|
Solenergi Dyrt med solel?
Från Ny Teknik idag:
"Wolfgang Pfaffenberger vid Bremer Energiinstitut har undersökt kostnaden för framställning och inköp av solcellspaneler, och kommer fram till slutsatsen att solcelsstekniken inte hör hemma på så nordliga breddgrader som Tysklands. Först när solinstrålningen är tre gånger så hög kan sådan elproduktion vara ett alternativ, säger han till tidningen Die Welt.
Enligt beräkningar hamnar priset för solcellsel på 51 cent (4 kronor och 78 öre) per kilowattimme. Det är omkring tio gånger så högt som el från ett nybyggt, ännu inte avskrivet, gaskraftverk. "
Jag tycker Wolfgang borde göra lite kostnadsberäkningar på följderna av fossilgasförbränning, eller jämföra solelen med andra förnybara alternativ. http://nyteknik.se/art/45382
Wolfgang har väl både rätt och fel? Priset bygger uppenbarligen på marknadssituationen här och nu. Han borde också ha tittat lite på vad som kan hända med olje- och gaspriserna. Låt oss säga att oljepriset går upp från dagens $60 per fat till $300, rimligtvis hänger gaspriserna med i viss mån och jag kan lätt tänka mej att även elen från gaskraftverket närmar sej en halv euro i så fall.
Om man tittar i ett mycket begränsat tidsperspektiv så har han naturligtvis rätt. Men om man räknar in framtida intäkter från ett samhälle som inte är förstört av växthuseffekten så blir solelen fantastiskt mycket mer lönsam än att elda på med fossilgas.
Ny Teknik har förresten förstört sin webbplats, och dessutom lyckats döpa om gamla länkar. Wolfgangartikeln återfinns nu nedan. http://nyteknik.se/art/45376
Det är dock värt att notera att kostnadseffektiviteten för solenergi varierar med lokalisering. Att ha solkraft i Spanien eller Nordafrika ger 3-4 ggr mer än i Tyskland eller Sverige. Så frågan är om vi skall slösa natur- och ekonomiska resurser på att bygga paneler på fel ställen? Transmission är inte omöjligt. Här i Sverige har vi dessutom många andra alternativ för att få el, som vatten-, våg- och vindkraft.
Sedan bör vi inte bara prata om el hela tiden. En stor del av vår energianvändning går till uppvärmning. Solvärmare är mycket billigare än solceller, och kan konkurrera prismässigt med många alternativ!
Här kan man räkna ut hekonomin i att smälla upp solceller på sitt eget tak. http://www.roofray.com/
Ny Teknik: Nu rasar priset på solceller
Värdet av världens försäljning av moduler för solel väntas minska med 19 procent under året som kommer, enligt USA-baserade Isuppli. Därmed bryts åtta års spektakulär tillväxt. Minskningen i omsättningen väntas ske trots att mängden nya installationer för solel väntas öka, från nyinstallerad kapacitet på 3,8 gigawatt 2008 till 4,2 gigawatt 2009.
På ett år väntas priset falla från dagens 4,20 dollar per watt till drygt 2,50 dollar.
Amerikanska First Solar tillverkar (inte säljer) nu solceller för under en dollar per watt. http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article528363.ece
En ny amerikansk stad med 45 000 invånare ska börja byggas 2011 och ska få all sin energi från solen. Det ser ut att vara vanliga solceller det är fråga om, och energikostnaden ska bara hamna marginellt över konventionell energiproduktion. http://www.babcockranchflorida.com/innovation.asp
Kiselpriserna faller, troligtvis pga nya kiseltillverkare i Kina. Solcellspriset väntas falla kraftigt till en följd, en konsultfirma pratar om halverat pris. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article613753.ece
Systempriserna för solceller minskade med 28 % mellan 2008 och 2009. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article750383.ece
Frågan är hur stor del av prisminskningen som är en effekt av det ekonomiska krisläget. Fram till 2008 växte solcellsmarknaden i rasande takt, pådriven av bland annat stora statliga stödprogram. Tillverkarna antog säkerligen att efterfrågan skulle fortsätta växa i denna takt och investerade därför i ökad produktionskapacitet. Men från andra halvåret 2008 avtog tillväxten vilket gjorde att solcellstillverkarna dels byggde upp stora lager av solceller och dels satt fast med produktionsanläggningar som inte genererade intäkter men som ändå medförde kostnader (amorteringar/avskrivningar, räntekostnader etc). Således hamnade flera tillverkare i problem med brist på likvida medel (kontanter) samtidigt som de hade byggt upp stora varulager. Lagren av solceller såldes därför av till underpriser för att rädda den akuta bristen på likvida medel. Det har också skett en viss konsolidering av branschen (vanlig effekt av ekonomiska lågkonjunkturer) där en del företag väljer att gå i konkurs eller köps upp av konkurrenter. Det kan också påverka prissättningen på marknaden eftersom man kan anta att det till stor del är de sämsta tillverkarna som försvinner från marknaden. Ett svenskt exempel är Gällivare Photovoltaics soom konkursade i november. Jag har inte jättebra koll på solcellsmarknaden, men det här är hur jag har uppfattat läget. Om någon annan som är mer insatt i branschen har något att invända eller lägga till så vore det bra.
