Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Distansmöten    Cykel    Flyg   

Tekniken som gör det lättare att flytta ut på landet

JOHAN ERLANDSSON 2021-03-15        #24754

Foto: Region Västerbotten

Urbanisering har länge varit en stark trend, i många fall med en negativ utveckling för glesbygd som följd, med utflyttning och minskad samhällsservice i en negativ, självförstärkande spiral. Jobben, utbildningarna, restaurangerna, servicen och kulturutbudet -allt har återfunnits i storstaden och lite har gjorts för göra det mer attraktivt att bo på landet. 

Nu kan dock en vändning vara i sikte, möjliggjort av ny teknik och påskyndat av pandemin. I den här artikeln ger jag en optimistisk vision av hur pågående teknikutveckling kan göra ett mer naturnära liv, på landet, möjligt!

Jobba och utbilda dig hemma med bra distansmöten

Under pandemin har det som det har pratats om i decennier, men aldrig riktigt fått fullt genomslag, hänt av nödvändighet. Onlinemöten är nu förmodligen vanligare än "vanliga" möten och det är nog betydligt fler som idag ifrågasätter poängen med att lägga mycket tid och pengar på en resa för deltagande på ett möte eller seminarium som lika gärna kan göras online. Hård- och mjukvara samt uppkoppling var 2020 till slut bra nog för att det skulle fungera. Det har sannerligen inte varit perfekt, men det har varit tillräckligt bra för att göra onlinemöten uthärdliga -och därmed kraftigt ökat möjligheterna att jobba och utbilda sig hemifrån. Av allt jag listar i denna artikel är distansmötestekniken sannolikt den mest betydelsefulla.

Med 5G, fortsatt förbättrad hård- och mjukvara och ytterligare förbättrad mötesvana kommer onlinemöten möjliggöras som har så hög kvalitet att det går att ha en gruppdiskussion i princip lika bra online som i ett konferensrum, med perfekt ljud och bild och i princip noll fördröjning och störningar, dessutom med större säkerhet. 5G rullas visserligen ut i storstäder först och glesbygd sist, men förr eller senare kommer det även till landet. Ett alternativ för de som bor riktigt ensligt och där 5G dröjer, kan också vara satellituppkoppling. Ett aktuellt exempel är Elon Musks Starlinkprojekt som nu börjat få sina första kunder och där fler och fler satelliter kontinuerligt placeras ut, med målet att till slut ge uppkoppling på hela jordklotet.

Många arbetsuppgifter kan naturligtvis inte utföras på distans, men de blir ändå fler och fler i takt med ökad digitalisering.

Snabba kommunikationer mellan storstad och glesbygd -med elflyg


Foto: Heart Aerospace

Att ta steget att flytta ifrån storstan kan gå lättare om man vet att det enkelt och snabbt går att ta sig dit då och då om det skulle behövas. Det är också förmodligen lättare för en arbetsgivare att gå med på distansarbete om medarbetaren kommer kunna ta sig till kontoret i alla fall någon gång i månaden.

Snabba tågförbindelser finns dock bara i en begränsad del av vårt glesbefolkade land, där det finns tillräckligt befolkningsunderlag för att motivera en sådan massiv infrastrukturinvestering. Tysta, bekväma och säkra elflygförbindelser, eller som någon sa, "bôsser mä vinger", kan vara lösningen på snabba kommunikationer över i princip hela landet. De drar inte mer el än tåg per passagerarkilometer, kräver minimala infrastrukturinvesteringar (med all den miljöpåverkan som uppkommer av sådana) och har korta dörr-till-dörrtider om stadsnära flygplatser används. 

Bättre kommunikatoiner gör också det lättare att driva och etablera näringsverksamhet i glesbygd, vilket ger fler lokala arbetstillfällen och möjlighet för ännu fler bo kvar och fler att att lämna storstan.

Sist men inte minst så blir det lättare för släkt och vänner att komma på besök!

Hållbara regionala resor med bränslecells- eller batteritåg


Foto: Alstom

Det finns några tåglinjer i Sverige i glesbygd som är värdefulla för det regionala resandet och som utgör koppling till det nationella tågnätet, men som fortfarande inte är elektrifierade. Dessa kan nu elektrifieras utan kostsam infrastruktur, genom att byta ut dieselmotorerna mot elmotorer och dieseltankart mot vätgastank och bränsleceller eller batterier.

