Sverige satsar på elbilar

Nedanstående fråga är skickad till Vattenfall. Med de framsteg som gjorts inom lagringen av el i höprestanda batterier så blir den rena elbilen och plug-in hybrid bilen ett alltmer framtidssäkert alternativ till dagens bilar med enbart förbränningsmotorer. I ett framtida samhälle där man tänker sig att transporter i huvudsak sker med eldrivna fordon så ges vi en möjlighet att minska på koldioxidutsläppen och vi ges en möjlighet att undvika en förödande rovdrift av biomassa i världen för produktion av biodrivmedel. Detta genom att vi producerar det eldrivna transportsystemets tillkomna elbehov med vindkraft, solenergi och kanske även med vågkraft. För framtiden så konkurerar de rena elfordonen med fordon med förbränningsmotorer samt med fordon med bränsleceller (utan plug-in möjlighet). En annan konkurrerande teknik till det rena elfordonet är plug-in hybridbilen med en s.k. "range extender" bestående av en förbränningsmotor eller en bränslecell. Förbränningsmotorn drivs med bensin, diesel eller ett biodrivmedel. Bränslecellen drivs vanligen med vätgas framställd av naturgas, med vätgas framställd av biomassa eller av vätgas framställd genom hydrolys av vatten. För att uppnå ett bättre energiutbyte för det framtida fordonet så bör förbränningsmotorn bytas ut mot en bränslecell vare sig förbränningsmotorn är fordonets enda motor eller en "range extender" i en plug-in hybridbil. Så resonerar många stora biltillverkare, forskare och även regeringar. Men ... om man har renodlade elfordon med prestanda som vanliga bilar och som kan snabbladdas på tio minuter i en rikstäckande infrastruktur med laddstationer, vilket av ovanstående fordon har då störst potential att ge ägaren bästa prisbild för inköp och drift? Vilken av ovanstående drivmedelsinfrastrukturer har störst potential att ge samhället längsta hållbarhet, minsta miljöpåverkan och lägsta totalkostnad? Har Vattenfall några planer på att medverka till en rikstäckande infrastruktur med drivmedelsstationer för snabbladdning av eldrivna fordon? Detta brev samt ert eventuella svar kommer att publiceras på webforumet Ecoprofile. Med vänlig hälsning AortaCity Inventor Team Mikael Johansson

Tack för det initiativet Mikael.

Vattenfall har svarat snabbt och tydligt på mitt brev genom Johan Tollin, Group Strategies R&D och ansvarig för plugin-hybridprogrammet på Vattenfall. Vattenfall är mycket intresserad av att medverka till att el används för fordonsdrift, då det är mycket energieffektivt och ger låga kostnader för bilanvändaren för drivmedlet (dvs elen). Vi ser särskilt optimistiskt på plug-inhybridtekniken, som utgör en naturlig vidareutveckling av den hybridteknik som nu införs i många bilmodeller. Utan att närmare kommentera din text vill jag gå direkt på dina frågor: Fråga 1: Men ... om man har renodlade elfordon med prestanda som vanliga bilar och som kan snabbladdas på tio minuter i en rikstäckande infrastruktur med laddstationer, vilket av ovanstående fordon har då störst potential att ge ägaren bästa prisbild för inköp och drift? Johan Tollin: Vi tror att vägen till rena elbilar huvudsakligen kommer att gå via plug-inhybridutvecklingen. Kundacceptans samt kundbehovet är sannolikt avsevärt mer styrande än ren ekonomi för ett elfordon - ytterligare ett antal år. Men för de bilägare som kan nöja sig med de prestanda som en elbil får, utgör den ett utmärkt alternativ. Via den internationella plug-insatsningen drivs utvecklingen (och kostnadsreduktionen) av de nya Li-jonbatterierna fram kraftfullt, en teknologiutveckling som elbilarna kommer att få stor nytta av. Fråga 2: Vilken av ovanstående drivmedelsinfrastrukturer har störst potential att ge samhället längsta hållbarhet, minsta miljöpåverkan och lägsta totalkostnad? Johan Tollin: Vattenfall bedömer att den infrastruktur för el (produktion, transmission, distribution och försäljning) som är på plats i Norden, Europa, USA m fl väl industrialiserade länder är mycket konkurrenskraftig. Mängden el som behövs, och som är förvånansvärt liten, kan t ex produceras av förnybart eller med koldioxidfri produktion, dvs i linje med både industriella och politiska ambitioner för elystemets utveckling i Norden och Europa. Samtidigt ser vi en stor reduktion av koldioxidutsläpp genom den besparade mängden bensin och diesel som blir följden. Sker elproduktionen med kol utan koldioxidseparation och lagring är klimateffekten ungefär densamma som för bensinbilar. Fråga 3: Har Vattenfall några planer på att medverka till en rikstäckande infrastruktur med drivmedelsstationer för snabbladdning av eldrivna fordon? Johan Tollin: Naturligtvis vill Vattenfall försörja de kommande eldrivna fordonen med el. Vi bedömer att det blir plug-inhybriderna som tar täten i denna elanvändning, bl a därför att laddaggregaten kommer att sitta i bilarna och att bilarna bibehåller prestanda och komfort som de flesta kunder vill ha. Det behövs inledningsvis inga snabbladdningsstationer, utan infra-strukturen finns i all huvudsak på plats; en vanlig 220 V 10 A kontakt räcker för många (samma kontakt du kanske använder för dammsugaren i garaget). En väsentligt snabbare laddning kan ske via 3-fas 16 A anslutning, också det en mycket vanlig elanslutning. När marknaden för snabbladdning tar form kommer Vattenfall naturligtvis att vilja vara i fronten. Hej Johan, och tack för ditt svar. Eftersom du inte har protesterat så kommer jag att publicera ditt svar på www.ecoprofile.se. Sedan så vill jag önska dig och Vattenfall lycka till i era ansträngningar för en historiskt sett mycket intressant generationsväxling inom bil- och transportsektorn. Lägg mycket krut på detta koncept för det är med all säkerhet den bästa lösningen både med avseende på klimat- och miljöpåverkan samt kostnadsmässigt för fordonsägaren. När elbilen och dess batterier väl massproduceras så kommer dess enkla konstruktion att ge oss ett mycket billigt fordon i inköp och även i drift och underhåll. Bästa hälsningar AortaCity Inventor Team Mikael Johansson Läs även om elbilar på Vattenfalls hemsida enligt länken nedan:

