|
 Forum för hållbarhet och resiliens |
|
|
|
Markbunden kollektivtrafik Så blir tågen tysta
 När jag reser vill jag att det ska gå fort, men när jag kommer fram vill jag slippa trafikbuller. Hur går det ihop? Kanske inte alls, men det finns många sätt att minska buller från tåg och spårvagnar. Ett av de trevligaste sätten är att använda gräsbanvall som här på spårvägen i Paris. Gräset absorberar bullret effektivt. Det suger också upp regnvatten och binder kol. Det hindrar också bilister från att komma i vägen för spårvagnarna. Gräsbanvall kan också beskådas och behöras i centrala Göteborg på Skånegatan. Gräs har även testats på en järnväg i södra Tyskland. Bullerplank har de flesta stiftat bekantskap med. De är effektiva, men de skymmer sikten. De är också väldigt dyra att anlägga vid järnvägar eftersom tågen skapar sugande luftströmmar när de passerar. Efter ett antal tågpassager börjar planket lossna. En lösning på detta har testats i Sverige, nämligen att man bygger lägre plank närmare spåret. Planket fästs i rälerna med kraftiga magneter och kan tas loss vid banarbeten. Små bullerskärmar har man använt på Nya Årstabron i Stockholm. Tågen går i ett nedsänkt betongtråg i bron. På sidorna finns bullerdämpande material. Men varför finns inget bullerdämpande material mellan rälerna? Det har man ju i Berlin, se nedan. Mer bullerdämpning skulle behövas på Årstabron, för det finns bostäder på båda sidor om vattnet, och vattenspeglar befordrar buller över långa avstånd.
 Genom Berlin går järnvägen på en upphöjd bana. I valven under järnvägen har man vänthallar men även butiker och andra utrymmen. Tågen låter väldigt mycket eftersom de går uppe i luften, men det har man dämpat något genom att lägga ljuddämpande material mellan rälerna.
 En annan effektiv teknik är att använda boggikjolar på tågen. Det har testats i forskningsprojektet Gröna Tåget, och syns här på bilden i blått. Kjolar är också vanliga på moderna spårvagnar. De är då heltäckande till skillnad från Reginas lilla minikjol.
Det finns alltså många enkla sätt att minska bullret på. Jag skulle önska att trafikbuller blev ett mer prioriterat problem. Varför finns det inte bullerkjolar på alla tåg redan idag? Varför har Nya Årstabron ljuddämpande paneler vid sidan av tågen men inte under? Många spårvägar går på egen bana genom bostadsområden. Varför har inte dessa spårvägar både gräsbanvall och mindre bullerskärmar?
Enligt EU-regler börjar städerna nu upprätta bullerkartor. Se artikellänk nedan. Det är ett bra första steg att få en översikt. Men det är inget skäl att vänta med enkla åtgärder för att minska bullret.
http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/miljo_o_kretslopp,ny_webb
 Den här bilden visar en låg bullerskärm i Örebro. Den blev klar i oktober i år och är 465 meter lång.
 Här är det ett godståg som mullrar förbi!
 Här ser man hur skärmen sitter fast direkt i spåret.
Banverket arbetar med att minska bullret på Mälarbanan Stockholm-Västerås. Man ska slipa rälsen, sätta upp bullerskärmar, sätta in tjockare fönsterglas i husen mm.
Banverket vill minska bullret
Nya bromsar på godsvagnar tystar tågen Tyska Die Welt skriver att det är godstågen som bullrar mest. De har gamla bromsar och går nattetid när persontågen står still. DB Railion har 3500 godsvagnar med moderna tysta bromsar, och köper 1000 nya om året. Men man har ändå kvar 90 000 äldre vagnar med de bullriga bromsarna, och godstrafiken växer starkt. En tredjedel av godsvagnarna som rullar i Tyskland kommer från andra länder. Problemet är alltså gränsöverskridande. Även om alla tyska godsvagnar vore tysta skulle tågen bullra. Men genom att Tyskland nu tar tag i problemet kan alla Tysklands grannländer också tjäna på att åtgärda de bullriga bromsarna. Bara i Berlin är 340 000 invånare plågade av tågbuller.
