Fördelar av en inhemsk biodrivmedelsproduktion

Sverige och hela den resterande världen står inför ett skifte som handlar om att ställa om energisystemen i en mer hållbar riktning. Den av människan kraftigt förstärkta klimatförändringen med allvarliga ekologiska, ekonomiska och sociala effekter har börjat visa sig och kommer med största sannolikhet alltmer öka i grad under det kommande seklet. Detta sker samtidigt som även oljepriset successivt ökar eftersom efterfrågan på de fossila bränslena är större än de nya fyndigheterna är, vilket leder till högre priser. Tillsammans kan den förstärkta växthuseffekten och de sinande oljetillgångarna leda till allvarliga konsekvenser för såväl olika plan av det mänskliga samhället som på den miljö som samhället är beroende av för sin överlevnad. Det globala samfundet visar genom bland annat Kyotoprotokollet en vilja till förändring. Som ett led i detta samt för att göra EU:s medlemsländer mindre omvärldsberoende tillkom biodrivmedelsdirektivet. För att bromsa växthuseffekten och andra miljöproblem till följd av fossilbränsleanvändningen är introduktionen av biodrivmedel på marknaden en viktig pusselbit. I Sverige finns en mycket stor biobränslepotential och en aktiv användning av denna kan led hållbarhetsarbetet i en positiv riktning. Aktiva politiska beslut kan främja en ökad svensk produktion av biodrivmedel. En sådan utveckling kan i sin tur ge positiva sidoeffekter, bland annat i form av en ökad sysselsättning, till stor del i områden med hög arbetslöshet. I min magisteruppsats, ”Svenska fördelar av en inhemsk biodrivmedelsproduktion”, skriven vid Lunds Universitets avdelning för Miljöstrategi, framkom vissa faktorer som mer avgörande än andra för att öka produktionen av biodrivmedel i Sverige. Den första handlar om hur viktigt det är att produktionskostnaden hålls nere och den andra att tydliga och långsiktiga spelregler behöver ges från politiskt håll tillsammans med samt stöd till forskning och utveckling. Att produktionskostnaden hålls nere är väsentligt för att få till stånd en ökad produktion. Detta för att biodrivmedlen skall kunna konkurrera med, i första hand de fossila drivmedlen och i andra hand med de utländskproducerade biodrivmedlen. Detta stämmer överrens med Brasiliens etanolproduktion där en låg produktionskostnad var oerhört viktig för programmets genomslagskraft och gjort landet till det världens mest framstående etanolproducent. Vad som också visade sig i Brasilien och som Sverige kan lära sig ifrån är att kostnaden sjunker med tiden, allteftersom tekniken utvecklas och erfarenheten blir större. Detta betyder att en minskad produktionskostnad på sikt kan uppnås genom att ett ökat stöd ges till teknikutveckling inom området. Den allra viktigaste faktorn för att få som enligt de intervjuade är den allra viktigaste faktorn för att få till stånd en ökad inhemsk biodrivmedelsproduktion handlar om att tydliga och långsiktiga spelregler måste ges från politiskt håll. Sådana spelregler är nödvändiga för att branschen skall våga investera i produktion. En skattebefrielse på de i Sverige producerade biodrivmedlen, tillsammans med tullar på importerade drivmedel är nödvändig för att få fart på den inhemska produktionen, åtminstone i inledningen av skiftet. Detta är viktigt för att biodrivmedlen till en början skall ha en möjlighet att konkurrera med de fossila motsvarigheterna men är troligtvis inte en nödvändighet längre fram. Detta dels beroende av att råoljepriset troligtvis successivt kommer höjas samtidigt som biodrivmedlen i det längre perspektivet kan komma att kunna bära sin egen kostnad. En sådan skattebefrielse samt tullar kan dock inte vara för evigt, om en fri marknad eftersträvas. Ett alternativ till skattebefrielse kan istället vara en tvingande inblandning av biodrivmedel i konventionell bensin och diesel. En inblandningsprocentandel som skulle öka successivt och fungera parallellt med att rent biodrivmedel erbjuds. Både Brasiliens etanolproduktion och Tysklands satsning på Biodiesel har visat att skattebefrielse har varit en avgörande faktor för att få igång produktionen. Den utmaning som ligger framför handlar om att byta ut ett system som visat sig vara ohållbart till ett som ska vara hållbart, både imorgon och även på betydligt längre sikt. Detta betyder att det är viktigt att parallellt få till stånd en snabb förändring, samtidigt som siktet är inställt en bra bit in i