Inget fel på GPV, det vara bara ägaren som gick i konkurs på grund av bl a Danske Bank som drog in krediter.
Billiga "organiska" solceller får högre verkningsgrad: Konarka har tagit fram en flexibel organisk solcell med en verkningsgrad på 8,3 procent. Det är en bra bit från vad kristallina kiselceller fixar. Å andra sidan är de billigare att producera.
Mer om organiska solceller: de kan kanske göras genomskinliga av Nobelprisvinnarmaterialet grafen och kan därmed användas på fönster. http://www.ecogeek.org/solar-power/3400-graphene-could-be-key-to-better-cheaper-organic-so
Här har vi solceller som kan skrivas ut med skrivarteknik. Ännu har de dock bara 1 % verkningsgrad: http://www.goodcleantech.com/2011/07/flexible_solar_cell_can_be_pri.php
Lars Wilderäng på bloggen Cornucopia? irriterar sig på att solcellsimportörerna lägger på väldigt stora marginaler och hävdar att det vore bättre om det statliga investeringsstödet användes till att starta upp en statlig importverksamhet. Konkurrensen mellan de svenska återförsäljarna är enligt Wilderäng för svag och därmed gör det ingen större skada om staten går in och tillfälligt monopoliserar marknaden för att pressa ner kostnaderna genom stordriftsfördelar. Solcellsåterförsäljarna i Sverige lägger på 200 - 300% på importpriset på solcellerna och skrattar hela vägen till banken. En panel importerad för 10:- per watt inklusive transport och tull säljs inte sällan för 30:- eller mer per watt. Eller för den delen 50:- per watt. Så hur skall vi då få ner priserna? Jo, via sund konkurrens. Och när branschen hellre skrattar hela vägen till banken och smörjer sitt krås så får väl helt enkelt staten lägga de där 50 MSEK man vill ge i bidrag på att dra igång SSCPAB, Svensk Solcellspanelsimport AB (uttalas SS CP AB). Kan man prispressa på räntemarknaden med SBAB för hundratals (tusentals?) miljarder kronor för att pressa upp bostadsbubblan, så kan man lika gärna starta ett statligt företag som importerar solceller och bara säljer dem med 20% i bruttovinst. ... Istället för att subventionera 18:- (60%) av 30:- per W, och låta slutkunden betala 12:-, får slutkunden betala 12:- för sin panel från början utan skattefinansiering annat än riskkapital till SSCPAB.
Ja, det låter väl vettigt, men jag undrar lite hur konkurrensen kan vara för svag? Jag ska göra en marknadsöversikt vad det lider, men nog finns det rätt många leverantörer. Det är säkert mycket dyrare att handla enstaka paneler där än att köpa en container från Ali Express, men jag antar att det främst beror på återförsäljarnas småskalighet. Jag har inget emot ett statligt solcellsbolag om det kan pressa priserna. Feed-in-tariffer har ju också varit ett framgångsexempel i andra länder. Vilket börjar komma så smått här nu också, på enskilda nätägares initiativ.
Problemet kanske inte ligger i för få bolag utan snarare i för små bolag, så att höga fasta kostnader och små volymer tvingar fram höga marginaler. Aktuella data om solcellsmarknadens utveckling finns för övrigt hos SolarBuzz. De gör månatliga enkätundersökningar av främst den amerikanska, men även den europeiska, marknaden för solceller. Enkätresultaten visar på stadigt fallande priser. Priset för solcellsmoduler har fallit från ca 4,5 US$/Wp till en bit under 3 på bara två-tre år. Kostnaden för att producera solel i soligt klimat är nu under 16 cent per kWh (~1 kr/kWh) för ett stort system (500 kW) och ungefär det dubbla för ett litet system (2 kW). För områden med sämre solförhållanden så är kostnaderna dubbelt så höga för respektive system. Enligt Elforsk så är kostnaden för att producera el för respektive teknik: - Kärnkraft 44 öre/kWh - Vindkraft 57 öre/kWh - Vattenkraft 36-46 öre/kWh - Kraftvärme från biobränsle 31-56 öre/kWh - Kraftvärme från naturgas 38 öre/kWh utan skatter, 50 öre/kWh med skatter - Kolkondenskraft 44 öre/kWh utan skatter, 64 öre/kWh med skatter - Småskaligt solcellssystem 5,21 kr/kWh En slutsats är att om kostnaden för solcellssystem halveras så kan de, i områden med goda solförhållanden, börja konkurrera med andra elproduktionstekniker. Vi kan också konstatera att antingen så är (1) solförhållandena i Sverige sämre än det som anses som dåligt i USA, eller (2) så är priserna på den svenska solcellsmarknaden högre än i USA, eller (3) så har Elforsk ingen vidare koll på kostnaderna för solceller, eller (4) så är Elforsk undersökning redan inaktuell.
