med livsmedel avsedda för barn upp till 3 år. Frankrike har beslutat skärpa sin BPA-reglering, likaså Belgien.
 
När det gäller leksaker är förekomsten av BPA dåligt känd och överlag saknas kunskap om hur vuxna och barn utsätts för BPA. Men det råder inga tvivel om att BPA används i mycket stora mängder.
 
BPA är förbjudet i nappflaskor i Sverige och sedan i april även i barnmatsburkar.  Det är tillåtet i kvitton, matförpackningar, leksaker och vattenrör.
 
BisfenolS har liknande egenskaper som BisfenolA men har ännu inte förbjudits då det inte finns lika många studier på det. Man förbjuder inte grupper av kemikalier med liknande egenskaper, utan enstaka. Som tillverkare kan man lätt ersätta BisfenolA med BisfenolS.
 
Ftalater (t ex DBP, DEHÅ, BBP, DIPT, DIDP, DINP, DNOP)
Finns t ex i pvc-golv, vinyltapeter, plasttak, används i trafiken och mjukgjorda plastartiklar, alltså plastleksaker.
 
DBP OCH BBP är bioackumulativa och mycket giftiga för vattenlevande organismer.
 
DEHP är en av de vanligaste kemikalierna i världen och officiellt klassad som gift med riskerna ”kan ge nedsatt fortplantningsförmåga” och ”kan ge fosterskador”.
 
3 ftalater är förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar i en halt över 0,1 %, däribland DEHP.  Men det är tillåtet i andra produkter som barn kommer i kontakt med, som t ex PVC-golf.
 
Ytterligare 3 ftalater är förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar som kan stoppas i munnen, i en halt över 0,1 %. Men vänta nu, läste jag inte i förra inlägget att dosen inte spelar roll när det kommer till hormonstörande ämnen? Tänker du kanske. Jo det är riktigt.
 
Ftalater är flyktiga, de stannar alltså inte kvar i plasten utan frigörs hela tiden, och vi får i oss dem både genom att vi tar i sakerna, stoppar dem i munnen men oftast via när vi andas. Vi tar också upp ftalater via huden, och kläderna stoppar dem inte.
 
Ftalater kan:
-       ge allergier
-       vara hormonstörande
-       kan störa fosterutvecklingen
-       ge cancer
-       ge fetma
-       ge diabetes
 
Den som är bra med just ftalater är att man kan ftalatbanta. Det vi får i oss halveras inom ett dygn.
 
Just nu genomförs studier i Karlstad om ftalater och fetma, autism såväl som adhd. [2]
 
Astma och allergier är 50 % vanligare hos barn som vuxit upp på pvc golv, men även autism är 50 % vanligare. [3]
 
I en ny studie från Uppsala som väckt internationell uppmärksamhet har det påvisats samband mellan diabetes och ftalater. [4]
 
Parabener
Det här är ett konserveringsmedel som finns i solkrämer och läkemedel men även i fingerfärger och lekleror.
Parabener är bioackumulerande, de stannar alltså kvar i våra kroppar och:
-       kan ge allergi,
-       har östrogenliknande egenskaper som sänker spermieproduktionen och testosteron nivån hos djur.
 
Bly
Bly finns i batterier, båtkölar, billack och elektronik men används också som stabilisator i t ex plast, i kritor och i smycken.
 
Bly kommer som restprodukt ur zinkutvinning och är billigt. Det är mycket giftiga för vattenlevande organismer och orsakar skadliga långtidseffekter i miljön. Det finn en massa studier på bly. Vi vet massor om bly.
 
Bly:
- är reproduktionstoxiskt av högsta graden
- ger nervskador
- är IQ nedsättande
- ger hjärt- och kärlskador
- är skadligt för finmotoriken
- är misstänkt cancerframkallande
- kan göra barn hyperaktiva
 
Det är inte ovanligt att djur dör i blyförgiftning och det har faktisk hänt att barn har avlidit av blyförgiftning. Den blyade bensinen kostade två generationer i industriländerna mental kapacitet motsvarande 5 enheter på IQ skalan finns det forskare som säger. [5]
 
Ju mer bly barn har i sina mjölktänder, ju sämre resultat får de på IQ tester, de får också sämre vokabulär, sämre grammatisk förmåga och sämre koordination.
 