Kenneth Samuelsson, redaktör på MiljöRapporten, skickade mig en artikel som han skrivit i somras angående Vattenfalls intresse av en framtida introduktion av elbilar och plug-in hybridbilar i Sverige. Länken nedan är till en nyare artikel i MiljöRapporten om hur Frankrikes största elbolag har samma funderingar som Vattenfall. Den artikeln länkar vidare till ovan nämnda artikel om Vattenfall (Se tidigare artikel om Vattenfalls "tanksställen").

Vattenfall har fått en följdfråga angående batterikostnaden för elbilar och plug-in hybrid bilar enligt nedan: Bäste Johan Tollin, GM:s utvecklingsgrupp för plug-in hybrider skissar på olika varianter av hur den initialt rätt höga kostnaden för batterierna ska fördelas. Ett av förslagen är leasing av batterierna. Det skulle kunna finnas ett till alternativ som jag har funderat över och som jag har lånat från mobiltelefonibranschen. Som vi känner till så kostar en mobiltelefon utan abonnemang ofta över 4.000 kr. Men vi kan köpa den för bara några hundralappar under förutsättning att vi binder upp oss mot ett avtal med en mobiltelefonoperatör på ett eller två år. Mobiltelefonoperatören tar då en del av inköpskostnaden för mobilen mot att denne får debitera ägaren för samtalskostnaderna under en viss tid. Fråga 1: Kan Vattenfall tänka sig att agera på liknande sätt som mobiltelefonoperatören när det gäller plug-in hybrid bilens batterikostnad? Det vill säga att Vattenfall står för en stor del av batteriets inköpskostnad mot att fordonsägaren tecknar ett elleveransavtal med Vattenfall på kanske 5 år. Fråga2: Har Vattenfall något annat förslag på hur batterikostnaden skulle kunna fördelas så att plug-in hybrid bilen inte blir alltför hög i inköpspris. Detta brev samt ert eventuella svar kommer att publiceras på www.ecoprofile.se. Bästa hälsningar AortaCity Inventor Team Mikael Johansson

Infrastrukturen gäller inte bara snabbladdstationer, utan även möjligheten att ladda bilen hemma, på jobbet och i parkeringshus, med "normala" strömstyrkor. Toyota och EDF verkar ha tänkt några steg längre än Vattenfall. Laddstationer i p-hus och på andra ställen är på gång, och de har också tänkt på debiteringssystem, se länk. För min egen del undrar jag hur jag ska kunna ladda min framtida plugin-hybrid, jag som bor i stan och parkerar på gatan? Jag håller inte med Vattenfall om att infrastrukturen i huvudsak finns på plats, här krävs satsningar i samarbete med kommunerna för att få upp laddstolpar. En kommentar till det sista inlägget: jag tror det blir en alltför komplicerad affärsmodell om biltillverkarna ska sluta någon slags avtal med olika energibolag om leasing av batteri. Det känns tillräckligt krångligt att leasa batteriet av biltillverkaren, eller är det jag som är trångsynt?

Inte är det väl krångligt att köpa en mobiltelefon med tillhörande abonnemang idag? Att köpa en elbil blir lika enkelt för kunden som att köpa en mobiltelefon men istället för att du tecknar ett mobiltelefonabonnemang hos en mobiltelefonoperatör så tecknar du ett elleveransavtal med en elleverantör. På det sättet så skulle vi få en liknande konkurrens mellan alla elleverantörer inklusive Vattenfall som vi nu har mellan olika mobiltelefonoperatörer. Det bör vara en tydlig affärsmöjlighet för elleverantörerna eftersom den elleverantör som ger bästa avtalet naturligtvis binder upp flest kunder och kan då öka sin elförsäljning. Elleverantörerna ska ju slåss om en kommande marknad där elförsälningen kommer att stiga med kanske 10 procent.

Ja vem vet, kanske blir det sådana affärsmodeller i framtiden. GM verkar dock vilja lösa leasingen av batteriet själv, se länk. Är det en samhällsvinst med det upplägget du föreslår?

Biltillverkarna kommer inledningsvis bli tvugna till att finna lösningar för att stödja kunderna med finansieringen av plug-in bilarnas höga kostnader innan deras produktion nått "break even" volym. Myndigheterna kan även gå in med subventioner om de vill gagna ett modernt mobilt system som är miljövänligt och hållbart för framtiden. Jag vill nog gärna påstå att mitt förslag skulle kunna leda till en stor samhällsvinst. Förslaget bör leda till en snabb ökning av antalet elfordon och antalet plug-in hybrider på samma sätt som antalet mobiltelefoner ökat dramtiskt i volym på väldigt kort tid. Följande positiva effekter uppstår i så fall: 1) Biltillverkarnas investeringskostnader återbetalas på kort tid genom en snabb volymökning så att de får råd att investera i ännu bättre teknik för att sänka sina produktionskostnader. 2) Stora produktionsvolymer ger ett billigare fordon för kunden. Ett fordon som har en framtida potential att ge ägaren mycket lägre kostnader för inköp, drift och underhåll än vad dagens bilar med förbränningsmotorer har. Ett fordon som lätt konkurrerar ut bränslecellsbilen i totalkostnad för samhället. 3) Koldioxidutsläppen minskar. Stadsmiljön förbättras genom mindre utsläpp och lägre buller. 4) Samhällets energiförbrukning minskar. 5) Energin för drift av fordonen kan lätt täckas med vindkraft och solenergi så att den värdefulla biomassan kan användas till andra produkter som ökar landets exportintäkter. 6) Vi minskar antalet farliga transporter av drivmedel på våra vägar. 7) Vi minskar landets sårbarhet mot oljebrist i världen och mot den sårbarhet som en skördekatastrof skulle innebära vid storskalig biodrivmedelsanvändning. Det finns många fler fördelar. Jag tycker inte att man måste vara professor för att kunna räkna ut att det ger en stor vinst för samhället. Men tyvärr så leder en sådan stor samhällsrationalisering till att vissa företag och personer måste finna nya utmaningar.

