Volvo-hybrid -bra med statligt stöd?

DN skriver om att Volvos nye VD Fredrik Asp säger att de planerar att inom kort släppa en hybrid. Inget revolutionerande kanske, alla biltillverkare planerar väl att släppa en hybrid om de inte redan har gjort det. Fredrik verkar dock inte särskilt påläst om vad hybridteknik egentligen innebär: "- Jag har svårt att se hur man kan få ekonomi i det. Säg att du kör mellan Stockholm och Göteborg. I början och slutet av resan kan du använda eldrift, men resten av tiden kör du omkring med 300 kilo extra last, sade Arp." Till att börja med är jag tveksam om det verkligen är 300 kg som blir nettoeffekten. Tjänstevikten på en Volvo S40 (jämförbar storlek) är 1 355 kg. Toyota Prius tjänstevikt är 1 400 kg, 45 kg tyngre alltså. Och det är inte skillnad i säkerhet, Priusen fick högre betyg än S40 i Euro NCAP:s krocktest. Fredrik Arp missar två viktiga saker som minskar bränsleförbrukningen i en hybridbil: 1. Downsizing. Man kan ha en mindre motor i en hybridbil men ändå få samma prestanda eftersom elmotorn står för de sista hästarna. Mindre motor=lägre bränsleförbrukning. 2. Åtminstone Priusen kör sin motor i "Atkins-cykeln" eller något liknande. Det gör att motorn inte ger lika hög effekt, men går däremot snålare. Elmotorn kompenserar den lägre effekten från bensinmotorn. I Vi Bilägares långtest fick S40 en snittförbrukning på 0,88 l/mil, Priusen 0,58 l/mil. Det är 34 % lägre förbrukning. Även om prestandan säkert är lägre i Priusen jämfört med S40:n, så är den ändå inte dålig. Så här skriver DN i en provkörning i en annan artikel: "Prius är dock en pigg krabat. När det behöver köras om och gaspedalen pressas i botten så händer det grejer."

Man kanske kan tillåta sej anta att Fredrik Asp har andra kompetenser än tekniska. Man får hoppas att en av dessa är förmågan att låta omgivningen förse honom med korrekt information...

Det finns många fördelar med hybrider. Dom flesta tror att en hybrid är en blandning av el-drift och bensin-drift men det är inte sant. En hybrid syftar på transmissionen. I stället för att ha diskreta mekaniska växlar så använder man kontinuerlig elektrisk överföring av momentet från motorn. Även en Prius skulle fungera utan batterier (bortsett från att man måste ha el till att starta bilen). (Nu vill jag reservera mig för hur mjukvaran i just Prius är skriven men tekniskt finns inga problem med att ta bort batterierna) Genom att överföra momentet via elektricitet får man flera fördelar. -Först kan man optimera förbränningsmotorn att bara ge (max) moment vid ett varv och sen använda detta varv när kraft behövs vilket leder till att man kan optimera förbränningsmotorn till att vara liten och miljövänlig utan att förlora prestanda. Sen behöver man inte växla eftersom man får hela momentet genom transmissionen hela tiden. (min bil förlorar 15% bara på växlingen vid accprov till 100 km/h, dessutom kan jag endast utnyttja i storleksordningen 70% av effekten eftersom motorn inte ligger på max-moment-varvet hela tiden) Den enda nackdelen är om man har batterier i bilen vilket ökar vikten och därmed förbrukningen, -dessutom förloras minst 30% av energin via laddning/urladdning av batterierna. Tyvärr blir en hybrid endast klassad som miljöbil överallt OMM den kan anses vara en "partial-elektric-vehicle" vilket innebär att hybrider alltid har batterier. (fast det har ju fördelar att åka utan utsläpp i städer). Det finns dock en klar fördel när man står i köer med en elbil och det är att den inte går på tomgång.. Jag har pratat en del med forskarna på KTH som ligger bakom just denna hybrid av skäl som jag nämnt i en annan tråd.. Hybriden som Volvo ska använda är en konstruktion som är framtagen av forskare på KTH i sammarbete med ABB och är en 100% eltransmission (till skillnad från ex. Prius som är en "ren" hybrid med även mekanisk transmission). I princip kan man säga att Volvos hybrid är samma typ som används i diesel-electric-lok. Dvs att motorn är kopplad till en generator som driver en elmotor som driver hjulen utan någon mekanisk kontakt mellan motor och hjul. Skillnaden är att den maximala effektförlusten är 2% genom vissa smarta tilltag, vilket kan jämföras med en mekanisk transmission med diskreta växlar som har en effektförlust på minst 30%. Transmissionen väger c:a 90 kg för (om jag kommer ihåg rätt) en 100 hkr motor vilket kan jämföras med 70-80 kg för en mekanisk dito, dessutom behövs varken koppling, startmotor eller generator vilket får vikten att stanna på ungefär samma nivå för de båda transmissionerna. Batterier är alltså inte en nödvändig ingrediens förrutom när du ska starta bilen! Betänk även att en 100 hkr motor alltså motsvarar minst 130 hkr med konventionell transmission.. Tekniken bakom transmissionen kallas i detta fall för "Four-Quadrant Energy Transducer". Den som vill läsa mer kan hitta intressanta artiklar via bifogad länk ;) Som sagt.. hoppas att denna Arp har andra kompetenser :S

