|
 Forum för hållbarhet och resiliens |
|
|
|
Till fots Cykel Barn Gå eller cykla till skolan och få bättre betyg
 Foto Mikael Colville-Andersen/Copenhagenize Flera studier visar att elever som går eller cyklar till skolan koncentrerar sig bättre. Enligt en dansk studie från i höstas är effekten till och med större än av att äta frukost. Men resvaneundersökningar visar att färre går och cyklar än vad som är motiverat av avståndet, och bilskjutsandet ökar. Samtidigt har trafiken aldrig varit så säker som den är idag. Allt tyder på att färdmedelsvalet är en attitydfråga.  De flesta elever har nära till skolan, men många åker bil eller buss ändå. För resor mellan en och två kilometer åker 38% av eleverna i åldern 6-15 buss eller bil, och andelen som åker bil ökar. På 1970-talet gick eller cyklade över 90 procent av 7-9-åringarna till skolan. Den siffran sjönk under 80 procent på 1990-talet. När Vägverket undersökte hur många barn upp till 15 år som gick eller cyklade till skolan 2006 var andelen bara 58 procent. Paradoxen är att detta hänt samtidigt som trafiken blivit mycket säkrare. Antalet omkomna halverades mellan 1980 och 2010. En orsak till ökat skjutsande skulle kunna vara det fria skolvalet, som sedan 1992 gör att man inte måste gå i närmaste skola. Men resvaneundersökningar visar att eleverna ofta väljer bort gång och cykel även om de bor nära skolan. Kanske bör skolorna i sin marknadsföring informera om nyttan av att välja en skola dit man kan gå och cykla. Även för elever som bor något längre bort kan det vara bra att gå och cykla. En spansk studie fann att de som gick eller cyklade längre än en kvart hade bättre koncentration än de som bodde närmare skolan. En annan studie, från Karolinska institutet, visade att tonårsflickor som motionerade intensivt fick bättre betyg.  Det är likadant i Norge och Danmark. Två av tre elever i Norge bor inom fem kilometer från skolan, eller cirka 20 minuter på cykel. Men bara 41% av skolresorna sker med cykel eller till fots, och cyklingen minskar. En dansk studie konstaterade redan år 2002 att cyklingen minskar mer än vad som kan förklaras av faktorer som nedlagda skolor, längre avstånd till skola, eller ökat bilinnehav. Författarna pekar ut ökad biltrafik, säkerhetskampanjer, mediadrev och synen på cykelhjälm som faktorer som kan förklara förändrade attityder till cykling: Samlet set tyder udviklingen på, at antallet af børn, der bliver kørt i bil til og fra en gennemsnitlig dansk skole, er fordoblet fra 1993 til 1998-2000. Omkring 5-10% af stigningen i denne biltrafik skyldes stigende bilrådighed, mens 5-15% kan henføres til skolenedlæggelser og 25-30% til en lavere gennemsnitsalder blandt børn. 55-60% af stigningen må således henføres til ændringer i opfattelser og holdninger. I engelsktalande länder har man noterat att flickor ofta slutar cykla i tidiga tonåren. I dessa länder är kvinnliga cyklister i minoritet. Bara var fjärde cyklist i USA är kvinna. Hemma i Sverige finns ett liknande fenomen, nämligen att barn slutar bära hjälm i åldern 13-15. Andelen med hjälm mer än halveras i den åldern. Det illustrerar betydelsen av attityder. Om man uppmuntrar barnen att använda cykelhjälm, sätter de på sig hjälmen eller låter de cykeln stå? .png) Sedan 1988 har Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, mätt hjälmbruk bland cyklande elever. Mätningarna sker varje höst på samma platser. Trenden är ökat hjälmbruk och färre cyklister, men VTI säger att deras data inte kan användas på det sättet. Studierna visar endast andelen hjälmbrukare och säger inget om antalet cyklister, enligt VTI. Så resultaten är inte säkra. Men studierna visar en sak tydligt: för VTI är det hjälmar, inte cykling, som är det intressanta. Men forskning visar tvärtom att cykling är viktigare än hjälmar. För vuxna visar alla undersökningar att de som cyklar till vardags har lägre dödlighet och lägre sjukfrånvaro än de som inte cyklar. Detta eftersom vardaglig motion är mycket hälsosamt. Det har också visat sig att när