Klimatkompensering och CDM-projekt -en bra väg framåt?

Idag poppar koldioxidsneutraliseringsinitiativ upp lite varstans. Bensinmackar, flygplatser, biltillverkare, frivilligorganisationer, konferensarrangörer, företag, Al Gore, you name it. Tanken är att man kan kompensera för sina utsläpp genom att investera i t.ex. skogsplanteringsprojekt, miljöteknikprojekt eller genom att helt enkelt köpa utsläppsrätter. Men kritiska röster har börjat höjas, se t.ex. på bifogad länk. Jag har inte själv en klar uppfattning om detta än. Ska vi försöka reda ut begreppen här? Någon för, någon emot?

Jag är inte så insatt men är lite kluven i frågan. Visst är det väl bra om man försöker göra gott för de utsläpp som man anser sig behöva ha. Däremot är jag rädd för att det skall bli nån slags frisedel att köra på som förut bara för att man köper sig fri med skogsplanteringar eller liknande. -- DaJ

JAg håller med Danile. Jag tror att det största problemet ligger i att det vår tids avlatsbrev. Men i kombination med andra åtgärder...

Att handla med utsläppsrätter borde varken vara mer eller mindre rättvist än att handla med andra saker. Orättvisor får man lösa med ekonomisk fördelningspolitik. Jag vet inte om det är den bästa lösningen - förmodligen behövs flera - men de problem som uppstår känner vi väl igen. Två viktiga frågor att reda ut är hur man fördelar utsläppsrätterna från början, och om neutraliseringsprojekt verkligen har den effekt som utlovas.

Jag anser inte att det rör sig om avlatsbrev dock det kan kanske verka så i dagsläget. Jag har sett på några av dessa företag som bedriver sådan verksamhet och tyvärr så används stor del nästan hälften av intäckterna till administrativa kostnader, löner, marknadsföring mm. Däremot problemet med utsläppsrättigheter är att den är alldeles för billig. Sedan vem bestämmer eller straffar de som överskrider sin inköpta/delgivna kvot? Det finns ingen internationell miljödomstol som ligger över nationerna, internationella organisationer, multinationella företag ja, ni förstår... Adam Gjerdrum

Jag har fått i uppdrag att sammanställa kritiken mot koldioxidneutralisering, klimatneutralisering, klimatkompensation eller vad man nu vill kalla det. Så nu kommer jag att fylla på en del här efterhand. Hjälp gärna till! Jag börjar med att sammanfatta vad vi redan har sagt. 

2. "...om neutraliseringsprojekt verkligen har den effekt som utlovas" 

3. Hur ska kilowatten från biobränsle, vågkraft, vidkraft, sol etc jämföras? När olika "alternativ" ska vägas mot varandra upplever jag en viss oenighet.

Det här brittiska företaget tar idén bakom koldioxidneutralisering till ytterligare ett affärsområde. Innovativt.

Frågan är verkligen i ropet nu, den 30 maj ordnade IVL seminare där många stora namn var med, t.ex. Stefan Gössling som är nämnd ovan, Svante Axelsson från SNF, Lars Mårtensson från Volvo Lastvagnar m.fl.

4. "tyvärr så används stor del, nästan hälften av intäkterna, till administrativa kostnader som löner, marknadsföring mm." 

Energimyndigheten anser att det finns oseriösa aktörer och rekommenderar nu därför att man ska välja de som omfattas av FNs eller EUs regelverk. Jag har länge tyckt att det känts som om många av projekten är dubiösa, och är inte så förtjust i idén med kompensation/neutralisering över huvud taget, framför allt p g a argument 1 och 2 ovan. Jag utesluter dock inte att det finns positiva aspekter också. Så här beskriver Energimyndigheten FN- och EU-systemens regelverk: "CDM och JI är reglerat i Kyotoprotokollet och bygger på genomförandet av konkreta projekt i utvecklingsländer (CDM) eller i så kallade övergångsekonomier i Östeuropa (JI). Energieffektivisering eller ny elproduktion baserad på förnybar energi, som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser är exempel på projekt inom CDM och JI. Oberoende ackrediterade kontrollörer gör en gedigen granskning både av föreslagna projekt och av de reduktionsenheter som genereras. Både projekten och reduktionsenheterna registreras elektroniskt (med unika identitetsnummer) och kan därmed spåras." Det positiva är förstås om man på detta sätt kan minska de oseriösa aktörerna, men problemet nr 1 (ovan) kvarstår eftersom vi inte minskar våra utsläpp, bara genomför projekt i u-länder eller Östeuropa. Samtidigt har jag sett läskig miljöförstöring i Östeuropa, så projekt behöver de...