framtiden. Det är av denna anledning som det är viktigt att både satsa på de drivmedel som finns i produktion eller nära produktion idag och de som kan komma inom ett par decennier, eller ännu senare. En ökad satsning på produktion av den första generationens biodrivmedel (Biogas, Etanol och Biodiesel) är ett exempel på en relativt snabb lösning medan satsningar på att utveckla den andra och tredje generationens drivmedel innebär ett mer långsiktigt satsande. Omställningen är en utmaning men innebär samtidigt en stor möjlighet för Sverige att dra nytta utav. Det gäller nu för de svenska politkerna att fatta aktiva beslut som främjar en ökad inhemsk produktion av biodrivmedel. En sådan satsning kostar pengar och måste så få göra. Det finns i Sverige en bred representation av aktörer för de olika drivmedlen som är beredda att satsa stort, ifall det från politiskt håll ges långsiktiga spelregler över vad som gäller. Om subventioner ges till den inhemska produktionen är det viktigt att dessa syftar till att öka kunskapen kring dem, samt att finna vägar att på ett mer kostnadseffektivt sätt kunna producera dem. Därför är stöd till forskning och utveckling kring de olika drivmedlen samt produktionstekniska stöd en lyckad strategi. Vidare är det viktigt att Sverige agerar som ett pådrivande kraft inom den EU för att möjliggöra att en ökad inblandningsandel av biodrivmedel i vanlig bensin och diesel tillåts. När det gäller frågan om hur många arbetstillfällen som kan komma att skapas ur en stark svensk satsning på den första generationens biodrivmedel så visar uträkningar att det troliga är att strax över 6000 primära arbetstillfällen, respektive drygt 13000 totalt sett kan komma att skapas till år 2020. Även detta hänger intimt samman med den utveckling som kommer ske på det globala planet men kan även delvis komma att påverkas av de beslut som tas nationellt rörande stöd till en inhemsk produktion av dessa drivmedel. Här skall även kommas ihåg att dessa arbetstillfällen till stor del kan komma att skapas i regioner av landet där arbetslösheten och utflyttningen är större än genomsnittet, och att tillkomsten av dessa arbetstillfällen därmed troligtivs är mycket välkomna. Vidare visas att sysselsättningspotentialen rörande hela biobränslebranschen är betydligt större och att det är viktigt att se denna som en helhet för att kunna förstå vilka möjligheter som finns. När det talas om den andra generationens drivmedel är dessa till stor del inriktade på den svenska skogen eftersom det är just i denna som den största potentialen finns. Sett ur detta perspektiv är det troligen så att de arbetstillfällen som kan komma att skapas av en satsning på den andra generationens biodrivmedel är betydligt fler än för den första, troligtvis uppåt 100000 nya arbetstillfällen! Transportsystemet är endast en av de delar där en snabb förändring måste komma till stånd och introduktionen av de förnybara drivmedlen är i sin tur endast en del av hela transportsystemet. Att byta ut de fossila drivmedlen mot biodrivmedel innehåller inte hela lösningen på klimatproblematiken men utgör en väsentlig del av kakan. Tillika är inte den första generationens biodrivmedel den slutgiltiga lösningen på denna omställning men ett oerhört viktigt steg framåt. Det är samtidigt viktigt att på ett brett plan arbeta med energieffektiviseringar och en minskning av energibehovet. Det är vidare av stor vikt att satsningar också sker på kollektivtrafikens utbyggnad och miljöstrategiska samhällsplaneringslösningar för att på det hela minska det totala resbehovet. Klimatfrågan är ett globalt miljöproblem och omställningen måste ske på hela den globala arenan. Häri ligger den största fördelen. Att Sverige nu har möjlighet att utveckla och ta tillvara på en unik kompetens som kommer vara efterfrågad och behövd under en lång tid framöver. Den kompetens inom området som Sverige kan utveckla vid en satsning på biodrivmedlen kan sedan exporteras till andra länder med positiva samhällsekonomiska effekter till följd. För att nå ända fram är det viktigt att tänka långsiktigt och att handla på såväl kort som lång sikt. Den allra största aspekten och den allra högsta vinsten i detta kan inte mätas med dagens mått. Det handlar främst om att Sverige visar omvärlden att landet tar sin del av det globala ansvaret på allvar, vilket i förlängningen kommer uppskattas av kommande generationer. Marcus Engblad Fil. Mag Miljöstrategi