Cykelfrihet med cykelinfrastruktur som i Nederländerna


Foto: Bicycledutch

Cyklar och cykelinfrastruktur har kanske inte så stor teknikhöjd, men de vackraste och bästa ingenjörslösningarna på ett problem är trots allt också de enklaste. Cykeln är ett lysande exempel på ett sådant när det gäller energisnåla, billiga, säkra, hälsosamma och sociala transporter! Det är inte självklart hur man bygger säker, inbjudande cykelinfrastruktur, men holländarna har efter decennier av förfining hittat framgångsrecepten för både stad och land. Frihetskänslan som kommer av komplett, högkvalitativ, säker cykelinfrastruktur är svår att slå -och det är gratis att kopiera!

Cykling i glesbygd i Sverige är idag sällsynt, men jag är övertygad om med god infrastruktur så skulle fler välja cykeln istället för bilen på de många mycket korta bilresor som är vanliga även i mindre städer, kanske ännu vanligare här eftersom det ofta saknas cykelinfrastruktur. Fördelarna är samma som i större städer: trivsammare stadsmiljö och en elförbrukning som är max en tiondel av elbilens.

Cykla året runt med väderskyddade elcyklar


Foto: Canyon

Bekväma, säkra elcyklar med fyra hjul, väderskydd och god framkomlighet även på grus och snö, som smidigt och bekvämt tar dig runt i närområdet, med minimal elförbrukning och lite vardagsmotion som bonus. Det är något som många företag är på gång med och som förhoppningsvis kommer komma redan 2021!

Ta dig runt i bygden med autonoma bil- och bussresor


Foto: NEVS

På glesbygd är den egna bilen mer eller mindre ett måste om man ska ta sig någonstans. Bor du på landet och ska du på restaurang eller kalas? Ja, då får du hålla dig nykter, för du måste ju köra hem. Taxiresor blir dyra på långa avstånd och saknas ofta helt och hållet i glesbygd.

Autonoma bilar och bussar kommer skapa helt nya möjligheter att resa i bygden. Det kan låta trivialt, men jag tror att en sådan enkel sak som att hela sällskapet kan dricka alkohol kommer kunna ge ett enormt uppsving för restauranger i glesbygd.

Autonoma godstransporter möjliggör hemleverans i glesbygd och en renässans för småjordbrukaren 


Foto: Nuro


Ett boende på landet innebär ofta möjligheter till livsmedelsproduktion. För de flesta lockar det med lite odling för eget bruk, men det finns också många som får ett överskott eller som vill bedriva småskaligt lantbruk. Att sälja sin produktion till livsmedelskedjorna brukar vara besvärligt då man konkurrerar med storskalig livsmedelsproduktion. På senare år har därför fenomenet "REKO-ring" vuxit fram, en slags självorganiserade marknadsplats, där konsumenter några dagar i förväg beställer vad de vill ha, och sedan möts upp på en bestämd plats med småbrukaren. Detta kapar behovet av mellanhänder och ger konsumenter direkt tillgång till den småbrukare man gärna vill handla av.

Genomslaget för REKO-ringar får ändå beskrivas som begränsat. Det är tids- och resurskrävande för småbrukaren att transportera sig själv och varorna, så frekvensen som varorna erbjuds på blir låg, kanske en gång i veckan. Konsumenten måste beställa i förväg och måste ta sig till en viss plats en viss tid för att hämta upp varorna.

Autonoma väg- och luftfarkoster skulle kunna ge fenomenet REKO-ring en rejäl skjuts. Om man inte själv behöver lägga tid på att åka till mötesplatsen, och transportkostnaden blir låg, då blir det möjligt med daglig försäljning. Detta lär öka efterfrågan. Dessutom blir det möjligt att erbjuda hemleverans, vilket sannolikt leder till ytterligare ökad efterfrågan. 

Hemleverans av vad som helst kan erbjudas även till adresser på glesbygd tack vare de låga kostnaderna hos autonoma transporter. Detta är nödvändigtvis inte goda nyheter för lokala butiker, som får hård konkurrens av näthandeln. Men förmodligen går det ändå att hitta nischer som utnyttjar den lokala butikens styrkor -personlig service, klämma och känna och omedelbar tillgång till produkten. För lokala restauranger och konditorier kan billiga, autonoma hemleveranser däremot innebära ett uppsving.

Lokala, resilienta elnät som man kan sälja sin el till


Foto: Solcellskollen

Ett boende på landet innebär möjlighet till egen energiproduktion och -lagring, både värme och elektricitet. Sol, vind och ved går att omvandla till värme och el. Värmen går att lagra i ackumulatortankar. Elen går att korttidslagra i batterier för dygnsvariationer eller för att klara dagar med lite sol. Den går också att långtidslagra i vätgas, vilket ger möjlighet att spara sommarens energi för användning på vintern.