Nu har jag en konkret fråga jag vill ha svar på. Christer Ljungberg berättade häromdagen att hans företag kompenserar via CDM-projekt. Jag frågade då:

Hej Christer! Hur vet ni att era växthusgasutsläpp kompenseras genom att ni lägger pengar på ett biobränslekraftverk i ett U-land? Vilket kolkraftverk är det som drar ned på produktionen i samband med att ni satsar på biobränslen?

Christer svarar:
 Om man köper rätter i CDM-projekt, som är certifierade under Kyotoprotokollets utsläppshandel så fungerar det. Dessa projekt existerar bara om de faktiskt minskar koldioxidutsläppen genom att ersätta andra fossila utsläpp, och de är spårbara och kontrollerade av olika revisionsorgan.

Jag är fortfarande inte övertygad av detta svar. Någon som kan förklara i detalj hur detta fungerar, hur går det rent konkret till när utsläpp av fossila växthusgaser tas bort med en satsning på ett CDM-projekt?

AMS klimatkompenserar sin testkörningsverksamhet och ska nu också bjuda sina prenumeranter på ett ton i kompensering. Så här skriver de: Det vanligaste vulgärargumentet mot klimatkompensering är att det handlar om avlatsbrev. Men. Ett avlatsbrev är att betala till en kyrka för syndernas förlåtelse, det vill säga rent nonsens om man lever i den materiella världen. Pengarna från vår klimatkompensering går däremot till riktiga projekt som redan genomförts i verkligheten. Dom ger lägre koldioxidutsläpp, renare natur, bättre luft och dessutom förbättrar de levnadsförhållandena för människor. Just nu går pengarna från vår testbilskörning till ett vindkraftverksprojekt i Kina och till ett biodieselprojekt i Peru, ska ge nya arbetstillfällen och en svensk teknikleverantör mer luft under vingarna. En fråga till AMS: Hur vet ni att konsumtionen av fossil energi i Kina och Peru minskar i motsvarande omfattning som utsläppen från era bilar när ni "klimatkompenserar"? Att inte vindkraften och biodieseln bara blir ett tillskott i ländernas växande energikonsumtion?

CDM-projekt kan t.ex. handla om att bygga vattenkraft i Kina, med rätt stora ekologiska konsekvenser. Jag vidhåller att den enda rimliga vägen för väst för utsläppsminskningar är att göra dem hemma. Gärna hjälp till utvecklingsländer, men det får inte räknas av mot den egna skulden. Detsamma gäller för privatpersoner.

Äntligen någon mer som håller med om att CDM-projekt är sådär, Svante Axelsson. CDM-projekten är en ”tullipanaros” och en dålig kompromiss med två olika intressen. De fattiga vill ha teknik och vi vill komma undan billigt. Mixen blir i praktiken att de fattiga i många fall får ohållbar teknik som inte har landat i en samlad landstrategi och samtidigt som det skjuter våra omställningskostnader på framtiden. Det leder också till att utsläppen inte minskar så mycket som siffrorna visar. Följer vi utvecklingsländernas rekommendationer om att istället göra vår egen hemläxa samtidigt som vi satsar pengar i rena teknikfonder (som inte ingår i handeln med utsläpp) blir det bättre för båda parter.

