Kyckling mot rådjur, isbergssallad mot palsternacka

Som en uppföljning av kvittoförsöket där familjers växthusgasutsläpp analyserades i detalj lät DN forskaren Annika Carlsson-Kanyama ge lite tips till en familj i affären. Flemming Hedén hade tänkt laga kyckling med cremé fraichesås, bulgur och isbergssallad med vinägrett. Detta hade med Annikas verktyg Menutool beräknats få koldioxidutsläpp på 1 100 g växthusgaser/portion. Genom att byta ut kycklingen mot rådjur och bönor samt salladen mot palsternacka sänktes koldioxidutsläppen till 300 gram per person. Det framgår inte av artikeln om Flemming blev nöjd med sin nya middag... Inte riktigt likt ursprungsidén! :-)Även om upplägget på artikeln är lite skruvat så pekar den ändå på ett par saker som nog behöver bli mer allmänt kända: -Kött från frigående djur ger lägre växthusgasutsläpp än kött från uppfödda djur -Växthusodlade grönsaker transporterade hit med flyg(!) är ingen höjdare

Är det någon mer än jag som upplever en viss konflikt mellan att äta nyttig och att äta miljövänligt? I PLUS häromveckan jämfördes CO2-utsläppet per kg för lite olika grönsaker i butikernas diskar: Ett kilo asiatisk passionsfrukt angavs ha bidragit med 7 kg CO2! Inhemsk växthusodlad sallad var inte så långt efter, medan den lokalt odlade moroten bara bidrog med 5 g. På proteinsidan är det kanske ännu tydligare där kyckling och fisk får högsta hälsobetyg medan vilt och nöt anses sämre. Kontentan i min mening är att man kan hälsooptimera sin kost året om genom globla konsumtion, medan en miljöoptimerad kost har mycket svårt att leva upp till livsmedelseverkets rekommendationer.

Jag pysslade ihop ett diagram över energiförbrukning och koldioxidutsläpp, passar på mitt kylskåp. Alla siffror är hämtade från en FOI-rapport om 319 varors och tjänsters miljöpåverkan, förf bl a nämnda Annika Carlsson-Kanyama. Rapporten kom i april, se t ex artikel i Ny Teknik Det är alltså CO2-utsläpp och energiförbrukning för framställning och transport mm fram till din butik som ingår - ingenting om var du handlar eller om hur du tar dig till butiken. Du kan ladda ner diagrammet här:

Magnus, skippa köttet och ät linser istället! Jag brukar koka röda linser på samma sätt som ris. Passar bra med krossade tomater som spaghettisås. Röda linser innehåller 25g protein per 100g. Havregryn innehåller 13g/100g. Livsmedelsverket: Rekommenderat dagsintag protein för en vuxen är cirka 0,8 g per kg kroppsvikt, vilket motsvarar 50-60 g per dag. I praktiken blir proteinintaget oftast betydligt högre i en blandad kost och det genomsnittliga intaget bland vuxna i Sverige är cirka 70-90 g per dag. En tredjedel av proteinet i kosten kommer från mjölk och ost, en tredjedel från kött, fisk och ägg samt en fjärdedel från bröd och spannmålsprodukter. Från texten ovan drar jag slutsatsen att genomsnittssvensken kan slopa köttet helt och ändå få i sig nog med proteiner.

Är det skillnad på protein och protein? Ibland hör jag argumentet att människokroppen behöver animaliskt protein.

Jag hittar inget på wikpedia om att det skulle skilja mellan animaliskt och vegetariskt protein. Det verkar vara en vandringssägen, för att tolka det vänligt. Jag har också hört det. Jag har också hört argumentet att Gud säger att vi ska ta hand om djuren, och därför ska man äta kött. Men om du tar hand om mina barn så får du faktiskt *inte* äta upp dem ;-) Många vuxna människor behöver däremot intimt sällskap som ibland kan verka animaliskt, men det är en annan sak ;-) Fler knäppskallemyter är att bara fattiga kineser äter hund, för det smakar äckligt. I verkligheten är det vanligt i Sydkorea med hundrestauranger, och sydkoreaner tycker det är jättesmarrigt med en blodig hundstek. http://sv.wikipedia.org/wiki/Protein http://en.wikipedia.org/wiki/Dog_meat#Korea

Här är lite mer om proteiner. While virtually all vegetarian foods contain some protein, soybeans deserve special mention. The human body is able to digest 92 percent of the protein found in meat and 91 percent of the protein found in soybeans. Veganism and the Issue of Protein How Can I Get Enough Protein? The Protein Myth

Staffan, jag tittade i rapporten enligt länken och jag blir lite konfunderad av måttet man använder. Att mäta energi respektive koldioxid per krona blir lite avigt. Låt oss säga att potatis och palsternacka är likvärdiga näringsmässigt och att de medför samma koldioxid- respektive energiåtgång per kg livsmedel. Palsternackan kostar dock dubbelt så mycket per kg i butik och kommer därför att få hälften så stor koldioxid- och energiåtgång per krona. Johan och Erik: Bara människan har 20000-25000 olika proteiner och totalt har man identifierat mångfalt fler. Så visst måste det ligga en sanning i att det är skillnad på "animaliskt" och "vegetarikt" protein. Frågan är hur meningsfullt det är att diskutera proteiner och eventuell uppdelning och kategorisering av dessa. Det centrala är ju aminosyrorna som proteinerna är uppbyggda av och särskilt då de 8 (ibland uppges de vara 9) essentiella aminosyror som kroppen inte själv förmår att bygga upp. Generell får man i sig större andel essentiella aminosyror om man väljer "animaliskt" protein, men det går alldeles utmärkt att få i sig tillräckligt på bara "vegetariskt" protein. Jag har sett någonstans att 200 g havregryn täcker in dagsbehovet av samtliga essentiella aminosyror.

Magnus, jag håller med om att "per krona" inte är helt relevant, har funderat på det också. Bananer kan ju inte alltid ersättas med ägg... Men detta mätvärdena från FOI:s utredning på det sätt de valde att presentera. Jag gjorde helt enkelt om deras tabell till ett diagram, så att det blev mer överskådligt.

Det här med att kombinera miljöpåverkan med kronor är poppis på många håll och har till och med ett namn: Eco-efficiency eller eko-effektivitet. Jag tycker dock ofta att det blir rörigt och otydligt och får konstiga effekter, som med palsternacksexemplet ovan.