fler går och cyklar så ökar säkerheten. Detta kallas safety in numbers eller säkerhet i mängden. Det har också visat sig att när fler bär cykelhjälm så minskar inte skallskadorna. Många upplever bilen som trygg, men en undersökning av Sveriges rektorer av försäkringsbolaget If ger en annan bild. Rektorerna menar att skjutsande föräldrar är den största risken för säkerheten kring skolorna. Det blir intensivt när många föräldrar kommer i sina bilar till skolan samtidigt. I vissa nederländska städer har man därför infört stoppförbud vid skolorna under skoltid. I Danmark har Socialistisk Folkeparti föreslagit stoppförbud eller en bilfri zon några hundra meter runt skolorna. De som ändå vill skjutsa sina barn i bil kan ställa bilen en bit bort och låta barnen gå sista biten, antingen själva eller med föräldern. Flera svenska skolor har gått en annan väg. Där har man istället förbjudit cykling, skriver Klas Elm på branschorganisationen Svensk Cykling i en debattartikel.  Dansk hjälmkampanj från Rådet for Sikker Trafik För att eleverna ska må bra och ta till sig skolundervisningen är det viktigt att skolor och myndigheter anpassar såväl trafiken som säkerhetskampanjerna till att i första hand främja gång och cykling. I Danmark och Norge är lösningen enkel: sluta med skrämselkampanjerna. Då kan nya cykelbanor och andra uppmuntrande åtgärder få en chans att fungera. För Sverige är det lite komplicerat eftersom det är lag på cykelhjälm för alla under 15. Men samtidigt är barnen för unga för att bötfällas, så kampanjer och mediadrev är troligen lika betydelsefulla som lagen. De enda som kan bötfällas är vuxna som skjutsar hjälmlösa barn på den egna cykeln. Vidare gäller lagen bara tvåhjuliga cyklar, inte trehjuliga. Och polisen verkar många gånger ha annat för sig. Det kanske är lika bra det. Källhänvisningar Skolebørn koncentrerer sig langt bedre efter en cykeltur. Danmarks Radio Motion betyder mere for børns læring end mad. Folkeskolen Associations between physical activity, fitness, and academic achievement. The Journal of Pediatrics Active Commuting to School and Cognitive Performance in Adolescents. JAMA Pediatrics The main findings of this study suggest that active commuting to school (ACS) is positively associated with cognitive performance in adolescent girls, independent of potential confounders including extracurricular physical activity. Indeed, the associations between ACS and cognitive performance were stronger in those girls who spent more time in ACS. Girls who walk, bike to school do better in tests. Reuters Barns och ungdomars resvanor – en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter (PDF) av Trivector på uppdrag av Vägverket Barns rörelsefrihet byggs bort. Göteborgs-Posten Fler barn åker bil till skolan. DN Låga dödstal i vägtrafiken 2012. Trafikanalys Totalt omkom 286 personer i trafiken, vilket är den näst lägsta dödssiffran sedan 1940-talet (allra lägst var 2010). Den nasjonale reisevaneundersøkelsen 2009 - nøkkelrapport. Se kapitel 8 En undersøgelse af børns trafiksikkerhed og transportvaner (PDF) Danmarks Transportforskning 2002 Föräldrar som lämnar barn vid skola utgör stor trafikfara. DN SF vil bekæmpe bilkørsel ved skoler. Politiken Bryt trenden med stillasittande barn. Värmlands Folkblad Wikipedia. Cykel > Säkerhet och hälsa vid cykling Wikipedia. Safety in numbers For girls on bikes, new research shows a turning point: age 14. BikePortland Beauty and the Bike Girls in cycling friendly countries continue to cycle into adulthood, whilst in many other countries they tend to give up during the teenage years. Hälften av barnen kör utan hjälm. DN Bland dem mellan 8 och 12 år hade 76 procent hjälm, medan bara 24 procent av dem som var mellan 13 och 15 år använde cykelhjälm. VTI - Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–2012 – Resultat från VTI:s senaste observationsstudie Se även kommentar 11 juni 2010 12:27 angående hur data från denna studie inte anses säga något om hur cyklingen utvecklas över tid.