Idag skriver Christer Ljungberg om klimatkompensering på sin blogg. Han är för klimatkompensering, och jag lämnade denna kommentar där: Ja, jag tror ju att nackdelarna är större än fördelarna. Att möjligheten till kompensering finns förhindrar eller i alla fall fördröjer en helt nödvändig omställning. Nu senast gick Scan och ett miljökonsultbolag ut och erbjöd klimatkompenserat kött, så nu slipper vi lägga om matvanorna också. För att uppnå förändring tror jag det är nödvändigt med någon slags kriskänsla, "sense of urgency". Den förtas av klimatkompenseringen, som skjuter lösningen av problemen på framtiden. Om jag ändå slänger mig med med anglosaxiska begrepp så kan vi ta beteendevetarnas "crowding out"-effekt också. Dvs om man har möjlighet att betala för det man gör fel så minskar inte benägenheten att göra fel. Ett klassiskt exempel är där en "böter" infördes på ett dagis om föräldrarna hämtade för sent. Det ledde till att fler kom sent eftersom de kände att de kunde göra rätt för sig genom att betala.

Skakigt på CDM-marknaden:

Jag tycker att man måste ha två ingångar på den här frågan. Dels en ingång som utgår ifrån "vanligt folk" som kanske tror att för att de betalar lite till en trädplantering så kan de fortsätta som vanligt, och dels en ingång för oss mer eller mindre "frälsta". För min del till exempel, som äter ekologiskt, knappt något kött, bor fortfarande hemma (kan ju ha att göra med bostadsmarknaden i stockholm också)och på alla sätt försöker leva ett så "hållbart" liv som möjligt när det gäller miljö och de arbetare som producerar det jag konsumerar, blir det ju trotts allt intressant att överväga om jag skall klimatkompensera de reser (flyg) som jag trots allt gör. Har en syster i USA och att välja mellan att inte ses eller resa över dit med flyg som släpper ut mycket är såklart inte kul. Men man måste göra personliga överväganden, och när nu min syster skall få sitt första barn så tyckte jag att det var dags för mig att åka och hälsa på (har inte hälsat på under de 10 år hon bott där). Utan någon som helst tro om att klimatkompensering skulle vara en quick fix för den miljöbelastning som jag orsakar så tycker jag ju ändå att det borde vara bättre än inget. Då kommer vi till nästa fråga, som då bör ställas till oss som är mer eller mindre "frälsta". Jag som student har inte mycket pengar, skall jag för det första vänta tills jag blir rikare (och kanske klimatkompenseringen mognat?) eller skall jag spendera min pengarreserv på detta? Nu har jag ett socialt skyddsnät som gör att jag inte behöver oroa mig för att hamna på gatan eller något annat allvarligt men ändå. Om jag nu tycker att jag borde betala nu, är det då bättre att klimatkompensera än att se till att köpa ekologiska jeans och andra sällanköpsvaror (vilket jeans är i mitt fall) som är "schyst" producerade i fråga om miljö och arbetare? Förlåt för att det blev en lång text. Men kommer nog mer också ska ni se.

Tycker det kan vara värt att vidareutveckla de två "ingångarna". Om man redan gör allt rätt, bör man då skippa att klimatkompensera? Om man inte gör saker "rätt" tror ni man fortsätter så bara för att man tror man har kompenserat för sig?

Thomas Crocker, som var med och uppfann konceptet med utsläppshandel, tror att raka skatter är mer effektivt när det gäller växthusgaser.

Kritiken mot utsläppshandel sammanfattas av DN:s tidigare chefredaktör Hans Bergström. 

Fast vi kan få havsbaserad vindkraft med CDM pengar.

Man skulle kunna få havsbaserad vindkraft om bara fulenergi vore tillräckligt hårt beskattad också... Angående Luxemburgs eventuella köp av svensk vindkraft istället för olika sorters fulkraft så känns det som att det vore lättare att ändra beräkningsgrunderna för nationella utsläpp än att börja mixtra med CDM-överföringar.

För att återkoppla till mitt tidigare resonemang så frågar jag mig fortfarande vad en engagerad insatt människa bör göra. Jag röstar så mycket jag kan för hårda beskattning, men kan ju bara göra det i viss utsträckning. Således, vad tycker ni att en person som är i samma läge som jag (se inlägg ovan) bör göra?