The Economist har gjort en intressant analys av marknaden för solceller. Tidningen konstaterar att branschen nu går igenom en omvandlings-/mognadsprocess med en konsolidering där förmodligen de största västerländska producenterna tillsammans med de statsunderstödda kinesiska kommer att klara sig väl, medan övriga till stor del konkurreras ut. På efterfrågesidan har det de senaste 2-3 åren pågått två tydliga trender som motverkar varandra. Dels har de statsfinansiella kriserna tvingat framförallt europeiska länder (Spanien, Italien, Frankrike mfl) att dra ned på subventioner (feed-in tariffer) riktade till konsumenter som köper solceller. Men å andra sidan så har priserna på solceller pressats nedåt och börjar nu hamna på nivåer där de kan konkurrera även utan subventioner på vissa marknader. For such companies, the longer-term prospects appear rosy. The cheapest solar power now costs $120-140 per megawatt hour. That compares with around $70 for the latest American onshore wind and $70-90 for gas-fired power. Yet in a growing number of scenarios, solar is becoming competitive with little or no subsidy. In many sunny places, including several American states and southern European countries, it is cheaper than the peak-time retail price of electricity. With increasing use of smart meters, which mitigate the problem of intermittency that plagues renewable forms of energy, demand for rooftop installations should grow strongly in these places. In emerging economies, where there is plenty of sunshine and soaring demand for electricity, the prospects are brighter. Power-starved Indians get 7,000MW of electricity a year from diesel generators—at a total cost of around $250 per megawatt hour. In India, China, Africa and the Middle East, solar should soon be a significant source of power.
Rocky Mountain Institute anordnar en live-chat med sina solenergiexperter på torsdag. Möjlighet att ställa kniviga frågor för den som är intresserad eller bara ta del av en förhoppningsvis intressant analys av nuläget och framtiden för solenergi As outlined in our latest book, Reinventing Fire, RMI envisions a future U.S. electric system based on efficiency and renewables that’s efficient, renewable, distributed and affordable. Central to this vision is distributed solar energy.
The challenge is now upon us to both capture and integrate solar energy at a greater scale. RMI’s Reinventing Fire blueprint for a 2050 electric system powered by 80 percent renewables will require over 100 gigawatts of solar energy installed by 2020. RMI’s solar program is working to close this gap between current installation rates and the amount of solar in our vision of the U.S. electricity future.
Miljöaktuellt rapporterar om att el från solceller nu kan konkurrera i pris med den småskaliga dieselgenererade el som är väldigt vanlig i utvecklingsländer
Färska siffror från analysföretaget Bloomberg New Energy Finance, BNEF, visar att priset på solpaneler föll nästan 50 procent 2011. Jämför man med 2008 är priset på solpaneler idag bara en fjärdedel. Enligt New Scientist har det här prisraset gjort att solpaneler idag är en kostnadseffektiv energiteknik som kan komma att konkurrera ut det utspridda bruket av dieslegeneratorer i utvecklingsländer.
Storbritanniens solcellsprogram utökas nu som en följd av fallande priser på solceller. Lägre priser på solceller gör att det garantipris på el (feed in tariff) som solcellsinnehavare får betalt kan sänkas, vilket i sin tur leder till att den statliga budgeten för dessa kostnader räcker till fler solceller. I Storbritannien har man valt att både sänka garantipriset och samtidigt höja den totala budgeten vilket sammantaget får en stor effekt på hur många solceller som kan subventioneras. Garantipriset ska revideras halvårsvis beroende på kostnadsutvecklingen på solcellsmarknaden Households fitting solar panels will receive 21p for every kilowatt/hour of energy they generate. This is down from 43p originally. Greg Barker, energy minister, pointed to new research that showed the cost of solar panels had dropped by 45% since 2009, far faster than had been predicted. He said: "This is a scheme for the many, and not the few."
The government also announced extra money for the feed-in tariffs, which could amount to £2.2bn by 2015. The money has been taken from unspent funds earmarked for the subsidies to other forms of renewable energy, particularly wind. Although renewable energy subsidies are not paid by the government – they come out of a levy on energy bills – the Treasury has set strict limits on how much can be spent on them
Lars Wilderäng - aka Cornucopia - noterar att priserna på solceller har fallit kraftigt de senaste åren och återupptar sina tankar kring kooperativ direktimport av relativt billiga solceller från Kina
Solceller kostar ca 1 USD per W att köpa från Kina i bulk.