Ekologiska odlarna har börjat med en artikelserie om energin i jordbruket. Läs första artikeln i denna länk. Lars Schale ekologisk odlare

Grattis till examen Marcus, kul att läsa ditt sammandrag! Några diskussionsfrågor: 1. Räcker biomassan till att ersätta de fossila bränslena, eller måste vi även göra något åt vårt allmänt höga och växande transportbehov samt växande befolkning? 2. Vilka nackdelar finns det med att utnytta biomassa till energiproduktion (t.ex. fordonsbränsle)? 3. Varför ska vi tillverka biobaserade drivmedel när utvecklingen av batterier och bränsleceller går framåt med stormsteg?

1. Olika studier pekar mot olika håll vad gäller hur mycket biomassa som finns och huruvida denna kan räcka till att ersätta de fossila bränslena. Vad som dock är en generell syn är att det finns en betydande del icke-utnyttjad biomassa och att den andel som kan användas för framställande av biodrivmedel kan komma att öka avsevärt ifall långsiktiga och tydliga spelregler ges från politiskt håll. Jag ser det som oerhört viktigt att parallellt med övergång till biodrivmedel från de fossilbaserade även sker en stark satsning på energieffektivtet. Tillika är utbyggnad av kollektivtrafik samt en bred inriktning för samhällsplaneringen till att syfta till att minska resbehovet oerhört viktigt för att få pusslet att gå ihop fortare. 2. Vad gäller nackdelar eller snarare sidoeffekter av utnyttjandet av biomassan till energiproduktion är det viktigt att livscykelanalyser görs över hela produktionskedjan så att miljöeffekterna blir minimala. 3. Utvecklingen av den tredje generationens drivmedel är positiv och det är viktigt att den skyndas på. Eftersom dessa inte är klara att tas i drift för den stora marknaden är det dock viktigt att göra allt vad som kan göras nu för att gå över till de drivmedel som idag finns att tas i bruk och som redan används; såsom biogas, etanol och RME. Dessa är ju inte den slutliga lösningen men väl ett viktigt steg i rätt riktning. Det är därför jag poängterar att en bred satsning bör göras på både den första såväl som på den andra och den tredje generationens biodrivmedel

1. För något år sedan ägnade jag mej här åt lite överslagsräkning på "teoretiskt möjliga" bioenergimängder. Jag vill minnas att jag fick fram en årsproduktion i Sverige i samma storleksordning som energimängden vi konsumerar i olja. Därmed vill jag fortfarande hävda att enbart byte till biobränslen inte kommer att kunna tillgodose energibehovet (transport) på långa vägar. Jag roade mej att jämföra förväntad energiförbrukning på nya bilen (ny, snål diesel) med nuvarande (ganska genomsnittlig, 10 år gammal bensinare). Särskilt intressant av att jag kan förvänta mej att verkningsgraden (transportarbete/energi in) går upp från knapp 20% till dryga 30%!

Marcus, de drivmedel du nämner bygger alla på den uråldriga och mycket innefektiva explosionsmotorn. Målar vi inte in oss i ett hörn när vi satsar så mycket på bränslen till den? Se inlägg på ecoprofile.com.

Som jag skriver tidigare ligger inte den långsiktiga lösningen i dessa drivmedel utan de bör användas i övergången till den andra- och tredje generationens drivmedel. Jag är av den uppfattningen att det är bättre att steg tas i rätt riktning även under tiden som de framtida bränslena mognar. Hellre biogas/etanol/RME än fossila bränslen.

Naturligtvis är det bättre med förnybara bränslen än fossila, min poäng är bara att peka på risken med en "technology lock-in". När vi nu så helhjärtat investerar stora pengar i utvecklingen av processer för att framställa flytande och gasformiga biodrivmedel kanske vi gör oss en otjänst eftersom vi låser fast oss i mycket ineffektiv teknik, explosionsmotorn. Om de pengarna istället kunnat gå till utveckling av eldrift kanske vi hade sluppit att fortsätta elda för kråkorna. Biomassan hade gjort möjligeh gjort bättre nytta i elkraftverk/kraftvärmeverk.