Samtidigt går det idag att isolera ett hus mycket väl och hushållsapparater och elcyklar är energisnåla. Jobbar man hemma eller lokalt finns litet behov av att ladda en energislukande elbil. Därmed skapas det möjligheter att få ett överskott av el som går att sälja.

Med moderna, lokala elnät med god förmåga att ta emot småskalig elproduktion och rörliga elpriser som beror på utbud och efterfrågan kan det bli attraktivt att använda förmågan att sälja el för att skapa en delinkomst, och samtidigt bidra till ett resilient, lokalt elsystem. 

Är livet på landet mer hållbart och resilient?

Det har diskuterats en del om det är mest hållbart att bo på landet eller i stan. Jag har ingen tydlig åsikt om det, det är så väldigt många "beror på" att det är svårt att ge ett generellt svar. Men när det gäller resiliens, alltså förmåga att hantera samhällsstörningar, så tror jag att det finns bättre förutsättningar på landet än i storstan, och att samhällets totala resiliens har mycket att vinna på en jämnare balans mellan bosättning i glesbygd/småstäder och i större städer -i alla fall om vi stärker upp lokal energi- och livsmedelsförsörjning och samhällservice.



MATTIAS CARLSSON 2021-05-09        #24776
Tack Johan för en intressant text som andas viss teknikoptimism. Har du någon mer info eller lästips om elflygen? I mina öron låter det lite väl utopiskt att de kan ha lägre elförbrukning per passagerar-km än tåg.

ERIK SANDBLOM 2021-05-09        #24778
Mattias, Johan har skrivit ett inlägg om elflyg kontra tåg här:

https://www.ecoprofile.se/thread-3482-Regionalt-flyg-kan-snart-vara-hallbart.html

JOHAN ERLANDSSON 2021-05-11        #24779
Ja precis, läs gärna den. Jag har försökt räkna på det så gott jag kunnat och stämmer flygplanstillverkarnas uppgifter så tror jag nog att det stämmer -det är jämförbart (säger inte att det drar mindre). Ett annat sätt att komma fram till att det bör vara jämförbart är med redan kända kunskaper:
  • Fossildrivet flyg och bil har liknande utsläpp per passagerarkilometer
  • Elbil och eltåg har liknande energiförbrukning per passagerarkilometer

MAGNUS BILLBERGER 2021-05-12        #24780
Även om det funnits ett starkt urbaniserande driv så har det i flera decennier funnits det omvända med att vilja flytta bort från storstaden till mer lantliga och lokala sammanhang. Än så länge har gruppen som vill bort från storstaden dock varit ganska liten och de områden som upplevs attraktiv är kanske inte samma som är och har varit föremål för avfolkning. 

De faktorer som du Johan beskriver tror jag kan öppna upp för att fler av avfolkningsområdena kan komma att se en vändning. Det känns dock lite som att du undviker elbilen som faktor i sammanhanget. Det går väldigt fort inom elbilsutvecklingen. Sett till totalkostnad är en ny elbil redan idag mycket konkurrenskraftig och i en artikel i dagens NyTeknik (2021-05-12) anges att elbilen inom ca 5 år kommer att vara billigare att köpa. 

Från att i stort sett ha varit hänvisad till Tesla eller Nissan Leaf om man vill ha lite mer räckvidd så är tillverkarna nu på bred front i färd med att lansera bilar med en batterikapacitet på 60-70-80 kWh och inom kort verkar +100 kWh också vara på gång. Parallellt pågår en diskussion om att kunna ha bilen som eneriglager och vad jag vet så har VW nyss aviserat att framtida modeller kommer att kunna användas just på detta sätt. 

Det här öppnar till en hög grad av självförsörjning med energi med tanke på hur stor solenergikapacitet som det idag finns potential till. 

ERIK SANDBLOM 2021-05-12        #24781

Magnus,

"vilja flytta bort från storstaden till mer lantliga och lokala sammanhang"

Ja det är många som tycker att lantliga sammanhang är bra. Men att folk lever i ett lokalt sammanhang verkar vara mycket ovanligt, särskilt just i lantliga sammanhang. De som bor i lantliga sammanhang tar tvärtom bilen på långa avstånd för såväl vardagliga ärenden som för resor då och då.

En rapport från Tillväxtanalys visar att kortaste medianresan finns i glesbygdslän. Jag tolkar det som att de som bor glesbygdens tätorter gör korta resor till vardags. Tätorter är dock inte lantliga, eftersom de är tätorter.


