|
Vatten Vårt vatten
Med koldioxiden högst upp på miljöagendan i över ett år nu har andra angelägna miljöfrågor kommit lite i skymundan. Jag tänkte försöka belysa det område där jag numera är yrkesverksam nämligen våra vattentillgångar.
Sverige uppfattas som vattenrikt och landets innevånare tar det för givet att man bara behöver öppna en kran så kommer det ut. Men är det verkligen så enkelt? Hur god är egentligen allmänhetens kunskap om våra vattentillgångar, vilka begränsningar och hot, men också vilka potentiella möjligheter som finns. Jag skulle också vilja gå in lite på några vitt spridda missuppfattningar.
Men, jag börjar väl med att fråga om det finns intresse att diskutera detta och klämmer samtidigt i med att det årligen inträffar händelser som skulle kunna slå ut vattenförsörjningen för hundratusentals svenskar för tiotals år framåt.
Det låter spännande Magnus, berätta mer! I GP har det stått om giftig lera från gamla fabriker längs Göta Älv som riskerar att lossna om vattenståndet stiger. Klart intressant ämne.
Jag är mycket intresserad att höra om hur vi har det med vattnet i sverige. Det mesta av det som går att läsa på nätet gäller ju trots allt utlandet.
Jag har flera kollegor som tycker att det där med att stänga av kranen när vattnet inte används under disk/dusch är något vi inte behöver här i sverige och jag har ingenting mer att sätta emot än att det trots allt går åt energi för att dra upp/värma och rena vattnet fast jag känner på mig att mer än så spelar in.
--
DaJ
Vattenfrågan är viktig, men jag tillhör nog själv den grupp du nämner som inte upplever några större problem i Sverige. Där får du gärna ändra på uppfattningarna!
Sen orsakar vår konsumtion av produkter massa vattenproblem på andra håll i världen, det skulle jag gärna lära mig mer om också.
Lite fakta: Hälften av vårt dricksvatten tas från ytvattentäkter dvs sjöar och älvar och hälften från grundvatten varav en del skapas genom att man infiltrerar ytvatten. Grundvattnet tas främst från grusåsar. Totalt finns ca 2000 kommunlal vattenverk.
Det största hotet mot en vattentäkt är att den förorenas. Ett förorenande ämne som kommer ut i ett ytvatten eller ett grundvatten är generellt mycket svårt eller rent omöjligt att sanera och av många ämnen behövs relativt små mängder för att ställa till stor skada. Förorening kan ske från dagvatten, läckage, utsläpp, olyckor och dumpning av avfall. Årligen inträffar ett stort antal (100-tals) "hothändelser".
Sker utsläpp i anslutning till en vattentäkt finns en betydande risk att vattentäkten påverkas. För ytvatten är det nog uppenbart att spridning lätt kan ske, men även för grundvattentäkter är oftast markförhållandena sådan att föroreningen lät och snabbt kan sprida sig över stora volymer. Om utsläpp däremot sker på en lerjord eller moränmark sprider sig föroreningen såpass långsamt att det finns gott om tid för en lyckad sanering och påverkansområdet blir mycket begränsat.
Vattentäktsområdena utgör en liten del av landets yta så statistisk kan man kanske komma fram till en sannolikhet på ganska få av de årliga "hothändelserna" som skulle kunna påverka en vattentäkt. Varje sådan händelse har dock potential att slå ut vattentillgången för överskådlig framtid.
Fortsättning följer, mer fakta finns på länken. http://www.vattenportalen.se/
Daniel, om att stänga av kranen och spara på vattnet:
För varmvattnet borde det vara ganska självklart att man hushållar med energin. För kallvattnet är det inte alls lika självklart. Visserligen går det åt en del energi för att pumpa fram vattnet, men samtidigt kan avloppsledningar vara beroende av ett visst flöde för att inte slamma igen. Snålspolande toaletter i halvgamla hus är ett bra exempel där det uppstått problem.
En annan lite principiell aspekt är att vår vattenanvändning sällan utarmar resursen utan vi styr snarare om flödet en aning. Stockholmaren tar mälarvatten som så småningom förs tillbaka till Mälaren eller Östersjön där det skulle ha hamnat till slut i alla fall.
Magnus, hur är det med Hallandsås? Kommer vattnet där repa sig och bli bra igen? Du skriver "Varje sådan händelse har dock potential att slå ut vattentillgången för överskådlig framtid" och det låter ju verkligen inte kul.
Vi har på senare år haft stora problem med för mycket vatten på vissa håll i södra och mellersta delarna av landet. Översvämningar som vi i år haft i södra götaland kan fördärva vattnet i många brunnar, med höga bakterietal som följd.