Fler risker med kompensationssystem baserade på trädplantering, kriminella gäng kan blanda sig i leken.

Hej Erik, Jag uppskattar den resonerande tonen som finns i den här tråden, Det finns kanske lika många svar på din fråga som det finns medlemmar på ecoprofile, min personliga reflektion är denna: Det spelar ingen roll om du Åker till USA eller stannar hemma, oavsett vilket är det bara en symbolhandling. Riktiga handlingar är de som gör skillnad, och du gör inte skillnad vare sig du väljer att åka eller inte. Lösningen på klimatproblemet ligger inte på det personliga planet. Därför skall du göra som du vill, och det är väl att åka och hälsa på din syster gissar jag. Sen skall du bita ihop och acceptera att ditt val har konsekvenser för miljön, du kan inte göra det ogjort genom att plantera träd eller bygga ett vindkraftverk. Sen till huvudfrågan, vad skall en engagerad medborgare göra? Jo hon skall opinjonsbilda, du skall skriva insändare, du skall snacka med dina kompisar, Du skall blockera startbanan på Arlanda (inte samma dag som du åker till Syrran dock) Du skall inte lägga ett nickel på någon klimatkompensering. Jag tror exemplelvis att Johan gör mer nytta för miljön genom att driva Ecoprofile istället för den miljöriktiga maten han producerar sin kolonilott om man uttrycker sig så.

Sitter just nu och funderar på alternativa lösningar till utsläppsrätter för klimatkompensering för min organisation. Kritiken sammanfattas väldigt bra och enkelt i denna film. http://www.storyofstuff.com/capandtrade/ Har funderinagar på andra projekt som är hållbara ur flera aspekter och tar gärna emot tips om någon har det. Ett projekt jag kikat på beskrivs i dena 20 min presentation http://www.ted.com/talks/willie_smits_restores_a_rainforest.html men här måste man förståss räkna på växthusgas kompensationen. Det som tilltalar mig med det här projektet är att det adresserar, bevarandet av ekosystemet i området samt bidrar till lokalbefolkningens uppehälle och hållbara ekonomi. Det viktigaste är så klart att minska på de utsläpp som vi skapar, men jag vill hitta en lösning som känns bra för de utsläpp som faktiskt produceras.

Klimatkompenseringsföretaget Tricorona ger ut en handbok i ämnet.

Efter att ha kikat lite i Tricorona:s handbok så ser jag en hel del fördelar och möjligheter med klimatkompensation(+klimatstrategi) när det handlar om seriösa klimatkompensationsföretag som dessa:

http://blog.uwab.se/myt-om-klimatkompensation-avlivas/

För den som tar emot PR-byrån Westanders klimatnyhetsbrev kan det vara bra att känna till att de har Tricorona som uppdragsgivare. Det har varit flera positiva nyheter om Tricorona i de senaste nyhetsbreven.

Det är det fina med Westander, de avslöjar sina uppdragsgivare och låter medarbetarna säga nej om de inte har lust att jobba med ett uppdrag!

http://westander.com/uppdragsgivare.html#T

Var hittar man nyhetsbrevet?

Nyhetsbrevet heter Dagens klimatnyheter. Westander tog för ett par år sedan över Naturvårdsverkets nyhetsbrev, dvs tog över prenumeranterna men bytte namn, innehåll och utskicksfrekvens. Det blev ett automatiskt byte för mig som då prenumererade på Naturvårdsverkets. Innehållet blev dock inte automatiskt detsamma. Ibland saknar jag faktagranskningen som de friskrivit sig ifrån. Samtidigt kan det spreta brett emellanåt och finnas med även ganska små nyheter.

"Vi ger ut Dagens klimatnyheter för att bidra till ett ökat engagemang i klimatfrågan och för att få fler aktörer att minska sin klimatpåverkan. Westander tar inte ställning till innehållet i de nyheter som förmedlas. Nyheterna förmedlas utan faktagranskning och med referens till källa."

Här hittar du till nyhetsbrevet.

