Två elvägar mot framtiden

Regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 har gjort Sverige till världsledande inom elvägar eller e-highways som de ofta benämns på engelska.

Just nu testas och utvecklas två projekt med olika teknik i landet och en utav dom har redan en fungerande teststräcka i bruk på en trafikerad europaväg.

GreenMatch har valt att presentera de två olika projekten jämsides för att du som läsare snabbt ska kunna bilda dig en uppfattning om framtidens transport - som redan är här?

     

Mogna för att implementeras

Trafikverket menar att båda koncepten är redo att implementeras i den verkliga världen redan de närmaste åren.

Projekt Elväg E16 har tidigare i år invigt en kortare teststräcka och eRoad Arlanda är enligt Energimyndigheten redo att göra detsamma redan nästa år, även om de än så länge håller sig på en avstängd testbana.

Hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Om du trodde att ett Sverige med en fossiloberoende fordonsflotta var avlägset kanske regeringens vision om en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning 2050 gått dig förbi. En hållbar och resurseffektiv energiförsörjning innebär ett nettoutsläpp av noll växthusgaser i atmosfären.

För att kunna ställa om är en fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen i denna vision. Viktigt att påpeka är att vi inte talar om en fossilfri fordonsflotta, en term som politiker och diverse medier tidvis slött slängt sig med.

 

Elvägar eller elbilar försedda med helt ren energi är alltså inte målet år 2030. Det troliga är istället att miljövänligare bränslen som är kompatibla med befintliga fordon kommer att spela en stor roll de närmaste åren.     

Den svenska fordonsflottan består idag till stor del av diesel- och bensinfordon och en bil i Sverige används ofta längre än 15 år. Lägg till att det som bekant fortfarande säljs en hel del fordon av denna typ i landet och det blir uppenbart att bränslen som biodiesel och nyutvecklade drivmedel kommer att bli viktiga. En eventuell övergång till eldriven fordonstrafik kommer inte att ske över en natt, eller inom de närmaste 14 åren.   

Minskade utsläpp

Fördelen med de två teknikerna som nu utvecklas med stöd av Trafikverket, Vinnova och Energimyndigheten är att de är kompatibla med det befintliga vägnätet. Således krävs inte investeringar i helt ny infrastruktur - något som även det bidrar till mindre utläpp.

Men hur mycket mindre blir då utsläppen med elvägar?  

Det är en komplex fråga utan något givet svar. Den svenska elmixen - vilken elvägarna i åtminstonde Sverige kommer att drivas av -  består idag av elektricitet från 80% vatten och kärnkfraft, ca 10 % vindkraft och ca 10% värmekraft. Dvs. förbränning av biogas, avfall och naturgas.

Då energiförsörjningen i landet till så stor del är beroende av naturkrafter kan ett torrår dessutom medföra en import av el från länder där elproduktionen till större delar baseras på kolkraft.

Den traditionella bensin- och dieseldrivna trafikens utsläpp varierar å andra sidan mellan fordonsmodeller och drivmedel.

Enligt eRoad Arlanda ska koldioxidutsläppen kunna kapas med 80-90% och de påpekar även att det går åt avsevärt mindre energi tack vare elmotorns effektivitet.

Sverige särskilt väl lämpat

Viktoria Swedish ICT en samarbetspartner i projekt Elväg E16 har uppskattat utsläppsniverna för elektriska bilar och fossilbränslebilar i såväl Sverige som Europa. De menar dock på att utsläppsnivåerna från lastbilar är svårare att generalisera då de till stor del beror på lastens tyngd.

Genomsnittligt utsläpp av koldioxid för elprodutkion i Sverige uppgår till 20 gram per kWh. I Europa är genomsnittet 450 gram per kWh.

Detta resulterar i uppskattningen att elektiska bilar i Sverige orsakar koldioxidutsläpp av 4.8 gram/km medan motsvarande siffra i ett genomsnittligt Europa är 108 gram/km.

Fossilbränslebilar orsakar i jämförelse 165.5 gram/km i Sverige och 157 gram/km i Europa. Oscar Olsson vid Viktoria Swedish ICT konkluderar därför att Sverige är ett land som är särskilt väl lämpat för eldrivna bilar ur en miljösynpunkt.     

Varför används inte trådlastbilar inne i städerna? Det finns ju trådbussar och då borde trådlastbilar också fungera. Mellan städerna tänker jag mig att det redan finns energisnåla transporter i form av sjöfart och järnväg.

Hej Erik! 

Intressant fråga. Du har förståss en poäng i att det finns energisnåla transporter så som sjöfart och järnväg mellan städer - där de absolut största utsläppen sker.

Jag är ingen expert på järnvägstrafik på något sätt men min gissning är helt enkelt att om vi skulle transportera alla gods vi gör idag skulle det krävas stora utbyggningar av järnvägen.

Järnvägen kan inte heller erbjuda samma flexiblitet som lastbilar kan, och det krävs så gott som alltid omlastningar för att förflytta gods från punk A till B med tåg. Med andra ord skulle lastbilarna fortfarande behövas för att transportera varorna den sista biten till sin slutdestination (det är inte alla företag som har sina lager eller försäljningslokaler i direkt anslutning till järnvägen). 

Sjötrafiken är endast praktisk för riktigt långa stäcker och har uppenbarligen liknanade begränsningar som järnvägstransporter när det kommer till flexibilitet.

Mvh

Johan