 Även i Japan har man börjat anlägga gräs över hela spårvallen. Det står inget om det gör tåget tystare men det dämpar nog bullret lite kan jag tänka mig. http://www.autobloggreen.com/2008/07/23/greening-the-rails-in-japan/
Gnisslande spårvagnar kan bli tagna ur trafik
En ny miljöutredning måste göras om de gnisslande och pysande spårvagnarna i Majorna. Spårvägen kan i värsta fall tvingas ta vagnar ur trafik eller bygga om dem.
Det rör sig om spårvagnar av typ M 31, som förlängdes med en mittdel på nittiotalet. De äldre vagnarna samt de nya italienska vagnarna berörs inte.
Angående det japanska inslaget så verkar det röra sig om att sänka temperaturen. På asfalten ger mätaren ett utslag på 62 grader C medan gräset endast håller 35 grader C i reflekterad värme. Det är av samma anledning det finns lagkrav om "gröna" tak om en kommersiell överstiger x m2 yta (tror det var > 1000 m2 så ska 20% vara grönt, sedum eller liknande). Mänskliga konstruktioner reflekterar en oerhörd massa värme vilket gör lokalklimatet mindre trevligt. Om bullret sänks på samma gång är det väl bara bra.
Synd om åttiotalsvagnarna tas ur trafik i Majorna, de är mina favoriter. Konstigt att de inte gör något åt gnisslet i de nya italienska vagnarna.
Angående Japan så ser det ju trevligt ut också. Men det får det väl inte göra för Yimbysarna... ;-)
 Ingeniøren: Britiske klodser lægger en dæmper på jernbaneskinnerne Den britiske jernbanespecialist Corus har udviklet en vibrationsdæmper, der reducerer støjen fra tog med fire til seks dB. SilentTrack, som dæmperen hedder, er fremstillet af elastomer og stålvægte, der lægges på begge sider af skinnelegemet. Her absorberer den skinnevibrationer, der genereres af jernbanetrafikken, og reducerer dermed støjen.
Keramikbromsar på bangården i Basel När godsvagnar växlas ihop till tåg kör man dem över en en meter hög puckel. Sen rullar godsvagnarna in på rätt spår och kopplas ihop till tåg. För att godsvagnarna ska rulla i lagom fart finns bromsar inbyggda i spåren. Dessa gnisslar. För att minska gnisslet byter man nu till keramikbromsar på bangården i Basel i Schweiz. En annan ny finess är att bromsarna själva vet hur mycket varje vagn måste bromsas. Tidigare behövdes en människa till det. Ombyggnaden ökar kapaciteten från 2000 till 2400 vagnar per dag. Es quietscht jetzt schon weniger - Basler Zeitung In der nördlichen Hälfte des Rangierbahnhofs, dessen Sanierung bereits abgeschlossen ist, sind Keramikbremsen bereits im Einsatz. Rudolf Burri, der das Projekt bei den SBB leitet, hat positive Rückmeldungen von Anwohnern erhalten. «Sie sagen mir, dass es jetzt einfach weniger quietscht», sagt er.
Prov i Tyskland visar att dämpare som sätts fast direkt i rälsen minskar bullret med tre decibel. Weniger Lärm durch neue Technik: Bund und Bahn präsentieren Ergebnisse zur Wirkung innovativer Lärmschutzmaßnahmen am Fahrweg So können etwa Schienenstegabschirmungen einen Lärmminderungsbeitrag von drei Dezibel leisten. Bei dieser Technologie werden Masse-Federsysteme an die Schiene angebracht, die von der Schiene abgestrahlte Schwingung bei einer Zugüberfahrt und somit das abgestrahlte Rollgeräusch mindern. Ebenfalls drei Dezibel weniger Lärm wird laut Schlussbericht durch das sogenannte High Speed Grinding erreicht. Mit dieser spezifischen Schleiftechnologie ist es möglich, Unebenheiten an der Schienenoberfläche und die daraus entstehenden Emissionen zu vermeiden. Den größten Effekt mit bis zu acht Dezibel hat das Einbringen von Reibmodifikatoren für Gleisbremsen an Ablaufbergen in Rangierbahnhöfen. Logga in för att svara |
Elmotorcyklar (1) Elmopeder (5) Lastcyklar (4) Cyklar (6) Trikar (16) Konferenstjänster (2) Elcyklar (49) Konverteringskit elcykel (3) Cykelleasing (2)
|