Se exempelvis denna länk (försök få OSE:REC att konkurrera med de priserna...) . 1 USD innebär alltså 1190:- SEK för en 175 W-panel som ingår i prisexemplet för 1050 W ovan. Dessa kostar i Sverige idag 3 441:- SEK. Ett påslag på ca 200%. Här landar priserna istället på 6:80 SEK per W mot ca 28:- SEK per W. Förutsatt att man fortfarande köper växelriktarna dyrt så kan priset på 1050-paketet sänkas rejält, vid en naiv anblick med 22 000:- SEK, till 6000:- SEK. Antagligen inte helt korrekt, då växelriktare går på runt 8000:- SEK. Men man kan i teorin pressa priset till 15000:- SEK.
...
Nu lär man inte kunna fylla en container med 27 ton solcellspaneler, vilket skulle varit 2700 st, men säg att man lyckas trycka in 100st 175 W paneler i en container, lågt räknat. Det ger en fraktkostnad på 200:- SEK per solcellspanel.
Slutpris blir 1190+200=1390:- SEK för 175 W solcellspanel, eller knappt 8:- SEK per kWh. Då landar man på säg 17000:- för 1050 W solceller, inklusive dyra düska växelriktare.
...
Men för 17000:- för 1050 W solceller så får man ett elpris inklusive moms, elcertifikat och skatt på 17000/(1068*25)=0.63, dvs 63 öre. Kan man få solcellsbidrag så landar man på 35 öre per kWh inklusive allt. Vem vill inte köpa en 1050 W-solcellsanläggning för endast 9 350 inklusive subvention?
Cornucopia följer upp gårdagens funderingar kring kooperativ import av billiga solceller från Kina med en hänvisning till 24volt.eu som redan sköter importen och säljer paneler till relaitvt låga priser.
Det rör sig om 2995:- SEK för en 195 W-panel (notera 24 volt, inte 12 volt), vilket ger 2995/195=15.35 SEK per W. Tiopack med 190 W-paneler kostar 29 950:- SEK.
En 2000 W nätväxelriktare kostar 16 990:- hos 24 Volt. För gårdagens ungefär 2000 W system får man alltså betala 29950 + 16 990 = 46 940:- SEK. Tillkommer småkostnader som kablar och även installation och montering.
Därmed landar man på en kWh-kostnad på 46940/(25 år * 1068 kWh * 1.9) = 92.5 öre. Har man extrem tur och lyckas få solcellsbidraget om 60% så landar kWh-priset på ganska exakt 37 öre, inklusive moms, elskatter och elcertifikat. Med rörlig nättaxa betalar åtminstone jag ca 1:20 SEK per kWh idag.
Reportage om solel i Libanon, bland annat om lantbrukare som ersatt dieselgeneratorn med solceller: At his goat farm in the remote Bekaa Valley town of Qaa near the Syrian border, Hasan Istaytiyyah is enjoying a rare luxury in Lebanon: 24-hour electricity. For the past seven months, the house on his farm has been running on a solar-powered system that has replaced unreliable state-run electricity, which was provided for only six hours per day. He has even discarded his noisy, expensive and polluting generator. Istaytiyyah says his farm’s electricity is “better and cheaper than anywhere in Lebanon. Now, at my remote farm, I can be connected to the world via satellite TV and the Internet, which is only possible through my photovoltaic electricity system.”
Digitimes Research har en färsk analys av solcellsmarknaden med fokus på det tyska subventionssystemet och kinesiska porduktionskostnader The German parliament passed the bill for solar feed-in-tariff (FIT) at the end of March 2012. The new solar FIT policy went into effect on April 1, 2012. FITs for rooftop solar PV systems that are smaller than 10kW have been decreased by 20% to EUR 0.195/kWh. FITs for rooftop solar PV systems that are the size of 10kW-1MW have bee cut by 25-30% to EUR 0.165/kWh. FITs for rooftop systems larger than 1MW and ground-mount systems have been deducted to EUR 0.135/kWh. ... Under the new policy for 2012-2013, FIT rates will be lowered by 1% every month from May-October 2012. If actual installations grow at a rate according to plan, then the 1% FIT cut for every monthly will remain. The magnitude of the FIT cuts from November 2012-January 2013 will depend on new installations in the period of July-September 2012. If the new installations at this period falls within the target range (new installations from July-September multiply by four), then subsidies will be cut by 1% every month. If new installations from July-September 2012 fall between 4.5-5.5GW, accordingly, FIT cuts for November 2012-January 2013 will be 1.8% per month ... The price fall of solar products have been pushing solar firms into losses and has not yet shown signs of rebounding. Based on the cost structure of the downstream to upstream supply chain for PV modules in China, polysilicon wafer processing costs were US$0.18-0.20/W in fourth-quarter 2011, while solar cell processing costs were US$0.17-0.19/W, and module processing costs were US$0.26-0.29/W. Polysilicon procurement costs were US$30/kg, equivalent to US$0.18/W, while total module costs were US$0.79-0.86/W. Given the fourth-quarter 2011 module list price of EUR 0.68/W (US$0.89), it is not difficult to see that it was difficult for manufacturers to retrieve profits. Looking ahead into 2012, China-based manufacturers' goals are to bring multi-crystalline wafer processing costs (excluding the cost of polysilicon materials) down to US$0.12-0.15.W by the end of 2012; while solar makers' goals for the same period are to reduce costs (again excluding polysilicon materials) to US$0.16-0.18/W. Module makers' goals are to bring costs (excluding polysilicon) down to US$0.25-0.27/W. With these goals, the cost of processing polysilicon wafers and modules (excluding the cost of polysilicon materials) can be reduced to around US$0.53-0.60/W. Looking at 2012 module price trends from the perspective of market requirements, it is clear that if the price drops continue through the second quarter of 2012, module prices could drop to as low as EUR 0.55/W (US$0.72).
