|
 Forum för hållbarhet och resiliens |
|
|
|
Flyg Samhällsplanering Brommaflyget är en nyckel till dubbelsubventioner
 Buller- och säkerhets-zonen runt Bromma omfattar hela Kungsholmen. Bild: SVT
Stockholms Handelskammare vill ha kvar Bromma flygplats. Ett av motiven är att många av flyglinjerna på Bromma inte bär sig utan kommunala flygsubventioner. De skulle inte överleva en flytt till Arlanda, enligt handelskammaren, eftersom Arlanda prioriterar de lönsammare större planen under rusningstid.
Att behålla Bromma är alltså ett sätt att dubbelsubventionera inrikesflyget: först kommer kommunala flygsubventioner, och sedan tillhandahålls en särskild flygplats till de små planen mitt i Stockholm. Buller och säkerhetsrisker med Bromma flygplats stoppar bostadsbyggen i ett stort område som omfattar hela Kungsholmen i centrala Stockholm.
Trafikverket skriver i en rapport att trots alla subventioner så stagnerar inrikesflyget. Det ligger idag under nivån från 1990, när X2000 började trafikera järnvägen i Sverige. Trafikverket skriver att trots ansträngningar har det visat sig "nästintill omöjligt" att få fler att flyga. Vidare att "i den mån marknadsföringsåtgärder når framgång sker det inte sällan på kringliggande flygplatsers bekostnad".
Driftbidrag till flygplatser längs X2000-linjer
Det är inte så konstigt. Flera av de små, subventionerade flygplatserna ligger nära stationer med snabbtåg. Växjö ligger till exempel två mil från Alvesta, som har täta och snabba bytesfria tåg till Stockholm, Kastrup och Köpenhamn. Ändå får Växjö flygplats tolv miljoner kronor om året av Region Kronoberg, Växjö kommun och Alvesta kommun.
Trollhättans flygplats får också bidrag, trots att det är nära till Vänersborg som har bytesfria snabbtåg till Stockholm. Snabbtåget ger möjlighet till en heldag i Stockholm och att hinna hem för att natta barnen. Trots det får flygplatsen sju miljoner kronor om året av kommuner och Västra Götalandsregionen.
Stoppar förtätning i Stockholm och Trollhättan
Bromma flygplats behöver en stor buller- och säkerhetszon som stoppar förtätning av Kungsholmen i centrala Stockholm. Det drabbar såväl de som söker bostad som företag som vill anställa specialiserad arbetskraft. När Stockholm inte kan växa inåt och uppåt så växer det istället utåt. Det ger längre pendling, mer bilism och mer buller.
Och samma sak händer i Trollhättan. Nya EU-regler för flygplatser innebär större säkerhetsmarginaler, vilket stoppar planer på 1500 bostäder där. Även järnvägar bullrar, men till skillnad från flygplatser kan de däckas över. Södra stationsområdet i Stockholm däckades över på åttiotalet, och här finns nu många bostäder och verksamheter.  Överdäckningen av Södra station stoppar tågbullret i Stockholm. Foto Apple Maps Trots flygsubventionerna är det få som flyger inrikes. Därför kan bara små, ineffektiva flygplan användas. De har hög bränsleförbrukning per passagerare. Det borde räcka som argument för att sluta subventionera inrikesflyget i södra Sverige. Att bostäder i centrala Stockholm ska offras för inrikesflyget är bara ännu märkligare, och inget som gynnar näringslivet. Källor
Växjö kommun Årsredovisning 2014 (PDF), sidan 19.
Årsredovisning 2014 Trollhättans stad. sidan 70.
 Utsnitt ur Underlag avseende offentligt stöd till flygplatser och flygbolag. Trafikverket (PDF). Sidan 7.
Bromma flygplats betalar en krona om året i markhyra till Stockholms stad. Utöver detta betalas fem kronor per avresande, sammantaget cirka fyra miljoner.
År 2005 tillstod dåvarande flygplatsdirektören att den årliga hyran borde vara ca 200 miljoner kronor, för att motsvara årlig avkastning på markens värde.
Källa: Stoppa Brommaflyget Anmälan om konkurrenshämmande driftstöd till Bromma flygplats, Stockholm, Sverige (PDF)
 Innanför ovalen får husen vara högst 60 meter höga över havet (46 meter över Bromma). Utanför, max 130-160 meter.