Två exempel på media och kampanjer som inte gör någon nytta: Hjälma någon du gillar. Västerbottens läns landsting För andra året i rad har landstinget en cykelhjälmskampanj på hälsa2020.se med syfte att få fler cyklande västerbottningar att börja använda hjälm. Otrendigt att använda cykelhjälm. Sveriges Radio Jönköping – Visst är det hemskt. Det blir så fruktansvärt fula skador om man skulle trilla, säger Eleonor Franklin, informatör på NTF.
De gröna: "Barnen ska få cykla till skolan". Svenska Yle Många lågstadiekolor i Helsingfors har förbjudit elever att cykla till och från skolan, vilket De gröna nu vill upphäva i en fullmäktigemotion. Istället vill de förbättra trafiksäkerheten i skolornas närområden.
 Figur: Johannes Hulter (fd Åsberg), Yimby. Pia Björklid forskar på barn och trafiksäkerhet. Hon menar att barns rörelsefrihet kräver trafikseparation: "I ett trafikseparerat radhusområde var det 95% av barnen som enligt föräldrarna fick gå dit ensamma medan ca 80 % gjorde det i ett villaområde. Barnen som bodde i ett innerstadsområde måste korsa mycket trafikerade gator för att komma till sina skolor. Endast hälften av dessa barn fick gå utan någon vuxens sällskap till skolan (Björklid, 1996a)."Men om man tittar på trafikskador istället för rörelsefrihet så får man ett annat resultat. Johannes Hulter (fd Åsberg) på har sökt igenom databasen STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition, efter trafikskador bland barn och ungdomar i Göteborg. Där kan man se postnummer på alla som skadat sig i trafiken. Det visar sig att boende i trafikseparerade områden inte skadar sig mindre än boende i andra områden, se figur ovan. Johannes menar att trafikseparation egentligen inte handlar så mycket om säkerhet utan om att bilister ska slippa sakta ner. Skadefrekvensen är hur som helst mycket låg i alla stadsdelar. Trafiksäker stadsplanering. Yimby Göteborg Antalet skador behöver inte säga något om trafiksäkerheten eftersom Strada inte säger något om exponeringen. Att barnen skadas mindre i centrum skulle t ex kunna bero på att de stannar hemma mer eller att de åker mer kollektivt, vilket är säkrare än att gå, cykla eller åka bil.
Hurra! På Expressens ledarsida skrivs det uppskattande om den här artikeln. Det lönar sig att blogga! Låt inte rädslan förlama barnen - Cykelhjälmar kan göra svenska barn dummare. av Ann-Charlotte Marteus på Expressens ledarsida
Barn kan bedöma trafiken så länge farten är under 30 km/h. Traffic at 30 mph is too fast for children's visual abilities, scientists reveal The researchers measured the perceptual acuity of more than 100 children in primary schools, and calculated the speed of approach that they could reliably detect. The results suggest that while adult pedestrians can make accurate judgments for vehicles travelling up to 50mph, children of primary school age become unreliable once the approach speed goes above 20mph, if the car is five seconds away.
Att trafiken blir svårbedömd när farten är över 30 km/h beror bland annat på att det är svårt att på avstånd bedöma hastigheten på ett föremål som är på väg mot mig. Ju längre bort desto svårare. I studien utgår man från en bilist som är fem sekunder bort. I 50 km/h är en sådan bilist 70 meter bort. I 30 motsvarar det 42 meter. Det är lättare att avgöra hastigheten på en bil som är 42 meter bort än en som är 70 meter bort. Reduced Sensitivity to Visual Looming Inflates the Risk Posed by Speeding Vehicles When Children Try to Cross the Road. Psychological Science 2011 In addition, binocular cues to the distance of a car that is traveling at 30 mph and is 5 s away are negligible (Tresilian, Mon-Williams, & Kelly, 1999).