Interaktiv artikel från Bloomberg om när, var och till vilken ränta som solcellsinvesteringar är lönsamma. Till exempel så är solceller redan idag lönsamma vid en ränta på 6% i länder som Italien, Tyskland och Brasilien. Sänker man räntan/avkastningskravet till 4% så blir det lönsamt även i Frankrike, Grekland och Turkiet.
Snyggt diagram, men observera att förutom räntan är den förväntade livslängden för systemet en mycket viktig parameter (hittar inget om vilken livslängd som använts i beräkningen). Så länge man kan ersätta inköp av el är det ofta möjligt att bygga lönsamma anläggningar även i Sverige. (Återbetalningstiden är kortare än den förväntade livslängden på 30-50 år.) Bland annat Vattenfall erbjuder nu solcellspaket till mycket bra pris. http://www.vattenfall.se/sv/solcellspaket.htm
David. Tack för info om Vattenfalls erbjudande. Fortum har ett liknande, men dyrare, paketerbjudande. Direct Energy har ett paket i samma prisklass som Vattenfall I paketen ingår förutom själva solcellsmodulerna även växelriktare samt material och arbete för montering och installation. Har du koll på hur stora kostnaderna för de olika delarna? Kostnaderna för själva modulerna är nu under 7 kr/W på världsmarknaden (se t.ex. här på s.7) medan Vattenfall säljer sina paket från 17 kr/W (ex moms) och uppåt. Är det Vattenfall som tar ut feta marginaler eller är det så att kringkostnaderna är så höga som 10 kr/W? Noterbart är att om man bara ser till modulkostnaden (ex moms) och antar en annuitetsfaktor på 7% (25 års avskrivning och 5% årlig avkastning) så den årliga kostnaden 45-50 öre per Watt och 50-55 öre per kWh producerad el vid svenska solförhållanden (900 Wh/W och år). Vattenfalls paket kostar med samma antaganden kring 121 öre/Watt och 134 öre/kWh. Som jämförelse så kostar de billigaste fasta elavtalen just nu ca 70 öre/kWh (inkl energiskatt, exkl moms).
![]() Prisutvecklingen (Euro/kWp) för färdiginstallerade solcellsanläggningar i Tyskland 2006-2012 (Källa: http://www.solarwirtschaft.de/preisindex) Tyska solindustrins branschorganisation informerar om prisutvecklingen på färdiginstallerade solcellsanläggningar på hustak. Sedan 2006 har priserna gått ner med 65%. Det nuvarande priset motsvarar 16 kr/W (ex moms), vilket är jämförbart med det erbjudande från Vattenfall som nämndes ovan. Den tyska marknaden lär vara en av de mer välutvecklade och konkurrensutsatta, så det är nog svårt att hitta lägre priser på annat håll. De senaste årens prisutveckling ser mycket lovande ut. Om priserna fortsätter falla ner mot 11-12 kr/W (~1,3 Euro/W) så blir det lönsamt att investera i solceller för svenska fastighetsägare utan behov av några subventioner.
Nej, det är tuff konkurrens även på den svenska marknaden, så det finns inte utrymme för några feta marginaler. Grovt skulle jag säga att solcellerna nu är nere på cirka 40% av totalkostnaden, övrigt material 30% och arbete (inkl. ev. vinst) 30%. Du får gärna redovisa hur du räknat på lönsamheten. Om man utgår ifrån att elpriset kommer att fortsätta stiga, går det att argumentera för att en solcellsinstallation är lönsam redan nu. För stora system (över cirka 300 kvm) är totalkostnaden 14-15 kr/W.
Tack för info om kostnadsfördelningen. Var ser du störst möjligheter till sänkta kostnader? Jag räknar med en annuitetsfaktor på 6,5% (30 år, 5% ränta), att man ersätter inköpt el som kostar 80 öre/kWh ex moms, samt att man producerar 0,9 kWh/W och år: 0,9*80 öre/6,5% = 11,1 kr. Då har jag alltså inte räknat med stigande elpriser över tid. Jag antar också att man måste ta ett lån (eller avvara amortering på befintliga lån) och att man får en ränta motsvarande bolåneräntan, i nuläget kring 4% men över längre tid förmodligen något högre. Då har jag förvisso inte räknat med att kan göra skatteavdrag på 30% av räntekostnaderna. En alternativ ränteberäkning skulle däremot ge lönsamhet redan vid dagens prisnivårer kring 16-17 kr/W. Om man som privatperson har sparat kapital som man har liggande på ett hyfsat bra sparkonto som ger 2% i ränta efter skatt (3% före skatt) så får man en annuitetsfaktor på 4,5% (30 års avskrivningstid) ==> 0,9*80 öre/4,5% = 16,1 kr
![]() Priser på kompletta solcellssystem inklusive installation och moms (Källa: http://bengts.blogg.viivilla.se/2012/06/01/nya-lagstapriser-for-solcellspaket/) Bengts villablogg är en utmärkt informationskälla för den som är intresserad av småskaliga solelssystem. I samband med att Knivsta kommun presenterade sitt paketerbjudande nyligen så har Bengt gjort en sammanställning av olika nycklefärdiga solcellspaket som erbjuds i nuläget. Noterbart är de låga priserna på Knivstas paket, där det största kostar endast 13,3 kr/W. Kan det vara så att kommunen går in och subventionerar paketen eller är det helt enkelt så att det går att kapa kringkostnaderna (installation mm) rejält genom att upphandla och installera flera anläggningar gemensamt?
Mattias, jag tror att det kan bli en ganska jämn fortsatt kostnadsreduktion i alla delar. Troligen inte lika snabb som hittills dock.
Dina lönsamhetsexempel visar att det är viktigt att man räknar utifrån sina egna förutsättningar. Och vågar man tro på att grejerna håller 40-50 år, vilket absolut är sannolikt, ser det väldigt ljust ut.
David. Jag passar på att ställa ytterligare en fråga. Angående livslängden. I vilken takt räknar med att produktionsförmågan hos solcellerna degraderas över tid? Jag läste någonstans om att man bör räkna med en nedgångstakt på 0,5-1% per år, medan garantier ges på att produktionsförmågan efter 20-25 år ska vara 80-85% av den initiala förmågan. Är det rimliga antaganden?
Jag har fått en synpunkt på att jag missat att ta med den rörliga delen av elnätsavgiften i räkneexemplet ovan. Inklusive den avgiften så är den rörliga elkostnaden för ett hushåll kring 1 kr/kWh (ex moms). I såna fall blir brytpunkten vid 5% ränta knappt 14 kr/W och vid 2% ränta drygt 20 kr/W. I båda fallen antas att solcellssystemens livslängd är 30 år. Jag räknar då inte med att cellernas produktionsförmåga faller lite över tid (0,5% per år?), men å andra så bortser jag även från att elpriset förmodligen kommer att stiga över tid. Kontentan är att de system som erbjuds idag för 16 kr/W och uppåt är lönsamma för de husägare som har lämpliga tak och inte alltför höga avkastningskrav. Frågan är om det då finns fog för att ha särskilda statliga investeringsstöd för solceller.
Vi brukar inte räkna med någon degradering av cellerna, eftersom Sverige har ett gynnsamt klimat i det perspektivet. Erfarenheten från de system som byggdes på 1980-talet tyder på att det inte sker någon mätbar degradering. Nej, egentligen finns det inget fog för statliga investeringsstöd, om regeringen i stället inför nettodebitering för el (och helst på årsbasis, som i Danmark). Om elproduktion/konsumtion mäts på timbasis, som idag, får en villaanläggning ganska stora överskott tidvis - vilket inte är lönsamt (eftersom den elen ofta säljs till spotpriset, 50-70 öre/kWh). Det finns dock redan idag ett antal elnätsägare runt omkring i landet som erbjuder nettodebitering på månadsbasis. Mer om dessa på: http://www.directenergy.se/installation.html
De fallande kostnaderna för solceller har nu lett till att solcellsel i Indien har blivit kostnadsmässigt likvärdigt med el från nya kolkraftverk. Det senaste året har närmare 1 GW solceller installerats i landet, 50 gånger mer än föregående år. Indiens regering har satt ett mål på 20 GW solceller till 2020.
Solarbuzz har gjort en prognos över den globala solcellsmarknaden för resten av året. Efterfrågan på solceller växer måttligt i år, "endast" 8%, och det är framförallt i Asien som tillväxten sker. Den relativt låga tillväxttakten i år kan förklaras av sviktande världsekonomi och neddragningar i de statliga stödssytemen i några viktiga europeiska länder (Tyskland, Italien, Spanien, UK). Det som ser riktigt positivt ut är att produktionskostnaderna fortsätter falla snabbt. Prognosen är ett fall på 20-35% jämfört med 2011. Ett exempel på detta är norska REC (s.42) som beräknas minska sina produktionskostnader för solcellsmoduler från 1,01 Euro/Watt under sista kvartalet i fjol till 0,66 Euro/Watt sista kvartalet i år. I och med dessa prisfall så blir solceller konkurrenskraftiga på fler och fler marknader utan behov av statliga subventioner, se t.ex. föregående inlägg om Indien.
Artikel från CNN som ger en bra översikt av läget på den globala solcellsmarknaden. Sammanfattningsvis kan läget beskrivas som:
Bra och informativ tidning om solcellsbranschen. Om man registrerar sig så får man åtminstone ett nummer gratis. På s.44 finns det en jämförelse av kostnaderna för småskaliga solcellssystem i Tyskland och USA. I Tyskland är kostnaderna väsentligt lägre - 2,43 US$/W jämfört med 4,75 US$/W - trots att kostnaderna för själva solcellerna är i stort sett lika. Det som skiljer är kostanderna för installation, finansiering och installatörernas vinstnivåer. I Tyskland är kostnadsfördelningen (allt i US$/W): Solcell: 0,94 Övrig materiel: 0,57 (Likriktare: 0,38; Ställning: 0,15; Kablar mm: 0,04) Arbete: 0,58 (Installation: 0,25; Design: 0,05; Kundkontakter: 0,28) Övrigt: 0,36 (Tillstånd: 0,03; Finansiering: 0,03; Installatörens bruttovinst: 0,30) Totalt 2,43 US$/W = 16 kr/W
Regeringen förlänger stödet för nyinvesteringar i solcellssystem. Mellan 2013 och 2016 uppgår stödet till 210 miljoner. Stödet är något lägre än under den innevarande stödperioden, 280 miljoner från 2009 till 2012. Jakob Lundgren på Supermiljöbloggen snappade upp att det är en minskning och kritiserade regeringen för detta. Jag tycker dock att det finns skäl att nyansera kritiken och peka på att frågan om nettodebitering är viktigare att lösa för att gynna småskalig solelsproduktion. Jag lämnade följande kommentar till Jakobs artikel: 1. Det stämmer att den årliga summan som betalas ut som investeringsstöd minskar. Men som en följd av att priserna på solcellssystem fallit mycket sedan det föregående stödet infördes så minskar graden av subvention. Under 2009-12 kunde man få upp till 45% i subvention när man köpte ett solcellssystem. Nu borde graden sjunka väsentligt, gissningsvis ner mot 10-25%. På grund av detta så bör antalet solcellssystem som får subventioner under den kommande perioden bli högre under 2013-2016 än under 2009-2012 2. Stödet bör ses som en tillfällig lösning som fasas ut i takt med att solceller blir kostnadsmässigt mer konkurrenskraftiga. 3. Den viktigaste inhemska solcellspolitiska frågan just nu gäller nettodebitering. Om nettodebitering för elkonsumenter som producerar en del egen el införs på månads- eller årsbasis så är behoven av andra subventioner små. 4. Hur viktigt är det egentligen att Sverige är "sämst i EU" på solenergipolitik? Det viktiga är hur energipolitiken i sin helhet ser ut. Vi behöver inte vara bäst på alla delområden. Vår elproduktion är i stort sett CO2-fri och vi har sämre förutsättningar för solelsproduktion än merparten av övriga EU, så vi kan i någpn mån kosta på oss att skynda långsamt i väntan på att solceller blir billigare och billigare. Sammanfattningsvis så tycker jag att den föreslagna förlängningen av stödet i denna omfattning verkar vettig. Det är väsentligt viktigare att se vad som händer framöver i frågan om nettodebitering.
Näringsdepartementet har nu lämnat besked om subventioneringsgraden (se föregående inlägg) i stödsystemet sänks från 45% till 35%. Det är oklart om det gäller för hela stödperioden 2013-2016 eller om den kommer att sänkas under periodens gång. Mer på Bengts villablogg
Enligt norska REC (presentation s.5-8) så är kostnaden för ett vanligt villatakssystem nu nere på 1,4 Euro/Watt (12 kr/W), varav själva solcellen står för 0,6 Euro/Watt. Noterbart är att det är stor skillnad på kostanderna på olika marknader. I Kalifornien är kostnaden dubbelt så hög, trots att själv solcellen lär kosta ungefär lika mycket. Skillnaden kan förklaras av regleringar av olika slag och marknadens effektivitet (skalfördelar, vinstnivåer mm).
Naturskyddsföreningen och Villaägarna vill ha nettodebitering på årsbasis. Ett problem med detta är att man på aggregerad nivå kan få ett elöverskott under sommarmånaderna. Det är inget problem de närmaste åren, men kan bli det på sikt om det blir så att det investeras väldigt mycket i små solcellsanläggningar. Nettodebitering på månadsnivå kan därför vara ett bättre alternativ för elsystemet i helhet. Energiministern har beställt en utredning om nettodebitering som ska presenteras i juni.
