Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Cykel   

Gothenburgize!

ERIK SANDBLOM 2014-03-18        #23054

Johanna Stål, chefredaktör på tidningen Camino, demonstrerar Göteborgs första cykelfartsgata

Ordet "copenhagenize" betyder att göra en stad cykelvänlig som Köpenhamn. I Köpenhamn är cykel det populäraste sättet att ta sig till jobb och utbildning. Även inräknat de som pendlar in från andra kommuner är cykel störst.

Men även Göteborg gör bra saker för cykling, som andra städer skulle göra bra i att kopiera. Göteborgs utformning av cykelfartsgator och gatubelysning är bland det bästa jag sett. Och i centrum kör små, cyklistvänliga lastbilar.

Konventionella cykelbanor är inte alltid bäst. Där farten är under 30 km/h säger "Copenhagenize Bicycle Planning Guide" att det bästa är att inte ha någon cykelbana alls. På Västra hamngatan i Göteborg är farten låg, och någon genomfartstrafik förekommer knappast. Följaktigen finns ingen cykelbana, men för att alla ska våga ta plats bland bilisterna har gatan gjorts till cykelfartsgata.

Som Johanna Stål så fint illustrerar på bilden så cyklar man på asfalten mitt i körfältet, medan bilister snällt följer efter på gatsten. Det går att cykla i bredd och föra ett samtal, precis som i bil. Körfältet har kantsten på bägge sidor, med trottoar till höger och en upphöjd spårväg och bussfil till vänster. Det är ett artigt men tydligt sätt att tala om för bilister att de inte ska göra några omkörningar.

I samband med förändringen tillfrågades 500 trafikanter vad de tyckte. Cyklister och fotgängare tyckte att det blev bättre medan bilisterna hade ungefär samma uppfattning som tidigare. Innan förändringen ville 65% av cyklisterna ha separat cykelbana, men bara 16% efteråt.

Tusentals farthinder och minskad lastbilstrafik
Göteborg är också ledande på att bygga fysiska farthinder för motortrafikanter. I en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut räknas det till 1164 stycken nya farthinder under perioden 1991-2003. Kan någon annan stad konkurrera med det? Hindren består främst av fartgupp, busskuddar och förhöjda gångpassager men även många refuger och sidoförskjutningar. Refuger gör att fotgängare kan korsa gatan i flera steg.

Korsgatan, Göteborg
Två varuleveranser på Korsgatan, bägge med cykel.

Trakkontoret arbetar tillsammans med butikerna med att minska lastbilstrafiken i innerstan. Leveranserna samordnas så att samma jobb kan göras med färre lastbilar. Ett av greppen är att använda små elektriska lastbilar, och även Ecoprofiles systerbolag MoveByBike anlitas. För lastbilar i innerstan gäller att de får vara högst 10 meter långa.

Bra belysning ökar tryggheten

vasagatan
Bra belysning på Vasagatans gång- och cykelbana i Göteborg

Lyktstolpar kan verka lite osexigt, men ju fler som pratar om reflexvästar desto intressantare blir gatubelysningen. För att fotgängare och cyklister ska bli lika lätta att upptäcka som bilister behöver de alla synas lika mycket. Men en kapprustning där fotgängare och cyklister förväntas "göra sig synliga" kommer inte leda dit. Bra gatubelysning ger istället möjlighet till nedrustning.

Längs mitten av Vasagatan i Göteborg löper en väl upplyst trädallé med gång- och cykelbana. Vid sidan om detta går spårvagnar och bilar. Till skillnad från fotgängare så har bilar inbyggda strålkastare och positionsljus, så gatubelysningen för biltrafiken behöver inte bara lika stark.

strandvägen stockholm
Som jämförelse: Strandvägen i Stockholm. Gång- och cykelbanan är dåligt upplyst. De tre fotgängarna syns dåligt och bilisternas strålkastare är bländande. Men bilisternas körfält är väl upplyst

VTI - Trafiksäkerhetsutveckling i Göteborg sidan 56

Cyklister och fotgängare tycker om cykelfartsgatan. Göteborg.se

Stadsleveransen - Innerstaden Göteborg

Cykel är största färdmedlet för resor till jobb och utbildning i Köpenhamn. Källa Cykelregnskab 2012, sidan 9



JOHAN ERLANDSSON 2014-03-18        #23063
En sak är inget vidare i Köpenhamn, och här tror jag det faktiskt finns chans att vi kan bli bättre. Motortrafiken är omfattande, snabb och bullrande, även i centrala delar. Jag måste säga att jag inte upplever det som särskilt trevligt att cykla i Köpenhamn, även om det är effektivt. 