När jag läste den här artikeln på DNs hemsida slogs jag av att det kanske finns två trender i samhället. Dels en trend som utgörs av mer bilism, fler kör bil och längre sträckor än för tio år sedan, dels en annan trend där fler använder cykel och reser kollektivt (vilket antagligen beror på många olika anledningar såsom trängselskatt, förbättrad kollektivtrafik, miljömedvetenhet eller bättre hälsa). Jag bor på landet i norra Bohuslän och här är vi i dagens läge mer eller mindre bilberoende (men troligen mer av gammal vana och bekvämlighet än av egentligt behov). När jag växte upp här för 20 år sedan var det själklart att jag skulle åka buss till skolan (nu hade jag ca åtta km enkel väg). De som bodde närmare än tre km fick ta sig dit på egen hand. Och jag tror att de flesta cyklade eller gick och bara i undantagsfall skjutsade föräldrarna sina barn. Enligt personal på skolan i det lilla samhället är det ett "mayhem" på morgonen med en stor andel bilar som skall lämna barn. Min sambo som arbetar där, och som cyklar varje dag till jobbet året runt, möts av förvånade föräldrar och kollegor som förfasas över att hon inte kör bil... En annan utsaga kommer från en av mina arbetskamrater som berättade att hon hade hört en annan förälder till barn på skolan säga "det är ju så mycket trafik utanför skolan att jag kör mina barn hit"... Den allmänna opinionen verkar också många gånger vara emot fysisk rörelse för barn. På Bohusläningens hemsida kan man läsa om hur kommunen drar in skolskjuts för några barn eftersom de bor 100 meter för nära en busshållplats (barnen får gå 3 km till bussen). Utan att veta alla detaljer så kan det vara så att just de här barnen ändå får ca 40 minuters resa med buss till skolan... I kommentarsfälten blir det en folkstorm, framförallt för att barnen skall behöva gå! Detta är en bild av verkligheten som jag ser. Samtidigt ser jag även en annan verklighet, med ökat antalet personer som går på gym, som cyklar till jobbet, börjar med löpning och trail running, eller som åker kollektivt (det senare gäller dock inte här, och allt är bara påstående från min sida). Kontentan av mitt inlägg är en fråga om det behövs mer och bättre trafikinformation i samhället? Information som börjar redan tidigt i skolan och följer med som en röd tråd. Under sommaren har jag mött oroväckande många personer (både yngre och äldre) som cyklar på vänster sida av vägen. Detta är dels oerhört irriterande men kanske ett symptom på att samhället behöver ta tag i något? I hemkunskapen fick jag lära mig hur jag skulle hushålla med pengar, men ingenstans nämndes fördelarna att cykla istället för att köra bil... Däremot hade vi årligen cykeldagar där vi fick lära oss trafikregler, trafikvett med mera. Är detta något som saknas och behöver införas?
Tack för en fundersam kommentar Benjamin. Jag har samma känsla, att man alltmer delar upp motion och vardagsliv i separata enheter. Det känns också som det blir en tudelning mellan folk som rör på sig och inte. Det är ju tråkigt eftersom det är mycket mer komplicerat att motionera om man måste göra det som en separat aktivitet på fritiden. Enklast är att göra det på väg till och från jobb och skola. Jag håller med om att det behövs trafikutbildning i skolan. Folk väntar allt längre med att skaffa körkort, så många har ingen trafikutbildning förrän i trettioårsåldern. Jag tror enligt ovan att barnen klarar trafiken utmärkt om farten bara tas ner, max 30. Det finns en föreställning att trafik är någonting barn ska skyddas ifrån, men att kunna läsa av och bedöma människor i rörelse tycker jag är en praktisk färdighet precis som källkritik eller att räkna bråktal, eller främmande språk. Det går att öva in, och sen har man nytta och glädje av det. En risk med trafikutbildning i skolan är att det bara blir "håll dig undan från bilarna och använd reflexväst". Det är ingen utbildning, det är propaganda som befäster bilisters överordning. Då är det bättre med ingen utbildning alls. Trafiken är ett språk, och om man säger till eleverna att de ska hålla sig undan så är det som att säga "du klarar inte det här" och släcker nyfikenheten och självkänslan.