Jag är med på fördelarna med eldrift. Jag undrade mest om det fanns några övergripande fördelar med att energibolagen leasar ut/finansierar batterierna istället för att biltillverkarna gör det. Jag tycker jämförelsen med mobiltelefoner är lite långsökt om jag ska vara helt ärlig.

Om ett halvår får vi reda på vad Vattenfall egentligen har tänkt sig: "Vattenfall arbetar för att få igång en marknad för plugin-hybrider i Sverige. Johan Tollin är ansvarig för plugin-hybridprogrammet på Vattenfall. Hur går det? - Det har hänt en del, men inget som jag kan kommentera. När räknar ni med att ni har nått ett genombrott? - Vi ska ha något att berätta inom ett halvår."

Johan, jag gör ett sista försök att övertyga dig om att mitt förslag, där elleverantörerna subventionerar plug-in hybrid bilarnas merkostnad, skulle kunna fungera. Eftersom vi är överens om att elbilen kommer att bli en stor samhällsvinst så bör vi väl även vara överens om att den finansiella lösningen, som leder till att människorna så fort som möjligt övergår till elbilar, vara en samhällsvinst. Till att börja med så tror jag inte att försäljningen av plug-in hybridbilar överhuvud taget tar fart om de är 40.000 kr dyrare än en vanlig bil. Det kommer att behövas någon extra finansiell lösning. Jämför gärna utvecklingen av etanolbilen och biogasbilen. Merkostnaden på 40.000 kr ligger mestadels i batteripaketet. Det ekonomiska värdet i PHEV:n ligger i den låga milkostnaden på ca. 2,50 kr/mil. Det finns alltså ett affärsmässigt värde mellan PHEV:ns milkostnad på 2,50 kr och bensinbilens milkostnad på ca. 8,00 kr. Skillnaden på 5,50 kr ger vid en årlig körsträcka på 1.500 mil och med en avtalstid på 5 år ett affärsmässigt värde på 5,50x1.500x5 = 41.250 kr under de åren. Som du sett av Vattenfalls svar på mitt första brev så är de väldigt intresserade av att medverka till en lansering av plug-in hybrid bilar. Deras affärside är att sälja mer el. Förenklat exempel utan räntor: När du som kund går in till en Voltvohandlare för att köpa en Voltvo SE30 Recharge så säger bilhandlaren att priset är 230.000 kr. Men om du skriver på ett 5-årigt eleveransavtal med Waterdrop så får du bilen för (230.000 kr minus 40.000 kr) = 190.000 kr (vilket är Voltvons normalpris som bensinmodell). Waterdrop säljer senare avtalsenligt drivmedelsel till bilägaren för 41.250 kr under 5 år. Vinsten för Waterdrop blir då (41.250 kr minus batterikostnaden 40.000 kr) = 1.250 kr plus att de säkrat elleveranser till en kund under 5 år. Den vinst som bilägaren har gjort är att han köpt en miljöbil till normalpris och kan köra den under 5 år till samma drivmedelskostnad som han skulle fått om han kört den på bensin. Varför skulle denna modell vara bättre än vanlig leasing eller ett större banklån? Affärsintresset i en kanske 10 procent större elmarknad och konkurrensen mellan elleverantörerna skulle förmodligen ge bilköparen ett mycket lägre räntepålägg vid avtal med en elleverantör för plug-in bilens merkostnad än vad bankerna/bilhandlarna skulle ge. Johan, om du sågar denna modell så blir jag inte ledsen. Blev nämnligen själv lite osäker. Jag själv skulle nog istället lägga upp alla pengar på bordet direkt. Det blir spännande att se vad Vattenfall kommer med om ett halvår.

Tur att du inte blir ledsen! ;-) Ditt räkneexempel hänger jag inte riktigt med på, har du t.ex. nuvärdesberäknat? Och hur gör man om man vill sälja bilen innan de fem åren hunnit gå? Det kanske inte är omöjligt att vi får se lite fiffiga, nya affärsmodeller växa fram när elbilarna kommer. Jag tror dock inte att det är avgörande att elbolagen ordnar med batterifinansieringen, det ordnar sig nog ändå med övergången till eldrift bara koldioxidskatterna sätts rätt och elbolagen, kommunerna, biltillverkarna och andra aktörer samarbetar om eluttag och debiteringssystem.

Johan, jag nästan ramlade baklänges när jag fick se denna artikel i AutoblogGreen. Det Chilenska elbolaget, Chilectra, har slutit ett avtal med elfordonstillverkaren ZAP. Avtalet går ut på att Chilectra kommer att låta sina kunder avbetala elfordonen, tillverkade av ZAP, på sina elräkningar. Vad tror du nu om mitt förslag? Är det fortfarande orimligt? Det finns ju faktiskt en mycket stark koppling mellan elbolagen och elbilen.

Coolt, vi får se om Vattenfall har liknande planer då! Men som sagt, jag ser hellre en prioritering på att smälla upp laddstationer (både vanliga och snabba) och få till debiteringssystemen. Det får inte vara krångligt att ladda sin elbil.

Jag tror inte att debiteringssystemen behöver bli krångliga för konsumenten. Vid en laddstation så kommer du antagligen bara att behöva stoppa in ett kort och slå din kod - resten sköter datorerna - så att just din elleverantör blir krediterad. Alternativt att dina uppgifter kan lagras i din bil och överförs till laddstationens datorsystem när du pluggar in elkontakten. Nedan så har E.ON:s chef för F&U, Lars Sjunnesson, svarat på mina frågor. 1) Är E.on positivt inställt till elbilar och plug-in hybrid bilar? ====== Ja ===== 2) Kan E.on tänka sig att medverka till att vi får en infrastruktur med snabbladdstationer för dessa bilar? ===== Vi deltar i ett projekt inom Elforsk där dessa frågor hanteras och självklart kommer vi - och övriga enerrgiföretag - att medverka till att få en infrastruktur till stånd. Detta beror dock på hur snabbt utvecklingen av plug-in hybridbilarna går. ======= 3) Elbilen och plug-in hybrid bilen får en högre inköpskostnad, pga. de dyra Li-jon batterierna, än motsvarande bensinmodell. De får däremot mycket låga drifts- och underhållskostnader vilket leder till en bra affärside på sikt. Vi undrar om E.on, för att få fart på försäljningen av dessa bilar, kan tänka sig att ta en stor del av dessa bilars merkostnad (batterikostnaden) mot att kunden (bilköparen) skriver på ett avtal med er för köp av drivmedelsel under t.ex. 5 år? =============== Vi har inte funderat ut någon affärsmodell ännu, det kan bli fråga om flera olika modeller. Vi vet ännu inte hur kostnaderna för bilen blir, däremot att driftskostnaden blir ganska låg men till det kommer sedan eventuellt utbyte av batteri och kostnaden för detta. ===================

Med anledning av Lars Sjunnessons uppgift om att E.ON deltar i ett projekt med Elforsk så letade jag fram en rapport om plug-in hybrid bilar på deras hemsida. Intressant läsning. Länk nedan (Pdf):

Nedanstående brev med frågor är skickade till Elforsk: Bästa Elforsk, Det är känt att ni bedriver ett projekt angående plug-in bilar tillsammans med elproducenter, elleverantörer och biltillverkare. Det är glädjande eftersom vi tror att elfordonen kommer att i framtiden bli de fordon som är billigast i inköp, billigast i drift och i underhåll samtidigt som de naturligtvis har störst möjlighet att ge samhället lägsta möjliga koldioxidutsläpp från transportsektorn. Om ni har tid och möjlighet så vore vi tacksamma om ni kunde svara på några frågor angående en infrastruktur för dessa fordon: 1) Det billigaste alternativet är den renodlade elbilen utan plug-in hybrid bilens "range extender". Många människor skulle klara sig utmärk, främst i storstadsregioner, med billiga renodlade elbilar. Men för att få fart på en sådan försäljning så krävs antagligen en infrastruktur med snabbladdstationer. Har ni inom ert projekt gjort några beräkningar på hur en infrastruktur med snabbladdstationer skulle kunna påverka bilägarens ekonomi med tanke på att denne då kan köpa ett billigare fordon än plug-in hybrid bilen? 2) Vid en publik laddstation så kan man tänka sig att bilägaren pluggar in sin elkontakt, stoppar in sitt kort i automaten och sedan sköts det hela automatiskt så att bilägarens elbolag kan krediteras för kostnaden. Har ni inom ert projekt undersökt om det finns en möjlighet att all nödvändig information om bilägaren kan läggas i bilen så att när bilägaren pluggar in elkontakten i laddstationen så överförs denna information automatiskt via elkabeln till laddstationen och senare till rätt elleverantör? Det skulle bli väldigt bekvämt på det sättet samtidigt som laddstationen antagligen kan göras mycket billigare. 3) En annan faktor för att få fart på försäljningen av elfordon och plug-in hybrid fordon är den höga inköpskostnaden som främst kan härledas till de dyra batterierna. Det Chilenska elbolaget, Chilectra, har slutit ett avtal med elfordonstillverkaren ZAP. Avtalet går ut på att Chilectra kommer att låta sina kunder avbetala elfordonen, tillverkade av ZAP, på sina elräkningar (http://www.autobloggreen.com/2007/09/19/zap-teams-with-chilectra-for-electric-ve). Har ni inom ert projekt kommit fram till några liknande finansiella lösningar mellan elbolagen och bilägaren eller har ni andra bättre lösningar? Detta brev liksom ert eventuella svar betraktas som offentligt och kan komma att publiceras. Bästa hälsningar AortaCity Inventor Team Mikael Johansson

Nedanstående brev med frågor är skickade till IKEA: Bästa IKEA, ni är säkert medvetna om den för klimatet så nödvändiga övergången till miljöfordon. Andra skäl för att gå över till miljöfordon, än att minska vår klimatpåverkan, är att kunna bevara vår mobilitet i samhället när bensinpriserna snart skenar iväg. Vi förespråkar elfordon och s.k. plug-in hybridfordon därför att de ger bästa möjliga energiutnyttjande samt att fordonsägarna därigenom får stor tillgång till billigt drivmedel i framtiden. Ett drivmedel som inte har biodrivmedlens begränsade tillgång och därmed inte kommer att råka ut för skenande priser när oljeepoken går mot sitt slut. Vi talar om el som drivmedel. Det är oss en stor glädje om ni är vänliga att svara på några frågor: 1) Anser ni på IKEA att elbilar och plug-in hybrid bilar kommer att tillhöra en framtida vanlig fordonstyp? 2) För att olika typer av elfordon ska vara miljövänliga så krävs det att elen är producerad på ett miljövänligt sätt. Ett vanligt alternativ är vindkraft. Ett annat alternativ är solceller. Många elbolag världen runt undersöker nu olika möjligheter till en infrastruktur med laddstationer för elfordon - bland annat Vattenfall. En laddstation kan byggas relativt billigt om bilen kan identifiera sig för laddstationen när den ansluts via elkontakten. Därigenom kan parkeringsplatser förses med många enkla laddstationer. Tekniken gör att rätt elbolag kan fakturera rätt bilägare för laddad ström. Om t.ex. en stormarknad har en parkering med laddstationer för elfordon så kan man tänka sig att man erbjuder kunderna gratis laddning av el om de handlar för ett visst belopp. Elen kan exempelvis komma från solceller på stormarknadens tak. För stormarknaden så innebär det då en reducering av deras klimatpåverkan. Kan IKEA tänka sig ett sådant system med laddstationer för elfordon? Motivera gärna svaret. Detta brev samt ert eventuella svar kan komma att publiceras. Bästa hälsningar AortaCity Inventor Team Mikael Johansson

- Nedanstående brev är skickat till Miljöminister, Andreas Carlgren: Bäste Miljöminister, Andreas Carlgren, tack för dina många bra initiativ för en bättre miljö och ett bättre klimat. Du har en svår men viktig uppgift. En uppgift viktigare än vad alla andra statsråd har. Därför att kollapsar vårt klimat så kollapsar även resten av vår mäskliga verksamhet. Som du säkert känner till så pågår en livligt debatt världen över om vilken fordonstyp som kommer att tillhöra framtiden. Eller också kan man uttrycka sig: vilken fordonstyp som vi måste se till att den tillhör framtiden för att kunna bibehålla vår mobilitet i en värld med klimathot och begränsade energiresurser. Det råder ingen tvekan om att den renodlade elbilen i framtiden kommer att bli den billigaste bilen att masstillverka, den billigaste bilen i drift och i underhåll. Samtidigt som den har allra störst potential att bli den bil som har minst påverkan på miljön, på ekosystemets mångfald och på klimatet. Många biltillverkare världen över har nu någon form av elbil i produktion eller som konceptbil för lancering om några år. Det som lägger ett hinder i vägen för elbilarna är att de är dyra i inköp pga småskalig produktion samt att de nya batterierna är dyra av samma anledning. Dessutom så har bilarna inte lika lång räckvidd som dagens bilar med förbränningsmotor. Hur gör man för att få en bil med en så stor framtida potential att ta över som framtidens bil? Ett sätt är att bygga en elbil med en s.k. "range extender" i form av en förbränningsmotor eller en bränslecell. Denna biltyp blir väldigt dyr i inköp och kommer att få svårt att ta marknadsandelar utan statliga subventioner. Möjligtvis kan ett skenande besinpris få viss effekt men då minskar förmodligen även köpkraften. Ett annat och mycket billigare alternativ för bilägaren och för samhället i stort är att bygga upp en rikstäckande infrastruktur med billiga laddstationer och snabbladdstationer. Därigenom så kan de flesta bilägare nöja sig med billiga renodlade elbilar som inledningsvis har en något begränsad räckvidd. Utvecklingen av batterier kommer med all sannolikhet att leda till att elbilen kommer att få minst lika lång räckvidd som dagens bilar har. Dessutom så kommer bilköparna antagligen att kunna välja storlek på batteriet utifrån vad plånboken säger. Billiga laddstationer kan byggas så att bilen identifierar sig själv när du pluggar in den i laddstationen. Laddstationerna för t.ex. en parkeringsplats på ett företag kan då utföras som stolpar med elkontakter som har en gemensam datacentral. Denna datacentral vidareförmedlar informationen till ditt elbolag som då kan fakturera dig. Man kan även tänka sig att företaget som sätter upp laddstationer subventionerar arbetstagarnas ringa kostnad för laddningen av bilen genom egen elproduktion med solceller. Företaget får då en möjlighet att minska sin klimatpåverkan. Liknande utveckling kan man tänka sig för stormarknader. En fråga om detta är faktiskt skickad till IKEA. Ytterligare en lösning för att få ned inköpskostnaden för elbilen är speciella avtal mellan bilköparen och dennes elbolag. Bilägaren får då möjlighet att avbetala sin elbil på elräkningen mot ett kanske 5-årigt avtal om leverans av drivmedelsel. Vi har varit i kontakt med elleverantörer. De tror av naturliga skäl på elbilen eller plug-in hybrid bilen och är intresserade av medverka till en infrastruktur med laddstationer. De är även intresserade av att titta på olika finansiella lösningar. Så, nu hoppas vi att ni politiker verkar för en övergång till elfordon så snart som möjligt. Tänk vilken uppmärksamhet det skulle väcka världen över om Sverige gick över till elfordon. Bästa hälsningar AortaCity Inventor Team Mikael Johansson

- Nedanstående brev med frågor är skickat till ICA: Bästa ICA, många elbolag världen runt undersöker nu olika möjligheter till att skapa en infrastruktur med laddstationer för elbilar och plug-in hybrid bilar - bland annat Vattenfall. En laddstation kan byggas relativt billigt om bilen kan identifiera sig för laddstationen när den ansluts via elkontakten. Därigenom kan parkeringsplatser på t.ex. företag förses med många enkla laddstationer. Tekniken gör att bilägarens elbolag då kan fakturera denne för laddad ström. Om t.ex. en stormarknad har en kundparkering med laddstationer för elfordon så kan man tänka sig att man erbjuder kunderna gratis laddning av el om de handlar för ett visst belopp. Elen kan exempelvis komma från solceller på stormarknadens tak. För stormarknaden så innebär det då en reducering av deras klimatpåverkan. Kan ICA tänka sig ett sådant system med laddstationer för elfordon? Motivera gärna svaret. Detta brev samt ert eventuella svar kan komma att publiceras. Bästa hälsningar AortaCity Inventor Team Mikael Johansson

Elforsk har svarat på frågorna ovan ställda 2007-09-21 genom Stefan Montin Tack för dina frågor. Dessvärre är nog svaret på samtliga frågor för närvarande "nej". Däremot diskuerar Elforsk nu möjligheten att inleda projekt som påminner om det du beskriver i fråga 2 och 3. Frågorna jag ställde: 1) Det billigaste alternativet är den renodlade elbilen utan plug-in hybrid bilens "range extender". Många människor skulle klara sig utmärk, främst i storstadsregioner, med billiga renodlade elbilar. Men för att få fart på en sådan försäljning så krävs antagligen en infrastruktur med snabbladdstationer. Har ni inom ert projekt gjort några beräkningar på hur en infrastruktur med snabbladdstationer skulle kunna påverka bilägarens ekonomi med tanke på att denne då kan köpa ett billigare fordon än plug-in hybrid bilen? 2) Vid en publik laddstation så kan man tänka sig att bilägaren pluggar in sin elkontakt, stoppar in sitt kort i automaten och sedan sköts det hela automatiskt så att bilägarens elbolag kan krediteras för kostnaden. Har ni inom ert projekt undersökt om det finns en möjlighet att all nödvändig information om bilägaren kan läggas i bilen så att när bilägaren pluggar in elkontakten i laddstationen så överförs denna information automatiskt via elkabeln till laddstationen och senare till rätt elleverantör? Det skulle bli väldigt bekvämt på det sättet samtidigt som laddstationen antagligen kan göras mycket billigare. 3) En annan faktor för att få fart på försäljningen av elfordon och plug-in hybrid fordon är den höga inköpskostnaden som främst kan härledas till de dyra batterierna. Det Chilenska elbolaget, Chilectra, har slutit ett avtal med elfordonstillverkaren ZAP. Avtalet går ut på att Chilectra kommer att låta sina kunder avbetala elfordonen, tillverkade av ZAP, på sina elräkningar (http://www.autobloggreen.com/2007/09/19/zap-teams-with-chilectra-for-electric-ve). Har ni inom ert projekt kommit fram till några liknande finansiella lösningar mellan elbolagen och bilägaren eller har ni andra bättre lösningar?

Vattenfall har svarat på följdfrågorna ovan ställda 2007-09-09 genom Johan Tollin Johan tackade för ett länktips han fått till en artikel om V2GSystem i USA. Om länder i hela världen ska få elbilar, laddstationer och V2G system, så menade jag att en internationell standardisering hos både biltillverkare och elbolag vore nödvändig. Vidare så kan jag läsa en hel del om Vattenfalls spännande utveckling inom området elbilar/infrastruktur mellan raderna på hans svar nedan. "Tack för tipset. Vad gäller dina frågor vill jag inte kommentera dem närmare idag, utan ber att få återkomma vid ett senare tillfälle." Följdfrågorna var: Fråga 1: Kan Vattenfall tänka sig att agera på liknande sätt som mobiltelefonoperatören när det gäller plug-in hybrid bilens batterikostnad? Det vill säga att Vattenfall står för en stor del av batteriets inköpskostnad mot att fordonsägaren tecknar ett elleveransavtal med Vattenfall på kanske 5 år. Fråga2: Har Vattenfall något annat förslag på hur batterikostnaden skulle kunna fördelas så att plug-in hybrid bilen inte blir alltför hög i inköpspris.

Nedanstående brev är skickat till Power Circle Bästa Liz Adamsson, Power Circle, ert fantastiska nätverk låter väldigt fint, men när man söker på er Power Circle Guide på orden electric vehicle, elbil, plug-in eller li-jon så får man ingen träff. Man måste tydligen vända sig till vårt grannland i väst för att finna information om framtidens fordon som är elbilar. Bl.a kan man finna att företaget Go Green Holding AS samarbetar med Statkraft i tester av den senaste litiumbatteritekniken. Man bygger testflottor med elbilar samt bedriver utvecklingsarbete för att finna en bra infrastruktur med snabbladdstationer för elbilar. Varför händer så litet i Sverige inom ett så oerhört viktigt område som framtidens mobilitet är? Vi måste börja ersätta oljan inom fordonssektorn så snart som möjligt och allt talar för att elbilen kommer att bli det allra bästa alternativet sett ut kostnadssynpunkt och ur miljösynpunkt. I USA så utvecklar man nu s.k. V2G-system för den kommande marknaden. Väldigt många elbolag över hela världen sponsrar och deltar i utvecklingen av elbilar och dess infrastruktur. Vad gör vi i Sverige? Bedriver ni på Power Circle något projekt eller tänker ni starta något projekt inom området? Detta brev samt ert eventuella svar kan komma att publiceras. Bästa hälsningar AortaCity Inventor Team Mikael Johansson

Nedanstående brev är skickat till Johan Tollin, Vattenfall Bäste Johan Tollin, Du känner säkert till den seriösa satsningen på elbilar och infrastruktur som görs i Norge genom ett samarbete mellan Go Green Holdings AS och Statkraft. Man testar och utvärderar en Fiat Doblo som är ombyggd till ebil genom italienska Micro-Vett. Bilen har försetts med världens kanske bästa litiumbatteri från Altairnano. Man utvecklar också en infrastruktur med snabbladdstationer för elbilar där AeroViroment bistår med en snabbladdstation som kan ladda elbilen på 10 minuter. Go Green avser att sälja 20 sådana elbilar till utvalda kunder inom de närmaste månaderna och ytterligare 250 bilar under 2008. Länkar: http://www.go-green.no/ http://biz.yahoo.com/bw/071009/20071009005594.html?.v=1 Tacksamt vore om du kunde svara på nedanstående frågor. Alternativt att du svarar att Vattenfall inte vill kommentera detta. 1) Har Vattenfall något samarbete med Go Green Holdings eller Statkraft inom det projektet eller planerar man att starta något sådant samarbete? 2) Eller räknar Vattenfall med att vi i Sverige är minst lika duktiga inom det området så att vi kan driva likande projekt i Sverige på ett framgångsrikt sätt? Detta brev samt ert eventuella svar kan komma att publiceras. Bästa hälsningar AortaCity Inventor Team Mikael Johansson

Motion(m,fp) i Lidköping om laddstationer för elbilar Det är glädjande att kunna läsa om politiker som inser behovet av att nuvarande infrastrukturplanering förbereds för den nödvändiga omställning av dagens fordon som är fossilbränsledrivna till nya och moderna eldrivna fordon. Ett miljömässigt och ansvarsfullt initiativ av Lars Johansson-Åhl(m). Anledningen till motionen kan vara att man i Lidköping vill sluta skicka oljepengar till araberna och ryssarna. Man vill antagligen hellre se att bilarnas drivmedel kommer från den egna vindkraften i kommunen. Det skulle gynna bygden både ekonomiskt och miljömässigt. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott bedömde dock enligt protokollet att inga laddstationer bör uppföras på grund av att det knappt finns några elbilar på marknaden idag. Aktuella parkeringsplatser är redan förberedda genom att el finns framdragen och när behovet uppstår så kan en utbyggnad av laddstationer ske. Ärendet som är på återremiss får sin slutbehandling senare i kommunfullmäktige. Lidköpings politiker är ett föredöme men det vore kul att få kunna skriva om fler politiker i andra kommuner som lämnat in liknande motioner.

Fortum testkör 5 plug-in hybrid priusar i Stockholm Oerhört spännade på gränsen till explosivt. Har tidigare kännt en viss tvekan inför det bonusstyrda Fortum men börjar nu tycka att det är ett rätt bra elbolag. Läs mer på Miljörapporten.

Samarbetsavtal mellan svenska och amerikanska energimyndigheterna Ett samarbetsavtal värt en miljon dollar har alltså tecknats för att utveckla plug-in hybridtekniken. Det är inte ett speciellt stort belopp men innehållet ser ändå rätt smaskigt ut. Maud Olofsson har växt minst en decimeter i mina ögon. Men på Volvo PV verkar man nästan lite sur över det hela. Troligen beror det på att man släpar efter i utvecklingen så pass mycket och nu får se alla de andra stora grabbarna närma sig målsnöret. Det är inte alltid så lätt här i världen. Bäst vore nog om t.ex. kinesiska BYD går in och rätar upp Volvo till att bli en framgångsrik elbilstillverkare. Ford tror jag inte så mycket på.

Sustainable Innovation har som mål att Sverige ska bli ledande som elbilsland. Jag undrar vad det är för el man köper av Fortum i de pågående försöken i Stockholm? Det är väl inget av de stora elbolagen som kör 100 % med finel?

Professor Harry Frank vill rädda svensk bilindustri genom en snabb omställning till laddhybrider. Sverige har unik kompetens att klara det menar han: 1. Vi har idag ett världsledande kunnande inom de områden som berörs vid produktion av laddhybrider. 2. Vi är världsledande i att utveckla och tillverka elektriska motorer i alla dess storlekar och miljöer. 3. Vi forskar kring batterier och bränsleceller. 4. Den tidiga satsningen på ellok och kunnandet kring dessa ligger idag hos Bombardier i Västerås. 5. Transmissionssystem med olika slags varianter, som fyrhjulsdrift, kommer idag från bland annat Getrag i Köping med Haldexteknik inbyggd.

Nu blir det elbilstillverkning i Sverige. Alelion och Autoadapt ska bygga om Fiatbilar till elbilar. Produktionen börjar efter Påsk och man räknar med att bygga 400 bilar per år till att börja med. Känns lite synd att det inte är SAAB eller Volvobilar som byggs om, men jag hoppas att de har egna planer på hur de ska elektrifiera sina bilar.

Nu är fabriken invigd. Det är Power Circle som har lagt den första beställningen på 400 elkonverterade Fiat 500.

Det finns hopp!

Fiatbilarna vet jag inte vad det blev av, det skrevs en del om det trots allt inte fanns avtal och sånt. Det som har hänt sen är att Vattenfall tillsammans med Volvo gör en satsning på laddhybrider. Idag kom en nyhet om att Renault och EDF stärker samarbetet för att få fram nollutsläppsbilar. System ska tas fram som möjliggör kommunikation mellan laddstolpe och fordon. Jag gissar att det kommer att leda till att man blir debiterad för den el man laddar på sitt vanliga elabonnemang. Känns som att ett samarbete mellan Europeiska elbolag och biltillverkare vore på sin plats? Så biltillverkarna bara behöver ta fram ett system för Europa.

Japp, EDF-Renaultsamarbetet innebär bland annat att kostnaden för att ladda bilen via en laddstolpe någonstans knyts till ditt hushållsabonnemang.