Regional tillväxt 2015 – trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

ERIK SANDBLOM 2021-05-12        #24782

ERIK SANDBLOM 2021-05-12        #24783

JOHAN ERLANDSSON 2021-05-13        #24784
Hallå Magnus, jo väljer bara att ta med de grejer som jag tror har en chans att kunna ingå i en livsstil med så låga CO2-utsläpp och resursförbrukning som krävs för 1,5-gradersmålet och hållbarhet i stort. Köpa en två tons elbil med 10-20 ton CO2-utsläpp vill jag inte uppmuntra. Så stora batterier som du nämner orsakar ännu större utsläpp.

MAGNUS BILLBERGER 2021-05-13        #24785
Johan, med tanke på den snabba utvecklingen så tycker jag att det är fel att räkna ut elbilen. IVL rapporterade 2017 ett CO2-utsläpp på 150-200 kg per kWh batterikapacitet. I en uppdaterad rapport från 2019 är motsvarande siffror 61-106 kg. Samtidig har den förväntade livslängden på batterierna skrivits upp från 8 till 14 år. 

I din artikel tar du upp en rad ganska påtagliga skiften och beteendeförändringar och motsvarande utrymme bör man titta på även på bilsidan. En två tons elbil är inte relevant att jämföra med, jämför istället med Aptera som väger in på 800 kg. 

JOHAN ERLANDSSON 2021-05-13        #24786

Vi har nog ett seriöst fall av om glaset är halvtomt eller halvfullt här... Du plockar alla positiva russin och jag resten. Jag tycker Volvos och Polestars pinfärska uppgifter om 24 ton CO2 för att tillverka en medelstor bil väger mkt tungt(!) och min gissning är att alla andra som uppger lägre siffror har glädjesiffror. Detta ihop med Robbie Andrews diagram gör att jag inte kan prata om att skaffa en egen ny elbil de närmaste typ 10 åren som en vettig klimatåtgärd. Jag har ju faktiskt med elbil ovan, med den skillnaden att man inte skaffar en egen.

Visst kan man tänka sig Aptera, men alla skaffar ju allt större bilar. Du har själv precis skaffat en 1,9-tonnare?

MAGNUS BILLBERGER 2021-05-15        #24788
Det är genom att komma in från olika perspektiv som vi kan göra diskussionen intressant. Jag noterar att du ofta återkommer till 1,5-gradersmålet och det mynnar givetvis ut i väldigt snäva förutsättningar för vilket liv som skulle vara möjligt. Min utgångpunk i denna diskussion var en annan. Jag försöker tänka i termer av vad som är rimligt och realistiskt i fråga om beteendeförändringar hos majoriteten av befolkningen.

1,5-gradersmålet kräver ett oerhört drastisk omställningsscenario på global nivå. Trots en till synes mycket utbredd medvetenhet hos väldens ledare om allvaret i situationen har man inte visat på förmåga att agera därefter. Än mer nedslående är att se hur samma ledare på grund av en pandemi klarar av att besluta om åtgärder som kan sägas vara av liknande dignitet som vad som skulle behövas för kliamtet. 

Med den information om klimatförändringar och tillhörande frågeställningar som jag ackumulerat genom åren så har jag så att säga "gett upp hoppet" om 1,5-gradersmålet. Jag menar då framför allt i termer av att kunna begränsa effekterna av klimatförändringar utan strikt koppling till vissa gradtal i uppvärmning. Ett väldigt konkret exempel här är att jag bedömer det mer troligt än inte (=minst 50% sannolikt) att stora delar av Florida kommer att ligga under havsytan innan 2050. Detta i princip oavsett vilka åtgärder som mänskligheten lyckas åstadkomma. 

Ovan anknyter till ditt sista stycke om resiliens. Jag är övertygad om att det småskaliga samhället med upp till några tiotusentals innevånare i tätorterna är det som har bäst förutsättningar att ta sig igenom de förändringar som är på väg. 


JOHAN ERLANDSSON 2021-05-16        #24790
Jo, där får man ju rätt olika utgångspunkter, om man har gett upp eller inte om 1,5-gradersmålet. Jag svänger lite fram och tillbaks, men på sistone har jag ändå velat hålla hoppet uppe. Det är nog tack vare Greta.

Tänk t.ex. om ngn kommer på banbrytande koldioxidinfångning och att vi PRECIS då hinner med att klara 1,5-gradersmålet. Ur det perspektivet är det fortfarande mycket akut och betydelsefullt att begränsa utsläppen just nu så mycket det bara går.

Logga in för att svara


Produkter

Elcyklar (49)
Konverteringskit elcykel (3)
Lastcyklar (4)
Cyklar (6)
Trikar (16)
Cykelleasing (2)
Elmopeder (5)
Elmotorcyklar (1)
Konferenstjänster (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3094 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik