|
Bil Vad är en miljöbil?
En miljöbil ska vara ren, energieffektiv samt ha låga utsläpp av koldioxid. Dessutom måste den vara rimligt säker. Detta är den definition av miljöbil som Vägverket har föreslagit, på uppdrag av regeringen. Av de bilar som staten köper ska minst 25 procent vara miljöbilar.
Mer information om vilka krav Vägverket föreslår finns på Vägverkets hemsida. http://www.vv.se/templates/Pressrelease____9465.aspx
Finns det någon webbsida där man kan se jämförelse mellan olika bilmodeller och dess utsläpp etc?
/Magnus
Man kännar ju på att ha en miljöbil i de stora städerna. Jag vet att att här i Göteborg så slipper du alla parkeringsavgifter ifall du ha en miljöbil.
"Hälften av Volvos gasdrivna bilar sållas bort när staten köper miljöfordon. Det blir resultatet om Vägverket får igenom sin definition av miljöbilar. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=188585
![]() Magnus, en lista över nya bilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp finns på länken nedan. http://www.bilar.konsumentverket.se/Documents/bock_bro_fold/branslebroschyr
Svensk bilindustri har stoppat Vägverkets förslag, och nu kommer det inte finnas någon gräns för koldioxidutsläpp. Hur sorgligt är inte det?
"Regeringen ska formellt fatta beslut om definitionen av miljöbil den 16 december. Sannolikt kommer det då inte att bli någon gräns för hur mycket koldioxid en miljöbil får släppa ut. " http://www.sr.se/ekot/arkiv.asp?DagensDatum=2004-12-13&Artikel=520384
Nu har Vägverket kommit med ett nytt förslag på miljöbilsdefinition, återigen med krav på koldioxidutsläpp: "Bilarna i den nya miljöklassningen måste klara minst avgaskraven i miljöklass 2005. • Dieselbilar måste släppa ut mindre partiklar än 5 mg/km. • Utsläppen av växthusgasen koldioxid för bilar som drivs med bensin eller diesel (inklusive hybridbilar) ska vara mindre än 120 g/km (125 g för bilar av minibusstyp). Det motsvarar en förbrukning på cirka 5 liter bensin/100 km och 4,5 liter diesel/100 km. • Bilar som drivs med förnyelsebara drivmedel tillåts ha en bränsleförbrukning som motsvarar 9,2 l bensin/100 km." Vi får se vad bilindustrin säger denna gång. Undrar om SAAB 9-5 BioPower klarar kraven? Den drar 1,16 l/mil E85. Hur räknar man om mellan E85 och bensin tro? http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=430448&previousRenderType=6
Generellt drar en etanolbil 30% mer än en bensinbil (enligt www.etanol.nu. Alltså borde 9,2 l bensin/100 km motsvaras av 11,96 l E85/100 km.
SAAB klarar sig i så fall alltså med en hårsmån :-)
Nu väntar vi bara på att resten av SAAB-familjen, och kanske en drös Opel till lite rimligare priser, ska komma med BioPower-motorer!
Vägverket har säkert utgått från SAABens förbrukning när de satte 0,92 l/mil. Jag tycker det är onödigt högt i längden, men varför inte för att få igång marknaden?
Det var en mycket intressant chatt på svt.se ikväll om detta förslag, jag ska bevaka när den kommer in i arkivet och publicera en länk här.
Här är länken till SVT:s chatt. Exempel på fråga och svar:
"Fråga: Varför pratar man CO2 utsläpp från bilen och inte hela kedjan. Bensin som har mindre procent kol kan raffinaderiet kracka från tyngre produkt och då släpps CO2 ut där också. Hur ser du på detta? Stellan
Svar: Det är alldeles riktigt. problemet är att hantera detta politiskt eftersom raffdinaderierna, liksom utvinningen ligger på anbdra håll i världen. Jag har sett en sifrfra att de totala koldioxidutsläppen är tio procent högre än de som sker från själva bilen. Magnus Nilsson "
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=23993&a=409576
Miljöfordon.se bekräftar nu att Vägverkets förslag har gått igenom och träder i kraft 1 januari 2006 (i Vägverkets förslag står det dock 1 juli 2006). Bland annat innebär det att de tre nya småbilarna Toyota Aygo, Peugeot 106 och Citroen C1 blir miljöbilar. Stockholm behåller dock sin definition tillsvidare så, där blir inte dessa bilar miljöbilar.
"Efter nyår platsar även bränslesnåla bensin- och dieselbilar i det nationella miljöbilsbegreppet. Med några enstaka undantag så har Regeringen antagit Vägverkets förslag på ny miljöbilsdefinition. Definitionen omfattar personbilar och det nya är att man nu även tar hänsyn till fordonens energiförbrukning. " http://www.miljofordon.se/
Här är hela Vägverkets förslag. http://www.vv.se/filer/26564/miljobilsrapport.pdf
Hittade pressmeddelandet från Regeringen idag:
"Dessutom införs bränsleförbruknings- och energikrav för alternativt drivna bilar."
-Ja, om inte bilen har automatlåda, då kan den dra oändligt mycket bränsle och ändå klassas som miljöbil!
"Tanken är att definitionen för vad som är en miljöbil ska ses över ungefär vartannat år."
-Bra, då hoppas vi att även automatväxlade bilar lyder under energieffektivitetskravet. Saab 9-5 BioPower manuell och Toyota Prius lär också få svårt att klara skärpta krav, eftersom de ligger på gränsen med dagens definition. http://www.regeringen.se/sb/d/6114/a/55169
Vägverket har sin definition klar. Dock finns det fortfarande olika definitioner:
-För att bestämma förmånsvärde
-För att undantas från trängselavgift
-En som gäller i Stockholm (ej samma som trängseldefinitionen)
-En i Göteborg
-En i Malmö
-Och säkert andra definitioner i andra städer
Så här säger Stockholms kommun om röran:
"Det är förstås olyckligt att olika regler gäller på olika håll. Vi tog ju fram våra lokala definitioner långt innan staten. Nu kommer Stockholm att se hur vi kan förändra vår lokala definition avslutar Gustaf Landahl."
http://www.miljobilar.stockholm.se/templates/MIS_Article____2307.aspx
I konsekvensens namn borde väl definitionen utgå ifrån hur mycket fossila bränslen som förbränns - dvs hur mycket bundet koldioxid som släpps ut?
Att likställa koldioxid från etanol eller biogas med koldioxid från olja och kol känns inte särskilt konstruktivt.
En bil som körs till 100% på biogas bör enligt mig få dra precis hur mycket gas som helst - och ändå kallas miljöbil.
Kör du på blandbränsle bör din förbrukning av fossilt bränsle ligga som grund för klassificeringen. Vid en gräns som motsvarar 0,5 liter bensin/mil skulle då ett E85-fordon tillåtas förbruka 0,5*(1/0,15)=3.33 liter/mil.
Visst, dessa siffror låter höga, men om det är förbränningen av fossila bränslen man vill komma åt så torde det enbart vara positivt eftersom det i mindre utsträckning begränsar miljöansträngningarna till små och motorsvaga bilmodeller.
Det argumentet bygger på obegränsad biobränsletillgång samt att miljöpåverkan från biobränsleproduktionen är försumbar.
Håller inte med dej där Björn. Man kan inte likställa miljöpåverkan med hur mycket fossilt bränsle som förbränns.
Oavsett vilket bränsle bilen drivs med så är miljöpåverkan nära kopplad till hur mycket bränsle den förbrukar. Dock ser sambandet olika ut beroende på bränsle. Om hittar på ett miljöpåverkansindex (MI) så kanske det kan se ut så här:
MI = bränsleindex (bi) * bränsleförbrukning (bf)
Personligen tycker jag att även sättet som bilen används på kunde ingå i miljöklassningen (kanske orealistiskt, men för diskussionens skull). Två personer som åker i en bil som drar 0,9 liter milen är mer miljövänligt än en person i en bil som drar 0,6. Korta resor innebär större miljöbelasting per mil.
Som jag sa "...om det är förbränningen av fossila bränslen man vill komma åt...".
Nu kan ju målet vara ett annat. Till exempel att få ner totalförbrukningen av energi för transportändamål.
Även om man är ute efter att enbart minska förbränningen av fossila bränslen kan jag inte hålla med dej: Ju mer biobränsle som ekobilarna förbrukar desto färre fossil-fordons-kilometer kan de ersätta eftersom tillgången på biobränslen är ganska begränsad.
Magnus, jag tror vi ser det ur lite olika synvinkel.
Idag begränsas fördelarna med att välja förnybara bränslen till att gälla fordon med låg bränsleförbrukning.
Du ser detta som en fördel eftersom det gör att fler fossil-fordons-kilometer kan ersättas. Jag ser det som en nackdel eftersom det gör att de fossil-fordons-kilometer som ersätts är de som görs med relativt sett miljövänliga fossil-fordon (de med låg bränsleförbrukning).
Jag tror att om man istället hade gjort tvärtom, premierat övergång till biobränsle i stora, motorstarka fordon så hade småbilarna kommit med av bara farten. Det hade blivit "tufft" att köra på biobränsle.
SAAB gör det riktigt bra med sin 9-5:a där de enligt uppgift kommer släppa en ny toppmodell av Aero med just etanoldrift. Detta är klart imagebyggande för biobränsle, och om det fanns incitament för fler att följa efter så skulle ett "etanol"-märke bak på bilen snart vara lika synonymt med hög prestanda som "turbo" eller "injection" under de senaste decennierna.
Det stämmer som du säger Björn, att vi har lite olika syn på detta med bränsle. Jag håller med dina tankar om att man bör göra det attraktivt med biobränslen.
Mina tankegångar präglas dock starkt av att jag är övertygad om att världens oljeproduktion i princip nått sin topp. Och att vi inom de närmaste 10 åren kommer att uppleva en snabbt växande klyfta mellan tillgång och efterfrågan på olja.
Jag ser två gigantiska utmaningar, där transportsektorn måste stå för det kanske största bidraget: minskad energianvändning och minskade koldioxidutsläpp.
Nu har den första kommunen anpassat sin miljöbilsdefinition till Vägverkets, något som stöds av föreningen Gröna bilister:
"Jönköpings kommun antog i slutet av februari som första kommun Vägverkets förslag till miljöbilsdefinition. Gröna Bilister uppmanar fortsatt kommunerna att avstå från lokala miljöbilsdefinitioner." http://www.gronabilister.se/grafik/dynamiskapdf/20060530141727.pdf
Nu har Göteborg, Stockholm och Malmö kommit överens om en gemensam definition enligt Auto Motor & Sport. Den ska vara samma som Vägverkets definition. Nu återstår att anpassa förmånsreglerna och trängselavgiftsreglerna om man vill ha en helt enhetlig miljöbilsdefinition.
Jag har under tiden som den här tråden har funnits svängt en hel del i mina åsikter om miljöbilsdefinitionen. Jag tycker egentligen att hela idén med att kalla en bil för miljöbil är fel, jag har skrivit om det här. http://www.automotorsport.se/nyhetsmall.asp?version=64742
Nu vill konsumentverket miljömärka bilar på samma sätt som kylskåp märks idag. http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/pressmeddelande.asp?lngArticleId=55
Skönt att se att ordet "miljöbil" nu inte längre verkar vara så populärt hos regeringen. Miljöbilsbidraget försvinner och ersätts av "Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper". http://www.regeringen.se/sb/d/11442/a/129253
Tunga bilar ska få generösare gränser för att få de förmåner som förknippas med begreppet "miljöbil". Hur tänkte regeringen nu? För en gångs skull håller jag med Gröna Bilister, det är helt klart ett steg i fel riktning. http://www.svd.se/naringsliv/motor/ny-miljobilsdefinition-nasta-ar_6811917.svd
Och jag håller med dig. Tror att orsaken stavas med 5 bokstäver och börjar på V...
Per Kågesson kritiserar Regeringens/EUs nya miljöbilsdefinitioner. Artikeln visar framförallt på hur snårig miljöbilspolitiken är och får mig att ifrågasätta om vi över huvud taget bör ha subventioner/avgifter vid nybilsinköp. Vore det inte enklare att istället fokusera på bränsleskatter (för CO2-utsläppen) och vägavgifter (för lokal påverkan som trängsel, buller, vägslitage mm).
Problemet med att i dagens läge ytterligare höja bränsleskatterna är ju att en sådan höjning blir lika hög oavsett om du bor i Stockholm och har en T-banestation 20 meter från din port eller om du bor i Norrlands inland och har en buss per dag om du har tur. Då är nog vägavgifter som kan riktas till att slå hårdast mot dom som kör bil i städerna av rena bekvämlighetsskäl trotts att dom kunnat åka kollektivt eller cykla i stället utan att samtidigt straffa dom som måste köra bil. Bensinpriserna kommer nog dessutom öka till rena chocknivåerna ändå i framtiden utan nya bränsleskattehöjningar men för den som pendlar med bil några kilometer på Östermalm märker nog inte så mycket av det utan här krävs mera riktade insatser.
Vi behöver framför allt ett sätt att få fram de miljövänliga fordonssystem som exv landsbygdsbefolkningen kommer att behöva även i framtiden. Det är det hela miljöfordonsfrågan handlar om - inte huruvida man ska åka si eller så mycket bil. De frågorna behandlas med andra styrmedel.
Ser du att det finns någon potential att minska bilberoendet/bilåkandet på landsbygden Jonas? Vi har ökat bilåkandet 27 ggr sedan 50-talet, och samtidigt dör landsbygden sakta ut. Kanske finns det ett samband?
@ Johan & Jonas Paret Laura och Russ har cykelturistat i USA och Nya Zeeland och menar att cykelturism kan ge nytt liv åt mindre orter på landsbygden. När nya vägen byggs utanför lilla samhället är det inte längre någon som stannar. Men det kan ändras om man kan attrahera cyklister genom t ex kartor och cykelvänliga hotell där man kanske får ta med sig cykeln in på rummet. Cyklister kan inte ta med sig så mycket och vill därför gärna handla mat, cykeldelar, logi och annat.
Visst skulle man kunna minska bilberoendet på landsbygden men för detta krävs ju att fler av dom som bor på landsbygden också kan jobba där. Problemet idag är ju att det finns för få arbeten på landsbygden för och att många är beroende av att pendla till stan. Att idag straffa ut landsbygdabilismen genom chockhöjda bensinpriser skulle i stället döda landsbygden totalt om man inte ser till att dom som bor där också kan arbeta där. Visst kan man också förbättra kollektivtrafiken på landsbygden men i Norrlands glesbygd så är det frågan om det ens skulle vara bra ur miljösynpunkt. En buss måste trotts allt ha ett visst antal passagerare för att slå bilen ur miljösynpunkt. Dock så måste ändå massbilismen i städerna ses som ett betydligt större problem eftersom avgaserna koncentreras och orsakar mycket ohälsa på ett sätt som dom knappast gör i glesbygden. Massbilismen i städerna är ju också onödig på ett annat sätt en landsbygdsbilismen eftersom många bilresor i stan lätt kan ersättas av cykel och kollektivtrafik.
@Jonas Jag håller med dig men funderar också på om det ligger något i det Johan säger. Det är populärt med storskaliga, rationella lösningar: posten, bensinbolagen och matkedjorna försöker tillämpa Ikeamodellen där kunderna förväntas ordna transporterna själva. Lanthandlarna slås ut. Ikeamodellen kanske inte fungerar på landsbygden. ”Bensinen har ännu inte sitt rätta värde” - DN Bilarnas bränsle har antagligen inte kommit upp i sitt rätta värde förrän lanthandlarna återuppstår och ingen längre köper flaskvatten.
Det var visst två Jonas här i diskussionen, min fråga var tänkt till den andre egentligen... :) Jag håller helt med om att det är viktigast att ge sig på stadsbilismen först. Men det är rätt intressant att fundera på om bilen hjälper eller stjälper landsbygden i det långa loppet. Vad blir det för landsbygd när det finns mycket goda kommunikationsmöjligheter med bil? Jo, då kan man både äta kakan och ha den kvar. Alltså utnyttja jobbmöjligheter, affärer, kulturutbud m.m. i stan men bo på tysta och relativt bilfria landet. Och därmed förvandlas landsbygden till ett ställe man bara bor på, inte verkar. Det blir omöjligt att driva småskalig serviceverksamhet när de boende hellre tar bilen till stadens billigare köpcenter. Byn Tolg i Småland försöker vända trenden. De har ordnat kontorshotell och ett fungerande system för samåkning.
Johan, det ligger säkert mycket i att bilen har förvandlat landsbygden till ett ställe som behöver staden för att leva - men man ska inte glömma bort att bilen också betytt ett enormt lyft i livskvalitet för människorna - och även för landsbygdens långsiktiga existens. Att människor kan bo på landsbygd men inte vara helt hänvisade enbart till den trängre krets ett litet samhälle med nödvändighet utgör (själv uppvuxen i ett litet samhälle har jag känt både för- och nackdelarna med detta). Det är inte för inte som brain drainage sedan urbaniseringens start varit ett av landsbygdens stora problem. Men alldeles oavsett. Det har tagit 50 år att avveckla landsbygden och det lär ta mer än 50 år att bygga upp den till något där dagens moderna människa kan tänka sig att bo och leva större delen av sitt vakna liv. Under dessa 50+ år behövs bilen - och troligen även långt därefter. Dessutom finns det massor av behov som täcks bäst av ett fordon som bär motorn med sig - där alternativen helt enkelt ger ännu mer utsläpp eller kostar väldigt mycket mer. Det gäller alltså att få fram så miljövänliga bilar som möjligt. Det finns ingen motsättning i detta. Onödig användning av bil har vi andra styrmedel för.
Vad säger du om Bosse Bildoktorns uttalande?
Det stämmer väl bra. Priset på att köra är ett av de styrmedel som vi kan använda för att få bort onödig körning. Sen är frågan hur man ska ställa sig till att vi exempelvis kör mjöl från Skåne till Älvsbyn för baka bröd som sedan ska säljas i Skåne igen... Men det är ju ett sätt för Älvsbyn att behålla jobb och för folk att kunna bo kvar där och inte behöva pendla till Pite eller Lule.
OK, jag uppfattade det som att du var emot höjda bränsleskatter.
Kågesson kretsar en hel del kring den höga fordonsvikt som vi har sådan förkärlek för här i Sverige. Han ifrågasätter den differentiering som man vill göra så att tyngre fordon tillåts ha ett högre utsläpp. Det finns å ena sida ett bra rimlighetsresonemang att det borde vara "lika svårt" oavsett storleksklass att klara miljöbilskriterierna. Som jag ser det måste man dock i så fall välja rätt intervall inom vilken denna differentiering ska ske. Frågan hur man ska komma åt detta dilemma. På sätt och vis blir detta med miljöklassning mest ett spel för gallerierna om man nu väljer att inordna fordon i en massa successiva klasser. Då tycker jag det är mer intressant med den supermiljöbilspremie som det har talats om. Här gäller det dock att bestämma sig för ett antal tuffa kriterier vilke jag hittills har saknat. Den största bristen där tycker jag är att man inte vågat sig på att ställa krav på just vikten. I höstas hade vi en omfattande diskussion om velomobiler och det mynnade bland annat ut i att Johan E har en favorit i en fyrhjuling med kapacitet för helst två personen. Det fordon vi då resonerade om skulle med säkerhet ha en tomvikt på mindre än 100 kg. Jag menar att det idag skulle gå att bygga ett sådant velomobilliknande fordon, men att man gör det något mer robust på olika sätt. Ett sådant fordon skulle kunna motoriseras med en eldrift på några enstaka kW och då har prestanda som motsvara väldigt mycket av det som idag faktiskt nyttjas i våra bilar. Förmodligen skulle kostnaden för ett sådant fordon rinna iväg över 100 000 kr och för samma pengar får man faktiskt en helt ny VW UP! Alltså saknas mycket av konkurrenskraft här... Vad jag här vill säga är att den velomobilliknande bilen skulle vara väldigt betjänt av en superpremie på säg 60000 kr. Där skulle miljöbilspremien kunna göra en fantastisk nytta genom att ett "nytt" fordonsslag skulle kunna etableras och på sikt säkert bli betydligt billigare att tillverka.
Jag ser Bosse Bildoktorns uttalande om bensinskatten som en viktig iaktagelse men har vårt att se hur höjd bensinskatt i sig skulle gynna landsbygden. Jordbrukets mekanisering bidrar till att avfolka landsbygden. Kanske kan hästverksamhet och turism med god mat och vin och cykling vara något att satsa på, det verkar populärt numera. Kanske kan man använda lite av blandstadstänket, att en liten by kanske mår bäst av att man försöker bredda det lokala näringslivet så att det inte enbart gäller jordbruk, turism eller att vara en sovstad, utan alla tre. Jag misstänker att många tycker det är praktiskt att ha varje sak för sig och sen åker man bil mellan dem. Det är nog inte så praktiskt som det kan verka.
Där sa du något Magnus... Låt oss kalla bidraget för Superdupermiljövelomobil! :)
@Magnus. Vad är det som gör att kostnaderna drar iväg över 100 000:-? Är det materialkostnader, kostnader för eldrift och batteri, är det kostnader för montering, eller någonting annat? Jag antar att det är en kombinaiton av dessa. Men var tror du att man kan kapa kostnaderna när tillverkningsvolymerna skalas upp?
@Mattias: Jag har utgått från de pengar man får lägga på en velomobil med eldrift idag då jag resonerar om ett fordon som skulle ha många likheter med en sådan. Till det behöver man addera lite kraftigare komponenter inklusive ett fjärde hjul om man nu som jag resonerar om hastigheter uppemot 70 km/h. Byggande av velomobiler, liggcyklar och andra specialcyklar är idag väldigt småskaligt och hantverksmässigt och därmed måste arbetskraften rimligen kosta en del. Jag är själv i färd med att elektrifiera min cykel och har då också sneglat lite på lite kraftfullare varianter som ungefär motsvarar en supervelomobil. Det blir ganska instressant med t ex 48V och 16 Ah, vilket ger nästan 800 Wh. Omräknat i räckvidd skulle det för min del räcka en bra bit över 100 km på en laddning. När man ska upp i kapacitet så dra dock priserna iväg snabbt - det värsta batteriet på crystalyte-europe går loss på €1850. Att jämföra med ett komplett konverteringskit från samma firma, men givetvis med lägre prestanda vilket kostar €930. Om tillverkningen blir storskalig så tror jag att det kan vara en bra analogi att jämföra en trike med en "vanlig" hybridcykel. Med samma växelsystem och övriga standardkomponenter kan en hybrid för ca 10000 kr jämföras med en trike för kanske 30000 kr. Trikens ram är visserligen lite mer komplex och det går åt lite extra komponenter, men jag har svårt att tro prisskillnaden skulle kunna bero på annat än industriell tillverkning kontra hantverksmässig. Om man överför detta till supervelomobilen så tror jag att storksalig produktion kan ge instegsmodeller i prisklass under 40000 kr. Logga in för att svara |
Konverteringskit elcykel (3) Lastcyklar (4) Elmopeder (5) Elcyklar (49) Cyklar (6) Cykelleasing (2) Trikar (16) Elmotorcyklar (1) Konferenstjänster (2)
|