Vad ska vi ha för skatt på drivmedel?

Mona Sahlin utesluter inte höjd skatt på fossila bränslen.

Jag tycker att det ligger en stor poäng i beskattning av drivmedel eller mer generellt "lagrad energi". En knäckfråga är då hur man ska värdera olika energiformer, främst vilka kostnader man ska räkna in förutom produktion, lagring och transport. Hur ska miljöbelstningen av fossila bränslen värderas? Miljöbelastningen kan ju dessutom variera broende på hur bränslet används. I det avseendet skulle man ju kunna räkna in t ex verkningsgrad (ju bättre verkningsgrad, desto mindre skatt eller med andra ord: straffskatt på "bortslösad" energi). Ur sammhällsekonomisk synpunkt är det intressant om en hög skatt på fossila bränslen kan gynna inhemsk produktion av förnyelsebara bränslen (borde kunna förbättra bytesbalansen väsentligt). Viktigt är då att sådan alternativ också finns tillgängliga i tillräcklig mängd. En annan aspekt är att statskassan vill ha sitt så att en subventionering av alternativa bränslen troligen skulle bli ett besvärande avbräck i statens intäkter. Ur den synpunkten är det mer motiverat att man höjer skatten på fossila bränslen och på så sätt gör andra bränslen mer attraktiva. Ur ett lite större ekologiskt perspektiv "överkonsumerar" vi energi i sådan mängd som vore omöjlig utan ymnig tillgång till fossila bränslen. Om man var säker på att höjd skatt på drivmedel skulle minska energikonsumtionen så vore det väl bra, men jag undrar hur långt det egentligen räcker (om det har någon effekt alls)?

"Koldioxidneutrala" drivmedel som etanol, biogas och biodiesel förblir skattebefriade till 2013.

Ingen nyhet direkt, men Reinfeldt vill höja skatten på fossila bränslen enligt retoriken "beskatta utsläppen, inte bilen". Bara att applådera!

Ett vanligt argument mot högre skatter på fordonsbränslen är att de drabbar fattiga hushåll hårdare än rika hushåll. En internationell forskargrupp ledd av miljöekonomiprofessorn Tomas Sterner visar att det snarare är de rikare hushållen som drabbas relativt hårdare av en sådan skatt. Detta gäller framförallt i utvecklingsländer.

Forskarna drar slutsatsen att i vissa höginkomstländer, främst USA, kan höjd bensinskatt i någon utsträckning påverka de redan fattiga mest (regressiv skatt), men i de flesta länder och särskilt i utvecklingsländer gäller att högre bränsleskatter främst påverkar medel- och höginkomsttagare (skatten är progressiv). I exempelvis Indien, Kina och många afrikanska länder är bilar och drivmedel lyxvaror. I många europeiska länder, däribland Sverige, är effekten av bensinskatt neutral, det vill säga alla hushåll oavsett inkomstnivå lägger ungefär lika stor andel av sin inkomst på bensinskatt. 

Utsläppen från transportsektorn står för en stor del, omkring 25 procent, av de globala utsläppen av fossilt koldioxid. Andelen har vuxit på senare år. I EU har den stigit från 20 till 30 procent under de senaste 20 åren. 

Thomas Sterner betonar att internationella klimatförhandlare måste prioritera frågor om global rättvisa och ojämlika effekter av klimatpolitik.

– Högre bensinskatt är en effektiv klimatpolitik för att minska utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar från transportsektorn och exemplifierar samtidigt dessa rättviseaspekter.

Mer om studien i SvD