Auto Motor & Sport tror inte på Fredrik Arps påstående att en Volvohybrid släpps inom kort: " De fordon som har mest nytta av hybridlösningar mellan bensin och el är de tunga SUV-modellerna. När nu Si6-modellerna börjar bli klara kan de kompletteras med hybridteknik och den första modellen som får detta blir sannolikt nästa generation Volvo XC90, som väntas först 2009."

Ännu har vi inte sett någon Volvo-hybrid, men nu lägger i alla fall Ford den europeiska hybridutvecklingen i Volvo Personvagnars händer: "Volvo Personvagnar i Göteborg får en miljardsatsning från ägaren Ford. ... Ford som äger Volvo Personvagnar sedan 1999 ska nu etablera ett miljöcentrum i Göteborg för hybridutveckling för Fords europeiska kunder. ... Det nya centret kommer också att få det övergripande ansvaret för införandet av hybridsystem i Volvo Personvagnars fordon över hela världen."

Aftonbladet skriver att en Volvo C30-hybrid kommer gå att köpa år 2010. 13 år efter Toyota...

Idag får Arp gå. Tillåt mig tro att bristande teknisk kompetens och därmed en felsatsning på förbränningsmotorn (samt nedläggning av det enda hyfsade förbränningsmotoralternativet, biogasbilar) är en delförklaring. Någon hybrid har vi ännu inte sett och när det gäller laddhybrid så verkar Volvo ligga bland de sista på fältet.

Vet inte hur mycket Tommy Wahlström på Allt om miljöbilar har på fötterna, men han säger så här: Tekniken var på gång inom Volvo men sedan så beslutade man sig för att inte satsa på detta spår utan istället bli en premiumbil och ta upp konkurrensen med BMW och Mercedes. Det har inte gått så bra, säger Tommy Wahlström i P1 Morgon. Enligt Tommy Wahlström var Volvo länge med i matchen om miljöbilarna. Förra generationen av modellen Volvo V 70 hade en teknik för naturgas och biogas som var väl utvecklad. Volvo hade också en hybridbil under utveckling i början av 2000-talet som den avgående chefen Fredrik Arp lade ned. Arp ska alltså aktivt ha lagt ned hybridprojektet. Ja herregud... Så går det när man sätter renodlade ekonomer som VD.

Stephan Lövgren skriver i pappers-GP idag att Volvo troligen kommer visa upp en hybrid på Paris-salongen i oktober.

De personalneddragningar på 900 metallarbetare som Volvo personvagnar aviserade på fredagen beror mycket på vikande försäljning av de större bilarna i modellprogrammet. Neddragningen kommer ovanpå varslet på 1200 från i somras. Det kommer en V50 (bilden) som ska släppa ut mindre än 120g/km. DN: Volvo varslar ytterligare 900

2011 utlovas en dieselhybrid från Volvo.

2012 säger DN att dieselhybriden kommer, dock i form av ett XC60-monster.

Med den inställningen finns nog inte Volvo 2012.

Kanske kan 28 miljarder av våra skattepengar hjälpa Volvo på traven? Vi satsar nu alltså 3 000 spänn per skalle i Sverige på att hjälpa bilindustrin med vad de inte klarat av själva. Borg, du snor 3 000 spänn av mig för att främja fortsatt bilåkande. Det här är väl bra på ett sätt, bilar kommer inte att försvinna. Men samtidigt är det en fortsatt snedvridning med bilen som persontransportnorm. När får t.ex. kommunerna 28 miljarder från skattemedlen att bygga cykelnät med? Och var finns det 28 miljarderna till den nya industrin, t.ex. svensk vind-, våg-, och solkraft?

Räddningspaketet har tre delar. 5 miljarder avsätts för "undsättningslån" som ska lätta på de akuta likviditetsbekymren. 20 miljarder är krediter som ska kunna användas av fordonsindustrin för "Nya modeller, nya produktionssätt, effektivare tillverkning - placerat här i Sverige." 3 miljarder ska användas för att starta upp ett forsknings- och utvecklingsinstitut som ska stödja hela sektorn, inklusive underleverantörerna. Statens inititala kostnad är alltså 3 miljarder för forskning och utveckling. Resterande 25 miljarder är pengar som fordonstillverkarna kan låna vid behov, varav 20 miljarder är betingade med att de används för utvecklingsprojekt. Om jag förstår rätt så är detta stöd för hela fordonssektorn, inklusive Volvos och Scanias lastbilar, bussar och arbetsmaskiner. Det är alltså inte så illa så att biltillverkarna får 28 miljarder i fickan. Men jag har ändå svårt att förstå varför just denna sektor särbehandlas. Varför inte en statlig fond för energieffektiviseringsprojekt och förnybar energiproduktion generellt, oavsett vilken sektor de används inom?

Det statliga utvecklingsinstitutet för 3 miljarder kr kanske inte är så dumt. Volvo och Scania är vad jag förstår duktiga på lastbilar och bussar, och kan tjäna pengar på det även i framtiden. Volvo producerar ju redan en hybridbuss. Om utvecklingsinstitutet hjälper med sånt är det bra. Lånegarantin är jag mer tveksam till. Det finns en överproduktion av bilar och jag vet inte vad Saab och Volvo har för konkurrensfördelar att dra nytta av. Dieselhybrider är trevligt, men det känns ändå som att det kommer tio år för sent. Saab och Volvo är varken säkrare eller grönare än andra bilar. Det är bra att miljöbilspremien tas bort och att det inte blir någon skrotningspremie. Miljöbilspremien upphör den 30 juni 2009, ett halvår innan vad som tidigare presenterats

På Veckans Affärer spår man att räddningspaketet underlättar FOrds försäljnig av Volvo "28-miljardersjulklappen från regeringen till den svenska bilindustrin kan skynda på försäljningen av Volvo. Regeringen visar att det finns statliga intressen att stödja bilindustrin finansiellt och strategiskt, vilket är ett plus för den nya ägare som vill ta sig an att köra Volvo in i framtiden."

Ljungberg är inte förtjust över 28-miljarderspaketet. Privatisera vinsterna och socialisera förlusterna är inget ekonomiskt system han gillar. Bilföretagen har länge fått statliga medel till forskning men inga bra bilar har kommit ur det ändå. Han tror också att den "kreativa förstörelsen" sätts ur spel.

Gunnar Lindstedt skriver om att underleverantörerna drabbas hårt i svallvågorna av fordonsindustrins kris. Han ser också risken i att det här kan få kraftfulla följder för även andra delar av verkstadsindustrin. "Bilindustrin är i dag dessutom själva navet för västvärldens hela verkstadsindustri. Bilindustrin har större volymer än någon annan bransch och med bilindustrin som beställare har därför innovationer och nya produkter kunnat tas fram med rimliga utvecklingskostnader per enhet. Andra verkstadsprodukter som tåg, båtar eller flygplan har bara en bråkdel så stor volym som bilindustrin. I desperation att upprätthålla våra industrisamhällen kommer politikerna därför att tvingas till samma stödåtgärder för bil­industrin som tidigare gällt finansindustrin, ”systemrisken” är lika hög. ”Talet om globalisering försvann över en natt”, säger en luttrad bildirektör. ”Nu gäller det bara att rädda de egna nationella intressena.” ... Hur många miljarder regeringen kommer att satsa på bilindustrin blir intressant att se. Och frågan är naturligtvis: Kommer det att hjälpa? ”Jag är inte säker på att det är möjligt att hålla emot”, säger Lars Holmqvist på Clepa. ”Den bistra verkligheten är ju att det finns en enorm överkapacitet i bilbranschens alla led.” Precis som finansbranschens enorma skuldbörda nu måste minska, måste även den globala bilindustrin radikalt dras ner. Effekterna på sysselsättningen och på andra branscher inom verkstadsindustrin kommer att bli katastrofala. Den hårdhänta omställning som nu väntar kan mycket väl betyda att Sverige förlorar sin bilindustri, och därmed tappar navet i den exportorienterade verkstadsindustri som sedan andra världskriget varit grunden för Sveriges välfärd."

Christer Ljungberg har fel, den kreativa förstörelsen sätts inte ur spel. Tusentals anställda har ju fått gå från Volvo och hitta andra jobb. Jag tror att det blir flera som får gå nästa år, trots regeringens paket. Beträffande volymerna så har vi lönsam buss- och lastbilstillverkning i Sverige som har en ljus framtid. Sen får man ju större volymer på en globaliserad marknad. Så jag tycker inte volymerna behöver vara ett hot.

AB Volvo har fler anställda i Sverige än Volvo PV och Saab tillsammans Ekot har det här roliga diagrammet över sysselsättningen i fordonsindustrin. Det framgår att Volvo PV har 17,6 tusen anställda i Sverige och Saab har 5,2 tusen. Det kan jämföras med AB Volvo som har 28 tusen anställda, större än Volvo PV och Saab tillsammans. Scania har 12,9 tusen anställda. Ekot: Sveriges bilindustri, siffror från slutet av 2007