Tricorona har nu genomfört världens hittills största CDM- och Gold Standard-certifierade projekt. En vindkraftspark på 201 MW i Kina. Mer om Tricoronas Gold Standard-projekt här.

Gold Standard togs fram av ett 60-tal internationella miljöorganisationer för att underlätta deras arbete med att identifiera de bästa koldioxidreducerande projekten på marknaden. Gold Standard är en certifiering och kvalitetsstämpel utöver CDM, med hårda krav på olika aspekter av hållbarhet. Bland de organisationer som står bakom standarden finns WWF International och Greenpeace International.

Även om man kan ha invändningar mot olika former av klimatkompensation så ser jag det här som väldigt positivt. Företag, andra organisationer och privatpersoner som vill klimatkompensera sina verksamheter på ett sätt som leder till garanterade utsläppsminskningar och tekniköverföring till utvecklingsländer betalar lite extra för att CDM-krediterna ska ha certifierats med Gold Standard.

Naturligtvis är det bra om man i stor utsträckning minskar sina egna utsläpp först, men som ett sätt att kompensera för de utsläpp som ändå sker så är verkar det här vara en väldigt bra metod.

P.S. Jag fick nys om nyheten via Westanders nyhetsbrev. Westander har - som tidigare uppmärksammats - Tricorona som en av sina uppdragsgivare.

Ja, jag är ju av en annan uppfattning... Här kan man dessutom ifrågasätta nyttan med att gå in och investera i ett land som redan har sitt maskineri igång vad gäller utbyggnad av förnybar energi.

Du har en poäng. En "guldstandard" kanske endast borde vara för projekt i de minst utvecklade länderna som har störst behov av en utbyggnad av förnybar energi. 

Min inställning till CDM är ganska kluven, men jag är övervägande positiv till att systemet används i begränsad omfattning. Centralt för nyttan med klimatkompensering är additionaliteten. Det vill säga att den utsläppsminskning man åstadkommer inte hade uppstått utan den extra finansieringen från klimatkompenseringen. Vi kan aldrig vara riktigt säkra på att de projekt som genomförs leder till utsläppsminskningar som är additionella. Men samtidigt så har vi inom dagens klimatpolitiska system inga andra mekanismer för att minska utsläppen i länder som inte har tagit på sig några bindande åtaganden inom klimatkonventionen/Kyotoprokollet.

Det finns risker med att CDM-krediter blir direkt utbytbara mot krediter inom andra mer "säkra" utsläppsminskningssytem, exempelvis EU ETS. En viss utbytbarhet mellan dessa system tillåts i dagsläget, men är ganska starkt begränsad.

Så länge CDM-projekt genomförs i begränsad omfattning så är jag positivt inställd till dem eftersom de leder till teknikutveckling i utvecklingsländer och att dessa länder kan bli mer positivt inställda till åtaganden att begränsa sina utsläpp längre fram.

Med Gold Standard tillkommer dessutom att additionaliteten kontrolleras ännu tydligare än inom vanliga CDM-projekt, samt vissa sociala krav.

Statliga Sveaskog funderar på att erbjuda kompenseringstjänster inom klimat, biologisk mångfald och vattenanvändning:

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.397650/miljokompensation-ny-marknad-for-skogsbolagen

Gröna bilister erbjuder klimatkompensering:
http://www.gronabilister.se/kompensera?stat=1

I samband med försäljningen av klimatkompensering är det ingen uppmuntran att i första hand minska på bilåkandet.

Kostnaden för att bygga vindkraftverk faller kontinuerligt. Enligt pointcarbon leder till att fler börjar ifrågasätta om vindkraftsprojekt ska kunna få CDM-krediter. (Tyvärr måste man betala för att få läsa hela artikeln.)

Om vindkraftverk  kan byggas och drivas med lönsamhet även utan CDM-krediter så har krediterna spelat ut sin roll och villkoret om additionalitet är inte längre uppfyllt.

Klotet i P1 med ett reportage om svenska CDM-projekt i Rwanda. Visar på svårigheten att bedöma om projekten leder till utsläppsminskningar som är additionella.

Leder ett nybyggt vattenkraftverk i Rwanda till minskade utsläpp? Vad skulle ha hänt om kraftverket inte byggdes? Skulle motsvarande mängd el då producerades med fossila bränslen?

Men även om projekten inte leder till additionella utsläpp så är det svårt att argumentera mot att de ändå leder till samhällsnytta då fattig landsbygdsbefolkning får tillgång till (säkrare) elförsörjning.

Energimyndigheten stödjer ett vindkraftsprojekt i Uruguay i utbyte mot CDM-rätter.

En vindkraftpark bestående av 14 vindkraftverk med en total installerad effekt på 42 MW kommer att byggas i sydöstra Uruguay strax utanför staden Minas. Parken förväntas vara i drift juli 2013 och beräknas generera drygt 160 000 MWh årligen till det nationella elnätet. Detta motsvarar ca 2 procent av Uruguays årliga elförbrukning.
...
Vindkraftparken Minas I beräknas minska utsläppen av koldioxid med ca 600 000 ton koldioxidekvivalenter under en sjuårsperiod. Energimyndigheten delfinansierar CDM-projektet genom förvärv av utsläppsminskningsenheter i enlighet med regelverket i Kyotoprotokollet. Detta blir Energimyndighetens fjärde CDM-projekt i Latinamerika.

Klimatkompensering kritiseras i Kaliber:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/120667?programid=1316

"Kaliber skjuter lösa skott" http://uandwe.se/kaliber-skjuter-losa-skott/

http://uandwe.se/pressmeddelande-kompensation-i-samarbete-med-smabrukare-ger-bade-klimatnytta-och-sociala-mervarden/

Just agroforestry tycker jag är väldigt bra initiativ

Tycker du det är bra att Classic kaffe marknadsförs som "grönt", Jeppe?

Du menar det som inte var ekologiskt odlat än men klimatkompenserat? 

Det är alltid bra att vara försiktig med breda ord.

Jag tycker det är värre att de lottar ut resa/flygbiljetter till Nicaragua i samband med klimatkompensations-kampanjen: http://www.facebook.com/ArvidNordquistClassic/app_290585124382029

Gröna Bilister tycker i sitt senaste nyhetsbrev att man ska kompensera för sin julresa med bil istället för att leta alternativa ressätt:

Kompensera julresans klimatpåverkan med Gröna Bilisters bränsle- och fordonsspecifika kalkylator, med Tricoronas CDM-projekt som godkänts av FN och bekämpar fattigdom i tredje världen. Att klimatkompensera bilens utsläpp gör stor klimatnytta till liten kostnad - för bensinbilar 5 % av bränslekostnaden, något mer för diesel och mindre för bilar som går på förnybara drivmedel.

Jag noterar också att det på Gröna Bilisters startsida inte står ett ord om att minska personbilsåkandet, det är uteslutande tekniklösningar.

Har du också noterat att det inte står ett enda ord på Svensk vindkraftsförening om att den bästa kWh är den sparade?
Inte heller på svensk solenergi.

Det är uteslutande tekniklösningar.

Har inte kollat, men du har säkert rätt. Men vad vill du säga med det? Att det därmed inte är relevant för en organisation som säger sig jobba för en hållbar bilism att prata om minskat bilåkande?

Jag vill säga att du inte är särdeles konsekvent utan driver ett privat litet korståg mot Gröna Bilister. Jag ser ingenting av denna "alla måste göra allt - samtidigt!"-linje gentemot exv. vindkraft- eller solkraft.

Jag vet inte om GB var först med sloganen "inte bilen under milen" men de har gjort den till sin och kör den för jämnan varenda gång jag hört dem. Däremot har jag aldrig någonsin hört - de av dig så omhuldade - vindkrafts- och solkraftsförespråkarna uttrycka att de jobbar för att minska elanvändningen.

Inse att alla organisationer inte kan göra allt - de har alla en uppgift att fylla. Gröna bilisters främsta uppgift är att få de motorfordon som ändå kommer att köra att köra så miljövänligt som möjligt. Andra organisationer är duktigare på att få bort de onödiga transporterna. Tillsammans skapar de en helhet - och bägge delarna behövs.