Om vi i Göteborg kan strypa den centrala motortrafiken i Allén, framför Centralstationen samt gräva ner 45:an bakom Centralstationen, i kombination med stora satsningar på cykelinfrastruktur, så har vi nog riktigt goda förutsättningar att mäta oss med Köpenhamn.

MATS OLSSON 2014-03-18        #23064
Bra skrivet Erik och Johan har en poäng också. Dock tycker jag att attityden till cykeln från bilister i Köpenhamn är helt annorlunda än exempelvis i Göteborg.

Jag tror bestämt att vidare satsningar på cyklism och bra blandning mellan cyklar och bilar a´la cykelfartsgator förbättrar och övar upp toleransen mellan de olika trafikslagen.

JOCKE 2014-03-18        #23066
Fantastiskt. Kul med lite hyllning till Gbg! Sen tror jag med att attityden är annorlunda, jag får se och bedöma när jag flyttar hem till Göteborg om någon månad. Då hoppas jag kunna engagera mig i det fortsatta fartdämpande arbetet i Göteborg =D

Jag tror på små stegvisa förbättringar gärna kombinerat med stora viktiga inriktningsbeslut (tex trafikstrategier/framkomlighetsstrategi osv) för är det något som forskningen är enig kring är det att större förändringar/försämringar för biltrafiken möter ett gigantiskt motstånd initialt, för att sedan dö ut efter beslut är taget. Utformningar av enskilda gator är inte alls lika laddat. En gata i taget är en bra strategi, men det går tyvärr väldigt långsamt utan modiga politiker...


JEPPE D 2014-03-18        #23068
Johan: Låter som att jag ska ta med dig till Kaptenskvarteren på Österbro nästa gång vi är i Köpenhamn samtidigt, lungt och lummigt trots mitt i stan och massor av lastcyklar. Men visst, en del vägar är rejält trafikerade i Köpenhamn men inte värre än de stora gatorna i Stockholm. Så ja Köpenhamn har väl egentligen inte färre bilar men många fler cyklar istället för att åka kollektivt.

ERIK SANDBLOM 2014-04-03        #23087

ERIK SANDBLOM 2014-04-03        #23088
Göteborg är säkraste storstaden att cykla i, enligt en rapport från Cykelfrämjandet, försäkringsbolaget If och Transportstyrelsen. Farthinder och bra gatubelysning, det är vägen :)

Göteborg säkraste storstaden för cyklister. SVT
Orsaken är att man i Göteborg har prioriterat cyklisternas säkerhet framför bilisternas framkomlighet, medan man gjort tvärtom i de andra storstäderna, säger Anders Drougge som är ordförande i Cykelfrämjandets riksorganisation.

ERIK SANDBLOM 2014-04-03        #23089
För er som tror att jag är lättflörtad av Göteborgs cykelsatsningar kan ni läsa min debattartikel i Göteborgs Fria Tidning!

Fler cyklister ger en säkrare stadstrafik. Göteborgs Fria Tidning
 Trafikkontoret redovisar ännu en gång att cyklingen inte ökar i Göteborg (GFT 16/2). Trafikkontoret nämner de många gatuarbetena under som en faktor, men det håller inte som förklaring. Cyklingen i Göteborg har inte ökat på 20 år, trots en omfattande utbyggnad av cykelnätet, skriver Erik Sandblom.

JOCKE 2014-04-03        #23090
Hurra!

När blir det Övre Husargatan? =D

Seriöst, något annat än gångfartsgator och cykelfartsgator i innerstaden är ju helt galet. Hoppas det blir en valfråga! Man borde göra en lista med prioritetsordning och börja bedriva lobbying ordentligt. Gothenburgize!

Logga in för att svara


Produkter

Elcyklar (49)
Konverteringskit elcykel (3)
Lastcyklar (4)
Cyklar (6)
Trikar (16)
Cykelleasing (2)
Elmopeder (5)
Elmotorcyklar (1)
Konferenstjänster (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2765 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik