|
Vindkraft Hur man får el från vindkraft när det inte blåser
"Two wind turbines at the combined wind and hydrogen plant on Utsira produce power for 10 households. Surplus electricity is stored in the form of hydrogen produced via electrolysis. When the wind doesn’t blow, a hydrogen motor and fuel cell convert the stored hydrogen back into electricity. " http://www.greencarcongress.com/2005/11/hydro_to_extend.html#more
Ett annat alternativ är att lagra energin i tryckluft. 70 % verkningsgrad utlovas med ny teknik som man hoppas få tillgängling år 2012. http://www.nyteknik.se/art/50197
Jag tycker att frågan om blåsten inte talar emot vindkraften, ens med dagens teknik.
Det är sällan som det inte blåser i Sverige, alltså så får vi ändå ner importen av fossilt kol väldigt mycket, även om vi inte gör något åt lagringen av vindkraften när det inte blåser.
Dessutom finns det redan idag teknik för att under dagtid utnyttja solkraft som komplement för vindkraften. Som bekant är det soligt när det inte blåser så mycket. Och elbehovet på natten är lägre än på dagen. Alltså har vi ytterligare reducerat behovet av fossil kraft mha solceller.
Att tex värma vattnet i huset med solkraft har jag hört är billigt idag. Stämmer det?
Svenska Morphic är också inne på att lagra "överbliven" vindkraft i vätgas eller metanol som sedan kan användas i bränslecell vid behov. http://www.morphic.se/sv/Verksamhetsomraden/Bransleceller/Kombinationer/
Nu startas ett pilotprojekt på Grönland om att göra vätgas av vindkraftselen för att kunna använda energin när den behövs. http://www.greencarcongress.com/2009/07/greenland-20090719.html
Just det, jag satt och funderade på det här med vindkraftslagring under en bilresa (med biogas!). Tankarna har gått efter att jag läste ett debattinlägg MOT vindkraft i Sydsvenskan häromveckan. Inlägget gick i korthet ut på att för varje mängd vindkraft man tillför måste man tillföra samma kapacitet i utjämnande kraft, typ vatten eller kol, för vindstilla dagar. Därigenom blir det omöjligt att öka andelen vindkraft osv.
Nåväl, mitt enkla förslag för att räkna på detta - och praktiskt genomförbart med dagens teknik - är att parkera ett reservkraftverk med full tank miljöbränsle som kan jämna ut t ex 10 vindstilla vinterdagar i sträck. Säg ett 1 MW vindkraftverk, då kostar en reservkraftverk mindre än 2 MSEK, full tank för 10 dagar mindre än 0,5 MSEK. Så 2,5 MSEK investering för att få tyst på "utjämningskritikerna", hur många procent av vindkraftverkets kostnad är det? Årlig driftskostnad ökar från noll i takt med att vindkraftsandelen ökar, dvs övrig utjämningskraft blir alltmer otillräcklig. En viktig förutsättning är såklart att tillgången på miljöbränsle räcker till för det ökande elverksbehovet.
Ett upplägg till för att ta hand om vindkraftselen vid överskott: Först gör man vätgas, sedan görs vätgasen om till metan som matas ut i naturgasnätet.
Trevligt, det händer grejer! Jag hade glömt den här tråden, och det blir spännande att följa upp vad som händer med det här. (Jag passar på att gratulera till den förändrade upplägget på Ecoprofile).
Det går naturligtvis också att lagra energin i batterier.
General Electric håller på med försök med att lagra energi i tryckluft, men 70 % total verkningsgrad. När luft komprimeras blir den varm, och här tar man hand om den värmen för att nå så hög verkningsgrad. Jag ställde frågan till GE vad som är fördelen med tryckluft jämfört med vätgas som energilagrin, och fick detta som svar: The potential storage capacity of hydrogen is of course attractive because very high, 60 times higher than the same volume of air due to the chemical energy of hydrogen. In addition, the stored compressed hydrogen could be used either for electricity production or for car propulsion. So it is potentially an attractive technology. However, the current capacity of a real electrolysis/compressor/power generation system is rather low, the technologies needed (in particular the electrolysis) are not commercially available at large-scale and a hydrogen infrastructure is still lacking. In addition, the round-trip efficiency of such a hydrogen storage would be rather low, about 40 % using best available technologies (65 % efficiency for electrolysis, 97 % efficiency for compression, 60 % for power production in a combined cycle). Some studies however point out that the low efficiency and the high costs can be compensated by the high storage capacity (German study from the VDE, only available in German to my knowledge). But the technology readiness remains a major concern.
SustainX har i experiment lyckats nå 90% verkningsgrad vid energiomvandling i ett tryckluftbaserat energilagringssystem: http://www.sustainx.com/isothermal_cycling.html Logga in för att svara |
Småskalig vindkraft (33) Vindandelar (2) Energimätare (3) Belysning (1) Solfångarsystem (2) Hybridsystem solceller/vindkraft (4) Solceller (2) Varmvattensparande produkter (4) El (3) Energikonsulter (2) Värmeväxlare för varmvatten (2) Standby-stoppare (1)
|