På diverse håll i landet är man på väg att köpa in mindre flottor av norska Think. Här i Falun exempelvis så har energibolaget Falu Energi och Vatten (FEV) nyligen börjat använda sitt första exemplar (se länk). På sin plats kan vara några kommentarer till den sågning av bilen som tidningen Teknikens Värld (TV) levererade tidigare i somras: TV hade inte mycket till övers för bilen som man ansåg var den sämsta man någonsin testat. Själv anser jag att TV har ganska klent underlag för delar av sin argumentation. TV gör bedömningen att bilen kommer att kosta närmare 62 kr/mil under de första 3 åren (6000 mil). Men i den siffran ingår en värdemisnkning på 42 kr/mil eller 76% av bilens nypris. I artikel testar man även Mitsubishi Miev som dock bedöms ha en helt annan värdemisnkning - mindre än 30% på 3 år. Jag hävdar att det är fel att bedömma dessa elbilars värdeminskning analogt med motsvarande småbilar vilket jag uppfattar att TV gjort. Elbilen har några intressanta förutsättningar att få en betydligt mer beskedlig värdeminskning. Exempelvis: När oljepriserna skjuter i höjden och bränslepriserna drar iväg över 20 kr/l borde marknadens fåtaliga elbilar bli ganska heta. TV:s ifrågasättanden av säkerhet, komfort och prestanda känns däremot mer motiverade. Här kan det vara intressant med en jämförelse med TWIKE. Även TWIKE skulle kunna beskyllas för högt nypris, svagheter vad gäller prestanda, säkerhet och komfort. Men tittar man på begagnatpriser verkar detta fordon ha en beskedlig värdemisnkning på ca 25% över 3 år. Jag tycker att FEV:s initiativ är ytterst lovvärt. Nypriset på en Think avskräcker med säkerhet många potentiella kunder. Få är väl beredda att satsa 1/3 miljon på ett okänt kort? Men om bilen etableras lokalt och blir känd borde det bana väg även för privatpersoner att överväga ett köp.

Instämmer Magnus. Givetvis bör och ska myndigheter av olika slag gå först i ledet för att visa att de s.k. "alternativen" inom alla tänkbara områden, inte minst fordonsflottan, kan fungera väl så bra som det etablerade. Förhoppningsvis kan även välbeställda privatpersoner med miljöengagemang våga satsa på oprövade kort som solceller och elbilar och därmed hjälpa till att både bryta mentala barriärer och pressa priser genom att det blir större serier i produktionsledet. Heja FEV, Öländska hemtjänsten m.fl.

Jag är nog inte lika säker på att det är bra att hypa alternativ. Istället tror jag att det är viktigt att noga se till så att alternativen verkligen är miljömässigt bättre än det befintliga, vilket jag antar kräver att man är redo med motåtgärder om det visar sig att elbilar skapar större problem än bensinbilar, till exempel genom att göra det billigare att köra bil. Man måste vara noga med att inte gå ut med att det skulle vara ett alternativ som är bra för miljön. På sin höjd handlar det alltid om att det är lite mindre dåligt än det som finns. Elbilar är extremt påfrestande på miljön och inte någon räddning för den, det gäller att komma ihåg det. Däremot är elbilar möjligtvis lite mindre dåligt än bensinbilar. De nya bränslena än så länge tror jag tyvärr har gjort mer skada än nytta för miljön, genom att måla upp bilen som en självklar ägodel och inte särskilt skadlig för miljön. I praktiken är köpandet av en miljöbil att likställa med att hälla hinkar med bly i en sjö men samtidigt säga att det är en miljöhandling för att det är bättre än att hälla hinkar med kvicksilver.

Det finns väl alltid flera sidor av en fråga. Att vänta in en förändring tills man är helt säker att den är en förbättring eller att genomföra i ett mer osäkert skede är en svår avvägning. Se på den svenska etanolbilsboomen. Min uppfattning är att etanolbilarna lett till en försämring sett till vilken miljöbelastning som fordonsparken utgör. Det vore mindre dåligt att köra dessa bilar på vanlig bensin med låginblandning av etanol. Samtidigt har etanolbilarna öppnat dörren till ett nytt tänk när det gäller att skaffa ny bil. Idag väger betydligt fler nybilsköpare in "miljö" i sina köp. Alternativa bränslen och låg förbrukning har fått en avsevärt höjd status. Den liknelse som Theodor gör har givetvis en bra poäng. Frågan är väl vem som kan åstadkomma vad. Vem kan få alla att sluta hälla hinkar i sjön - oavsett innehåll? Vem kan få dem att byta ut kvicksilvret mot något mindre dåligt? Vem kan få dem att hälla färre hinkar? Jag tror att det finns en intressant potential i hypningen av elbilar. Om man lite förenklat delar i befolkningen i fyra grupper: 1) De redan frälsta, 2) De som i viss mån är öppna för förändring, 3) De som inte reflekterat och 4) De omöjliga (dvs de som till varje pris vägrar miljöanpassning). För 1:or och 4:or är det inte värt besväret att ödsla energi, men bland 3:or och särskilt 2:or finns det nog en och annan vars nyfikenhet som kan väckas.

Dealy lanserar en eldriven lastbil för den svenska marknaden

Det som skiljer lastbilen från andra elbilar på marknaden är att den även kan fås i fyrhjulsdrift.
- De har prioriterat vår marknad för att de tror att vi snabbare kan nå framgång här i Nordeuropa. Det finns ett intresse för fyrhjulsdriften med tanke på det kalla klimatet, säger Lars Harlin.
Lastbilen kan bland annat användas till parkarbeten, i industrier och på flygplatser. Enligt Anders Holm, produktspecialist elfordon på Dealy, finns ett stort intresse från kommuner och företag.
- Tidigare lastbilar som oftast varit omgjorda golfbilar har inte haft samma kapacitet. Den här har 10-20 mils räckvidd att jämföra med andra som haft fyra mil, säger Anders Holm.

Den som är intresserad av svensk elfordonsforskning har en del intressant att hämta här:

http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Energi--Miljo/Electromobility/