Nya dokument ifrågasätter om Bromma flygplats verkligen klarar bullerkraven.
Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd kräver att Swedavia förklarar hur företaget räknat ut sina bullerkurvor på Bromma. Enligt en konsultrapport överskrids bullergränsen vilket gör att det kan bli svårt att utöka Brommaflyget.
Stockholms stad har låtet det oberoende konsultföretaget WSP granska flygplatsbolaget Swedavias egna bullermätningar som ligger till grund för alla beslut kring flygplatsen. Enligt bolagets rapport räknade Swedavia fel när den gamla bullergränsen, som kom till på 70-talet, skulle konverteras till en nyare standard år 2012.
Om Swedavia inte kan expandera trafiken på flygplatsen kan det betyda att framtida byggplaner, till exempel 1 500 bostäder på Kungsholmen som lagts ner på grund av risken för flygbuller, kan återupptas.
Stödet till Västerås flygplats kan strida mot EU-regler.
Det finns tre undantag som medger offentligt stöd: att flygplatsen är så viktig för transporter att regionen annars blir isolerad från EU, att flygplatsen behöver stöd under en begränsad tid, högst tio år, för att vända förlust till vinst, eller att en särskild flyglinje får etableringsstöd en kort tid.
...
– Det finns en plan som ska minska underskottet till minus 15 miljoner år 2021. I fjol var det minus 34 miljoner.
Miljöförvaltningen säger att Swedavia inte har räknat fel på flygbullret. Swedavia får rätt i flygbullerbråket
Flygbolaget BMI Regional får 24 miljoner kronor om året för att flyga mellan Karlstad och Frankfurt. Fortsatt flyg Karlstad-Jönköping-Frankfurt. SVT
388 miljoner kronor betalades ut som ekonomiskt stöd till Sveriges kommunalt ägda flygplatser 2015, visar siffror från Näringsdepartementet och Trafikverket. Mer än två tredjedelar av stödet, 286 miljoner, betalades av kommuner och län. Resterande 102 miljoner var statligt stöd. Samma år gjordes drygt fyra miljoner enkelresor via dessa flygplatser. Detta innebär att skattebetalarna subventionerade varje flygresa med 89 kronor. Det är nio kronor mer än den föreslagna flygskatten på 80 kronor per resa.
"Bromma flygplats betalar en krona om året i markhyra till Stockholms stad. Utöver detta betalas fem kronor per avresande, sammantaget cirka fyra miljoner. År 2005 tillstod dåvarande flygplatsdirektören att den årliga hyran borde vara ca 200 miljoner kronor, för att motsvara årlig avkastning på markens värde." Erik, hur stor borde inte "hyran" vara för alla tågräls och stationer runt om i Sverige? Jag tror inte det är så många transporter (tåg, bilar, färjor, stadsbussar, cyklar) som skulle finnas kvar om man tar betalt ("hyra") med högsta/bästa motsvarande marknadsvärde som tex bostäder hade kunnat inbringa. Vi får nog acceptera att infrastruktur är lite subventionerad, då får flyget också vara inkluderat!
Erik Sandblom:
388 miljoner kronor betalades ut som ekonomiskt stöd till Sveriges kommunalt ägda flygplatser 2015, visar siffror från Näringsdepartementet och Trafikverket. Mer än två tredjedelar av stödet, 286 miljoner, betalades av kommuner och län. Resterande 102 miljoner var statligt stöd. Samma år gjordes drygt fyra miljoner enkelresor via dessa flygplatser. Detta innebär att skattebetalarna subventionerade varje flygresa med 89 kronor. Det är nio kronor mer än den föreslagna flygskatten på 80 kronor per resa."