Angående kallvatten: Här i Lund är vattenreservoarerna överdimensionerade vilket gör att vattnet riskerar att bli stillastående för länge. Det har gått så långt att VA-verket har uppmanat till att använda mer kallvatten (se länken). http://sydsvenskan.se/lund/article270258.ece?listCommentsFrom=30
Erik, hos Hallandsåsen var det två stora skador: Avsänkningen av grundvattnet och föroreningen med akrylamid. Jag har inte några djupare kunskaper om detta fall, men man kan nog säga att när man väl lyckats täta till så kan grundvattennivåer rimligtvis återhämta sig inom några tiotals år.
Vad gäller akrylamiden kan jag bara spekulera. Vattnets uppehållstid i en grundvattenförekomst kan vara lång, men om akrylamiden främst tillförts delar som ligger nära utströmning kan återhämtningen av grundvattenkvaliteten ske relativ snabb. Hade akrylamiden kommit in uppifrån hade problemet varit betydligt värre.
Det finns en rad förhållanden som påtagligt gör grundvattentäkter i grusåsar utsatta för ökad risk:
En ås är inte särskilt lämplig att odla på eftersom det ofta är sparsamt med fuktighet närmast ytan och näringstillgången är låg. Därför har man historisk gärna byggt sin hus på åsarna för att inte inkräkta på kringliggande åkermark.
Åsarna har länge använts som transportvägar. De är tydliga formationer i landskapet som är lätta att följa och lättframkomliga på grund av sparsam vegetation. Dessutom utgjorde de genom sin vanligen nord-sydliga sträckning ett komplement till de större vattendragens mer öst-västliga sträckning.
Åsarna var (är) också utmärkta att anlägga vägar på. De påverkas minimalt av tjäle och består från början av lämpligt material.
Samtidigt är åsmaterialet mycket genomsläppligt för vatten. Vatten kan röra sig med flera cm/s i en ås medan det i praktiken inte rör sig alls i en lerjord. En förorening som kommer ut i åsmaterial riskerar därför att sprida sig mycket snabbt.
Kontentan är att vi idag har bebyggelse och vägar på många av de platser som är mest sårbara med avseende på vår vattenförsörjning. Föroreningsrisken är ju nära förknippad med var vi rör oss och vistas.
Göta älv som vattentänkt är ett ofta aktuellt ämne - här mer om det.
Gamla synder som nu får betalas.
Bra ex på en externalitet får man väl säga...
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.193757/tungmetaller-gravs-bort-for-att
Vattenfrågan seglar i och med ny rappport (090109) från EU:s miljöbyrå (EEA) upp som en fråga som kanske, förhoppningsvis!, framöver på allvar kommer att vara i fokus. Ingen rolig läsning för sydeuropéer vad det verkar...
http://reports.eea.europa.eu/signals-2009/sv/
Sammanfattning från Dagens eko:
"Flera av Europas länder väntas få ökade problem med bristande vattenresurser. Klimatförändringen har lett till ökad torka och även turism och jordbruk tär på vattenresurserna"
"Budskapet i rapporten är att Europa nu på allvar måste planera för att möta ett förändrat klimat och för hushållning med vattenresurserna. Man behöver förbättra ledningssystemen så att de inte läcker vatten, bygga avsaltningsanläggningar, sätta rätt pris på vatten.
Hittills är det bara sju av de 32 europeiska länder som EU:s miljöbyrå bevakar, som har antagit planer för anpassningsåtgärder."
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2554800
Det är ju den årliga vattenveckan i Sthlm och i samband med den skrev Rockström, Falkenmark m.fl. svenska miljökändisar häromdagen en debattartikel i GP om det, enligt dom, olyckliga faktumet att IPCC ej alls tar hänsyn till vattenfrågan och dess konsekvenser i sina rapporter eller i sina förhandlingar.
"Klimatförändringarna kommer till oss i form av förändrad tillgång på vatten: torka, översvämningar, smältande glaciärer och höjda havsnivåer. Hur kan klimatagendan trots detta vara nästan vattenblind? Har man inte förstått skillnaden mellan två perspektiv: att motarbeta klimatförändring, vilket är en fråga om växthusgaser och att anpassa sig efter den, vilket handlar om vatten, skriver bland andra Anders Berntell och Malin Falkenmark från Stockholm International Water Institute (SIWI)."
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=511425 Logga in för att svara |
Magasin (3) Böcker (2) Återanvändande/upcycling (1) Miljökonsult (1)
|