Ja, det är ju på vintern som elen är som smutsigast, det känns lite som att man missar det om man har nettodebitering på årsbasis.
Det kan produceras många TWh solel utan att vi riskerar överskott sommartid i det nordiska elsystemet, med den stora reglerkapacitet vi har i vattenkraften (enligt en rapport från prof. Lennart Söder på KTH). På riktigt lång sikt kan det behövas lagring i vätgas, metanol och/eller storskaliga batterier.
Som jag ser det är månadsvis nettodebitering bara en halvbra lösning, som inte realiserar hela den solelpotential som finns på våra tak och minskar våra möjligheter till ett energisystem som är 100% förnybart.
Jag tycker att lite energilagring är bättre än alltför mycket vind- och vågkraft.
En grov beräkning av hur mycket solel vi kan ha i det nordiska elsystemet utan att få "onödiga" överskott. Under sommarmånaderna används 5-6 TWh/vecka (s.10), viken motsvarar en effekt av 30-35 GW*. Effekten varierar en del över dygnet, men för enkelhetsskull så antar jag att den är konstant över veckan. Vi har en del kraftproduktion (läs kärnkraft) som behöver vara igång kontinuerligt för att fungera väl. Kärnkraftens effekt i Norden är drygt 10 GW. Potentiellt skulle vi kunna sälja en del solel till omvärlden under sommarmånaderna, men det är rimligt att anta att åtminstone en del av våra exportmarknader (Tyskland, Nederländerna, Storbritannien) producerar sin egen solel, medan andra kanske inte gör det (Ryssland, Baltikum, Polen). Om vi bortser från eventuella exportmöjligheter så finns det ett "produktionsutrymme" på 20-25 GW som kan täckas av solel. 20-25 GW toppeffekt på solceller ger i Norden ungefär 20-25 TWh i årlig produktion. Det motsvarar 5-6% av den totala elproduktionen i Norden. Vi har långt kvar till 20-25 GW. Hur mycket solel har vi i Norden i dagsläget? 100 MW? Hur mycket kan vi producera om vi t.ex. nyttjar alla våra lämpliga hustak? *168 timmar per vecka. 5 TWh = 5000 GWh. 5000 GWh/168 h = 30 GW. 6000/168 = 36.
Jag tycker inte att kärnkraftens basproduktion ska begränsa solcellsutbyggnaden på lång sikt. Personligen tycker jag att vi ska sträva mot 100% förnybart, men om kärnkraften ska vara kvar är sommaren en bra revisionsperiod så kärnkraften kan stå still för översyn. Däremot kommer vindkraften, vågkraften och vattenkraftens minimiflöden att utgöra begränsningar för solcellsutbyggnaden. Jag tror att potentialen på Sveriges södervända tak har uppskattats till 30 TWh/år. Hur som helst har vi rätt långt kvar till dessa nivåer. I dagsläget finns omkring 200 MW installerat i Norden - varav cirka 180 MW installerades i Danmark under 2012! (http://bengts.blogg.viivilla.se/tag/danmark/) I Danmark har de årsvis nettodebitering...
Ny Teknik har sammanställt läsarkommentarer till den debattartikel om nettodebitering som vi diskuterat här på sistone. Kommentarerna sammanfattar ganska väl för- och nackdelarna med årsvis nettodebitering.
David. Ja, du har rätt i att man bör ta hänsyn till andra intermittenta källor (vind mm) samt vattenkraftens minimiflöden när man bedömer effektutrymmet. Kärnkraften lär finnas kvar i någon omfattning under överskådlig tid, om inte annat så i Finland. Jag är inte kunnig nog för att bedöma exakt hur stort utrymmet för solel då blir, men 5% av elproduktionen på årsbasis (~20 TWh/år) tror jag ligger i rätt storleksordning i alla fall. Om vi lyckas få fram effektiva och billiga lagringsmetoder så ökar naturligtvis möjligheterna att få in mer solelsproduktion.
Solarbuzz listar tio viktiga trender inom solcellsbranschen. Ett huvudbudskap är att det i ytterligare ett par år kommer att finnas ett överskott av produktionskapacitet. Som en följd av detta så kommer priserna på solceller att förbli låga, ett antal producenter kommer att tvingas i konkurs, och vi får en mer konsoliderad solcellsbransch. En annan viktig trend är att de europeiska marknaderna minskar i betydelse, medan Kina och övriga utvecklingsländer blir allt viktigare marknader. Logga in för att svara |
Solfångarsystem (2) Solceller (2) Hybridsystem solceller/vindkraft (4) Småskalig vindkraft (33) Belysning (1) Värmeväxlare för varmvatten (2) Energikonsulter (2) Vindandelar (2) El (3) Standby-stoppare (1) Varmvattensparande produkter (4) Energimätare (3)
|