Problemet är att den föreslagna skatten för resor längre än 600mil (vilket inte är långt) är på hela 430kr och då blir det helt omöjligt för Arlanda att växa som internationellt nav, något som regeringen har som mål. Norwegian med flera har stora expasionsplaner och kommer hjälpa till att utveckla Arlanda som internationellt nav. MEN med flygskatten på 430kr * 344 pax= 147 920kr per flygresa!!! Det gör att dem kommer bli tvungna att lägga sina linjer i andra länder, regeringen missar målet och vi Svenskar får flyga mer och längre för att komma ut i värden. Inte så smart enligt mig! Räknexempel: Boeing 787-9 Dreamliner, planet som Norwegian har beställt och skall använda som ny långdistans flotta.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Norwegian_Air_Shuttle
Men Norge har också en flygskatt. Den ligger på 80kr/stol. Även Tyskland och England har flygskatter. Det bästa vore en skatt på bränslet, på samma sätt som för bilbränsle. Men oavsett vilket så blir det dyrare att flyga. Det är ju det som är poängen, att flygresenärer betalar för sin miljöpåverkan. Norge har infört ny flygskatt
Men det hjälper inte att införa en skatt i Sverige på en Global marknad. Istället för att flyger går från Arlanda kommer dem flyga från Köpenhamn istället. Och det hjälper inte klimatet ett dugg, (kan till och med få omvänd effekt pga anslutningsflyg).
Har svårt att köpa införandet av skatten för miljön skull (om regeringen bara vill få in pengar kan jag köpa den. MEN gör det inte för miljöns skull)
Den beräknade besparingen beräknas i bästa fall bli 0,2% av Sveriges utsläpp, vilket motsvarar 1h bilkörande.... (det är bara löjligt)
http://ettslagiluften.nu/skattens-miljoeffekter/ Införandet av Flygskatt i Norge har inte varit så lyckad! http://www.aftonbladet.se/debatt/a/2zE5x/lar-av-norges-misstag--skippa-flygskatten
Göran, flygskatten beräknas minska klimatutsläppen med upp till 180 000 ton koldioxidekvivalenter, jämfört med om skatten inte införs. Visst vore det bra att dämpa eller bryta utvecklingen mot ökande utsläpp från flyget? Vad är ditt förslag till hur flygets utsläpp ska minskas? Så försöker flygbranschen luras om utsläppen. Effekt
Jag tror inte vi kommer minska flygandet. Resande är något som är såpass givande och viktigt att jag inte tror att det är önskvärt att minska resandet. Tvärt om jag tror fler männisor behöver ut och resa i värden. I tider som dessa med allt mer rasism behöver vi komma närmare varandra och resa är i min mening en av de bästa sätten att minska avståndet mellan oss. Vi får jobba med att utveckla nya och mer effektiva flygplan, och minska andra utsläpp som vi har runt om i värden (tex kol)
Flygbolag öppnar för att stänga Bromma flygplats – Klart är att det i ett litet land som Sverige inte går att ha två konkurrerande nätverk i inrikesflyget. Ska Sverige få det optimala nätverket efter krisen, är Arlanda svaret. Vi borde ta död på myten om att utan Bromma överlever inte Sverige, säger Per G. Braathen på Flygbolaget BRA till Dagens industri.
Eskilstunas ledning har i flygplatsfrågan förhandlat i fem år med charlataner.
I dag ägs 26 av Sveriges 39 flygplatser av kommuner, regioner och kommunala bolag. Via dessa färdas mellan som mest 400 000 (Skellefteå) och som minst 3 000 (Torsby) resenärer per år, ofta till en kostnad som inte bärs upp av själva flygtrafiken. Underskotten kan uppgå till flera tiotals miljoner per år. I snitt har bidragen ökat med 9 procent om året 2012-201, och kostat nästan 900 kronor per kommunal skattebetalare och år. I snitt kom 40 procent av de kommunala flygplatsernas intäkter från offentliga bidrag.
Hur många flygplatser tål Hjärtlandet? 2022-06-02
I detta avsnitt diskuteras subventioner till flyget, särskilt den subventionerade och ibland tomma flyglinjen Östersund-Umeå. Ett alternativ som lyfts fram är att rusta upp järnvägen Bräcke-Sollefteå, för att korta restiden med tåg på sträckan, och till mellanliggande orter. Hjärtlandet är en podd med Jonas Bergström, politisk redaktör på Tidningen Ångermanland, och Liss Jonasson, ledarskribent på Länstidningen i Östersund.
Logga in för att svara |
Konferenstjänster (2) Elmotorcyklar (1) Cyklar (6) Cykelleasing (2) Elmopeder (5) Trikar (16) Elcyklar (49) Konverteringskit elcykel (3) Lastcyklar (4)
|