Jag skrev ovan om hur fler elever tillåts gå och cykla i trafikseparerade områden. För vuxna över 20 år tycks det omvända gälla. I täta innerstadsområden promeneras det mer än i glesare villaområden - trots god tillgång till grönområden och promenadstigar. Mythbusting: Om glesa städer och vardagsmotion. Yimby Staden lockar till fysisk aktivitet. Svenska Dagbladet – Resultatet pekar på att tätheten och ett varierat serviceutbud är centralt. Man kan tänka sig att effekten av bättre belysning och säkra miljöer för fotgängare blir mindre utan detta, säger Ulf Eriksson. I de mest gångvänliga områdena bor människor nära sina arbetsplatser och har nära till skolor, vårdcentraler, butiker och nöjen. Neighborhood environment and physical activity. Lunds universitet (PDF)
Hej Erik, intressant artikel. Jag har ett par funderingar ang det du skriver om att färdmedelsvalet är en attitydfråga. Skulle du ha möjlighet att kontakta mig på [email protected]? Hälsningar, Johan
 Utmärkt insändare av Magnus Lagher i Norrköpings Tidningar idag. Det handlar om föräldrar som skjutsar sina barn till skolan i bil. Magnus skriver att elever som går eller cyklar får bättre skolresultat. http://twitter.com/velonavia/status/372936337420460032
En forskare följde 48 skolbarn i åldern 10-12 i Australien. Hon menar att i den åldern är det viktigt att lära sig gå eller cykla till skolan på egen hand. Ditch the cotton wool and let kids travel independently. The Conversation Children’s lack of independent mobility is not only a concern for their levels of physical activity, it also impacts on their broader personal, spatial and social skills. The benefits of children’s everyday mobility range from learning to navigate local streets, to interacting with people in public, to gaining a sense of citizenship.
På barnbloggen Essential Kids sägs att allt färre barn i England skadar sig utomhus. Men fler skadar sig inomhus, så det totala antalet skadade barn på akuten ligger stabilt. Det länkas till en spännande artikel i New York Times som beskriver hur den äldre sortens farliga men roliga lekplatser rent av kan fungera som terapi, genom att man lär sig konfrontera sina rädslor och stegvis bemästra dem. Keeping kids indoors doesn't make them safer. Essential Kids Today’s parents have been accused of overprotecting, overindulging and overscheduling - in extreme cases limiting the time their children spend exploring their own backyard for fear of injury. What is surprising is that according to UK data, this has not corresponded with a reduction in the number of children presenting to emergency departments. Can a Playground Be Too Safe? New York Times By gradually exposing themselves to more and more dangers on the playground, children are using the same habituation techniques developed by therapists to help adults conquer phobias, according to Dr. Sandseter and a fellow psychologist, Leif Kennair, of the Norwegian University for Science and Technology. “Risky play mirrors effective cognitive behavioral therapy of anxiety,” they write in the journal Evolutionary Psychology, concluding that this “anti-phobic effect” helps explain the evolution of children’s fondness for thrill-seeking. While a youthful zest for exploring heights might not seem adaptive — why would natural selection favor children who risk death before they have a chance to reproduce? — the dangers seemed to be outweighed by the benefits of conquering fear and developing a sense of mastery. “Paradoxically,” the psychologists write, “we posit that our fear of children being harmed by mostly harmless injuries may result in more fearful children and increased levels of psychopathology.”
