|
Markbunden kollektivtrafik Samhällsplanering KrösaTåget: den småländska tågrevolutionen
![]() I en ny bok berättas om hur regionaltågen i Jönköping blev en förebild för hela landet Så sent som på åttiotalet ville Transportrådet lägga ner järnvägar i hela landet, och erbjöd pengar till lokaltrafiken för att få lokalpolitikerna med sig. Men Jönköpings länstrafik tackade nej och visade att pengarna som erbjöds skulle ge bättre trafik om de satsades på tåg istället för buss. Tågförespråkarna vann och deras KrösaTåg fick senare stå som modell för regional tågtrafik i hela Sverige.
Under efterkrigstiden ansågs tåg vara omodernt och olönsamt. Många sträckor lades ner, men SJ:s förluster ökade ändå. Lösningen ansågs vara att lägga ned ännu mer järnväg, men det var svårt att få igenom politiskt eftersom få politiker accepterade att få sin egen lokala järnväg nedlagd.
För att hantera detta bildades Transportrådet, som skulle dela ut bidrag till länstrafiken för att utöka busstrafiken. I utbyte mot bussbidraget skulle den lokala persontrafiken på järnväg läggas ned. Detta ansågs vara ett bättre alternativ än att fortsätta täcka SJ:s accelererande förluster.
När Jönköpings Länstrafik fick Transportrådets erbjudande om utökad busstrafik så gjordes en egen utredning av järnvägens lönsamhet. Utredningen visade att en satsning på utökad busstrafik inte skulle vara mer kostnadseffektiv än motsvarande satsning på utökad tågtrafik. Det fick Transportrådet att be SJ om ett kostnadsförslag på den utökade tågtrafik som Jönköpings Länstrafik hade skisserat. SJ bekräftade Länstrafikens beräkningar, och ett avtal slöts. Istället för att gå över till buss fick Jönköping en utökad tågtrafik, och KrösaTåget föddes 1985.
KrösaTåget gick bara på två linjer i Småland, Jönköping-Värnamo och Nässjö-Åseda, men fick med tiden nationell betydelse genom att stå modell för det transportpolitiska beslut som riksdagen fattade 1988. Det beslutet formade den järnväg vi har idag. Banverket skildes ut från SJ, länstrafiken fick möjlighet att anlita andra än SJ för att köra tågen på länsjärnvägarna, och som grädde på moset fick länstrafiken de statliga pengar som tidigare gått till att täcka SJ:s förluster. Länstrafiken fick själva bestämma om de skulle köra buss eller tåg för pengarna. Samtidigt blev det fritt fram för SJ att lägga ner olönsam trafik.
KrösaTåget blev en framgång och är idag utbyggt på många fler linjer. Det första året hade antalet resenärer ökat med 80%. Bidragande till succén var att många bor nära stationen. Sextio procent av befolkningen i Jönköpings län bor inom två kilometer från en station eller hållplats längs järnvägen. KrösaTåget visade att tåg hade framtiden för sig även utanför storstäderna.
En som var med på den tiden är Ingemar Lundin, dåvarande vd för Jönköpings Länstrafik. I boken "KrösaTåget, den småländska tågrevolutionen" berättar han personligt och engagerande om hur både SJ och Transportrådet inledningsvis motarbetade KrösaTåget. Han berättar också om hur samarbetet med den privata operatören BK Tåg gjorde SJ högst angelägna om att få tillbaka entreprenaden på det tåg som de inledningsvis varit ljumma inför.
Boken är faktaspäckad och läsvärd för alla som är intresserade av historia eller järnvägspolitik.
KrösaTåget. Den småländska tågrevolutionen, del 1. Av Ingemar Lundin och Sten-Åke Bergholm. Trafik-Nostalgiska Förlaget 2016.
Logga in för att svara |
Elmopeder (5) Cyklar (6) Elcyklar (49) Cykelleasing (2) Konferenstjänster (2) Elmotorcyklar (1) Lastcyklar (4) Konverteringskit elcykel (3) Trikar (16)
|