Bly finns alltså bevisligen i leksaker i vanliga leksaksbutiker i Sverige idag. Som kritorna och armbandet jag skrev om i mitt första inlägg i den här serien. Hur läskigt är inte det????
 
Hormonstörande bekämpningsmedel
Finns i bomullstyger och misstänks:
     - ge cancer
     - vara hormonstörande
 
Det finns en del djurförsök på kombinationseffekter av hormonstörande bekämpningsmedel. Man ser inga effekter av låga halter av enstaka ämnen, men om man blandar flera så ser man markanta effekter.
 
Bromerade flamskyddsmedel (PBDer)
Bromerade flamskyddsmedel finns i skumplast som används till mjukdjur och det kan finnas i tyget som gosedjuret är gjort av. Det finns också i
barnvagnar, plastartiklar, möbler, fordon och lite överallt. Mycket svårbrytbara i naturen, de är fettlösliga och tas lätt upp i organismer.
 
Vi är livrädda för brand i västvärlden men det finns inga belägg för att dödligheten i bränder minskat. Andra problem uppkommer istället, som att det brinner långsammare vilket ger mer kolmonoxid som är vad de flesta dör av. Pbderna bildar dessutom giftig rök. Kalifornien har USAs högsta krav på flamskydd men inte lägre dödlighet. Däremot har folk där mycket högre bromerade flamskyddsmedel i blodet.
 
Bromerade flamskyddsmedel misstänkts:
-       vara hormonstörande
-       ha effekt på IQ
-       vara cancerframkallande
-       vara skadligt för nervsystemet
 
Ju högre halter i barnen ju sämre presterar barnen på IQ tester och fysiska tester.
 
Färg och doftämnen
Azo färger kan vara allergiframkallande. Ett tag var vissa azo färger förbjudna i Sverige i livsmedel men sedan blev de tillåtna igen pga EU regler. Azo färger kan finnas i leksaker. Syntetiska myskämnen används i många dofter och dessa är svårnedbrytbara och ackumulativa. Syntetiska myskämnen stör processer i kroppen som cellerna använder för att oskadliggöra andra främmande kemikalier och de misstänks vara:
-       hormonstörande
-       cancerframkallande
-       allergiframkallande
 
Det är mer dofter än du tror i vanliga leksaker. Ofta vill man täcka över kemikalielukten med något annat så det skall lukta fräscht. Så var det med en vattenspruta min 7åring ville köpa på en bensinmack häromdagen. ”Mamma, lukta, den luktar hallon”. Hm, undra varför, tänkte jag.
 
Vem är jag, Madeleine Limé, och varför bryr jag mig om detta? Jag är en helt vanlig människa som inte alls har levt särskilt miljömedvetet, jag ”vaknade” till Al Gores film. Sen började jag fundera, mest på kemikalierna faktiskt. För mig var det fullständigt självklart att inte kan vi väl ha ämnen som är farliga för barn i barnprodukter? Vi lever ju ändå i Sverige och har LAGAR och REGLER!!! Läskigt nog hade jag fel. Därför jobbar jag nu med giftfria leksaker.
 
Källor:
1, http://blog.svd.se/nyheter/
2, www.dbhstudien.se
3,  www.selmastudien.se
4,http://www.lakareformiljon.org/index.php?option=com_content&view=article&id=397:dagens-stora-nyheter-ftalater-och-bisfenol-a&catid=5:kemikalier-och-haelsa&Itemid=22
5, Landrigan P J, Miodovnik A 2011: Childrens health and the environment: an overview: Mount Siani Journal of Medicine, 78: 58- 77