Fysisk aktivitet i ung ålder motverkar epilepsi. Ekot – Om du tränar Sudoku så blir du väldigt bra på Sudoku. Eller om du tränar hjärnan med hjärnträningsappar så blir du väldigt bra på de här apparna. Fysisk aktivitet har istället en positiv effekt på många olika hjärnfunktioner, säger Jenny Nyberg. Det är första gången som forskare kunnat slå fast sambandet mellan fysisk kondition tidigt i livet, och epileptiska anfall. 1,1 miljoner svenska mäns mönstringsresultat till värnplikten har samkörts med sjukvårdsregister. Bland de som redan som unga visade dåliga resultat på konditionstestet utvecklade 79 procent fler epilepsi. En sjukdom som ger krampanfall, när elektriska urladdningar plötsligt uppstår i hjärnan. Orsaken till sjukdomen kan bland annat vara en hjärnskada eller extrem trötthet.
I Partille har lokaltidningen tagit upp problemet med det livsfarliga bilkaoset föräldar envisas med att orsaka utanför skolan vareviga morgon för att deras knodd ska förskonas från lite dåligt väder, frisk luft och motion. Föräldrarna tycker det är kommunens fel, och pekar bland annat på busskortsreglerna:
"Cykelåkning är nämligen nyttigt för konditionen, det avlivar inte andra trafikanter, sprider inga giftiga gaser, skapar inte oväsen; det är därför oförenligt med modernt trafiktänkande."
Många föräldrar tycker barnens skolväg är osäker. SVT Utav de barn som går och cyklar under sommarhalvåret fick ungefär var tredje sällskap av en vuxen 2012, jämfört med 2006 är detta ökning med drygt 50 procent då siffran var 21 procent. Nästan hälften av föräldrarna, vars barn cyklar eller går, tycker att skolvägen är osäker.
Per Ankersjö (C): upprätta en trygghetszon kring skolorna och återinför skolpoliser Centerpartiet i Stockholms stad föreslår att man i första hand bör införa en trygghetszon runt skolområdet med blåmålad asfalt och signalsystem som säger till när hastighetsgränsen överskrids. Vidare bör varje skola införa ett huvudskyddsombud som aktivt arbetar för att förbättra trafiksituationen i anslutning till skolområdet, exempelvis genom att föra kontinuerlig dialog med föräldrar och återinföra skolpoliser.
Föräldrar farligare än skärmen. Ystads Allehanda Att de är ständigt uppkopplade beror inte nödvändigtvis på att de föredrar att umgås via tekniska lösningar – utan att det ofta är det enda alternativ som står till buds. Dagens tonåringar har inte tillåtelse att umgås fritt på samma sätt som tidigare generationer. Deras dagar är alltför inrutade, deras frihet att utforska närområdet alltför begränsad. Alltså ser de till att umgås online.
 I England gjordes en mätning över elevers färdmedel. Den här kartan visar skolor där över 10% av eleverna cyklar till skolan. School level data on cycling to school. The Bike Show
 Och den här kartan visar skolor där över 80% av barnen kommer i bil till skolan.
En del skolor i Helsingfors har förbjudit barnen att cykla, men efter en motion av fullmäktigeledamot Otso Kivekäs (Gröna) i somras säger kommunen nu att förbuden inte är okej. Skolan får inte förbjuda cykling. YLE
Trafikverket anser att barn är biologiskt oförmögna att hantera trafik. Som jag skriver ovan tycker jag det behöver nyanseras. Om biltrafiken dämpas blir det lättare att samspela. En studie från England visade att barnen kunde korsa gatan säkert om farten är under 30 km/h. Barns mognad och trafikbeteende. Barn uppfattar inte trafiksituationer rätt. Trafikverket Barns förmåga begränsas av såväl syn- som hörselutveckling. De kan inte sprida sin uppmärksamhet – de ägnar sig åt en sak i taget. När de exempelvis cyklar, måste de koncentrera sig på att trampa och manövrera cykeln så mycket att de inte kan uppmärksamma trafiken. Att cykla innebär snarare ett lekmoment än ett sätt att förflytta sig. Så är det ända upp i mellanstadieåldrarna.