Så - låt inte det bästa bli det godas fiende! Den enda som tjänar på att du attackerar Gröna Bilister är oljeindustrin som gnuggar händerna varenda gång någon skriver något negativt om dem.

För att gå åter till tråden:

En alltför fanatisk linje där bara riktigt lyckade CDM-projekt får räknas är kontraproduktivt. CDM är när det är som bäst ett smartare alternativ än den U-hjälp vi sett från västvärlden de senaste 50 åren. Det U-hjälpen har visat är hur oerhört svårt det är att nå ända fram, därför är det lika orimligt att kräva att CDM ska vara 100 % lyckade - i synnerhet som de knappt kommit igång ännu. Inte ens i ett avancerat västland räknar man med att komplexa projekt funkar förrän efter 5-10 år - hur tror ni då att de ska kunna göra det från start i länder där stora delar är analfabeter, stora delar av befolkningen saknar el, saknar vatten och avlopp etc.

Jag slås av den ofta negativa och gnälliga tonen på denna site: ingenting duger, alla initiativ misstänkliggörs för hyckleri och fusk, även de bästa initiativen ska sablas ned.

Ärligt talat: på vilket sätt tror ni att detta  leder till en bättre värld?

Hylla istället de goda initiativen och den goda viljan - också när den inte når ända fram. Spar krutet till de verkliga skurkarna - de som vill fortsätta använda olja och som inte ens försöker.

SEI-klimat-professorn Richard Klein kommenterar också Kalibers reportage:
"Radioprogrammet Kaliber har i ett kritiskt reportage granskat ett klimatkompensationsprojekt inriktat på trädplantering certifierat av Plan Vivo, som just arbetar enligt ovanstående metod. Vi menar att Kaliber missar målet med sitt reportage och kritiserar fel typ av projekt. Plan Vivo certifieringen säkerställer både klimatnytta och ett utvecklingsperspektiv där förbättrade levnadsförhållanden för småbrukare står i centrum. Dessa projekt står i stark kontrast mot storskaliga kompensationsprojekt där företag köper upp mark och odlar snabbväxande trädslag i monokulturplantager, projekt som Kaliber istället borde ha granskat, givet deras negativa effekter för lokalbefolkning och biologisk mångfald.

Klimatkompensation kan aldrig ersätta en kraftfull klimatpolitik och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Frivillig klimatkompensation med Plan Vivo projekt bör aktivt stödjas. Klimatkompensation engagerar företag att vidta ytterligare en åtgärd för att minska klimatpåverkan, utöver utsläppsminskningar i sin egen verksamhet. Näringslivets pengar och engagemang kommer att vara helt nödvändiga för att hejda klimatförändringarna."

http://www.newsmill.se/artikel/2012/11/27/srs-kaliber-missar-m-let-med-skogsjordbruk

Har sett något om en uppföljning av Kaliber i söndagens program, ska bli intressant att höra i så fall.

Jag har funderat lite på varför vi kommer till olika slutsatser om bilism och klimatkompensation Jonas, och jag har en teori om att det bottnar i synen på hur akut och hotande miljö- och klimatfrågan är. Hur ser du på det? Hur mycket tid anser du att vi har att ställa om för att undvika katastrofala följder för mänskligheten (och biosfären i stort)? Hur stor är den nödvändiga omställningen, vad är det egentligen som krävs?

Daniel Öhman och Malin Olofsson på Matens Pris skriver på sin Facebooksida:

"Nu tycker jag ni ska lyssna på radioprogrammets Kalibers granskning av Arlas klimatkompensation. Superbra journalistik där de i två program granskar sanningen bakom den snorbilliga klimatkompensationen.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.

Läste denna artikel i DN och det ringde en liten klocka om att vi diskuterat detta en gång i tiden… 13 år sedan! https://www.dn.se/sverige/de-skulle-radda-varlden-nu-vill-alla-glomma-det-svenska-klimathoppet/