 På sex år har andelen elever upp till årskurs 9 som cyklar eller går minskat med fyra procentenheter på sommarhalvåret, och med sex procentenheter på vintern. Barns skolvägar 2012. Trafikverket 
 Bilisters synfält minskar med ökad hastighet. Det är intressant med tanke på att barn inte anses kunna samspela i trafiken. Hur är det med vuxnas samspelsförmåga? https://twitter.com/pumasproject/status/451294213372514304
 År 1983 var cykel ett naturligt sätt för elever att komma till skolan. Bland sju- till nioåringar fick 57% cykla utan vuxens sällskap, bland 10-12-åringar över 90%. Numera är det bara var tredje som cyklar, se figurerna ovan, och en del av dessa cyklar med vuxens sällskap. Källa: Effekter av kampanjer, debatt och opinionsbildning? Förändringar i föräldrarnas omsorg om barnens trafiksäkerhet. Resultat från två rikstäckande undersökningar om barn i åldrarna 4-12. VTI 1985
 På tidiga åttiotalet sågs inte cykling som något farligt, se föregående kommentar, men numera skjutsas fyra av tio elever i bil eller buss. Det kan finnas ett samband med återkommande hjälmkampanjer och hjälmlagen för barn som trädde i kraft 2005. Här ett diagram över nittiotalets hjälmkampanjer och hjälmbruk bland cyklister i alla åldrar. Källa VTI: Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988–2002. Resultat från VTI:s observationsstudie år 2002
Det vore intressant om det fanns någon form av analys av föränderligheten hos trafikmiljön. En del finns att finna i trafikutveckling i termer av t ex personkilometer, tonkilometer och medelhastigheter. Dessa parametrar i sig är kanske inte så talande, men inom dem döljer sig en del av det som många cyklister upplever som en alltmer agressiv och hetsig trafikmiljö. Jag kan själv relatera till att jag ett antal år kring 1990 cykelpendlade längs nuvarande E20. Vägen var visserligen inte lika hårt trafikerad då, men i förhållande till trafikmängden så var den mer cykelvänlig än hur jag upplever motsvarande vägar idag. Mest påtagligt anser jag dock att det är i stadsmiljön där cykelmiljön över lag blivit allt "farligare". Givetvis gäller detta inte alltid och överallt. Det finns många platser där cykelmiljön istället förbättrats genom riktad utbyggnad av cykelinfrastrukturen. Vad jag vill säga med detta är att den allmänna trafikattityden och upplevelsen av trafiken genomgått stora förändringar liksom själva infrastrukturen och att sådana faktorer med säkerhet också påverkar statistiken och att det till och med kan vara så att hjälmfrågan har en relativt underordnad betydelse.
Cykelfrämjandet har frågat kommunerna om de har en plan för att fler ska cykla till skolan. Varannan kommun svarade nej. Få kommuner har en plan för säker cykling till skolan. SVT I Haddington öster om Edinburgh är det nu bilförbud utanför skolorna. School run cars banned from streets in Haddington. BBC
Kids Who Get Driven Everywhere Don't Know Where They're Going Children who had a “windshield perspective” from being driven everywhere weren’t able to accurately draw how the streets in their community connected, whereas children who walked or biked to get around produced detailed and highly accurate maps of their neighborhood street network.
 En undersökning från försäkringsbolaget If visar att 45% av barnen går eller cyklar. Undersökningen gjordes i februari/mars 2014 bland 740 föräldrar med totalt 1100 barn i åldern 6 - 17 år. De fick frågan, "Hur tar sig ditt/dina barn oftast till skolan under den snöfria perioden på året?" Knappt hälften går eller cyklar till skolan
Om jag jämför Ifs undersökning över snöfri tid 2014 med Trafikverkets undersökning över sommarhalvåret 2006 får jag en minskning av gång & cykel med 17 procentenheter på 8 år. Logga in för att svara |
Elcyklar (49) Konverteringskit elcykel (3) Lastcyklar (4) Cyklar (6) Trikar (16) Cykelleasing (2) Elmopeder (5) Konferenstjänster (2) Elmotorcyklar (1)
|