Snabbguide till att förbättra värmesystemet i flerbostadshus

Bor du i flerbostadshus? Då kanske du kan ha nytta av råden i Fastighetstidningens senaste specialnummer om energi, miljö och teknik. Där diskuterar energiexperterna Jan Thorsson och Jan Forslund enkla sätt att komma igång med att trimma in värmesystemet. Fokus är inte så mycket på att förbättra isolering och och ventilation, utan mer på själva uppvärmningssystemet. Om jag försöker sammanfatta blir deras prioritetsordning så här: 1. Mät, mät, mät. En god uppföljning av energiförbrukning och lägenhetstemperaturer är grundläggande vid energieffektiviseringsarbete. 2. Lär dig hur man ändrar framledningstemperaturen, alltså temperaturen på vattnet som går till radiatorerna. 3. Sänk framledningstemperaturen successivt tills det blir för kallt i någon lägenhet. 4. Åtgärda direkta problem i den/de lägenhet(er) som blivit för kalla. Det kan vara olika problem som byggfel, skador och otäta dörrar och fönster. 5. Driftoptimera värme- och radiatorsystemet. Målet är att temperaturerna ska bli lika i alla lägenheter. Detta ska en VVS-entreprenör göra. 6. Leta efter läckage och feldimensionerade reglerventiler. Låt inte energileverantören göra detta eftersom de inte har ett ekonomiskt intresse att minimera förbrukningen. 7. Se till att entréportar stänger och är täta. 8. Dra ner värmen i trapphus, källare och garage. 9. Installera varvtals- och temperaturstyrning av frånluftsfläktar.

Hur mäter man lägenhetstemperaturer på ett arbetsbesparande sätt?

Jan och Jan i artikeln föreslog ugnstermometrar eftersom de är exakta. De ska placeras där man vistas i lägenheten. Och de sa också att det kan vara lämpligt att styrelsen (om det finns en sådan i huset) börjar att mäta i sina lägenheter. På mitt jobb gjorde de en temperaturövervakning över lite längre tid. Då ställde de ut en liten burk, som en filmrulleburk, i rummet. Den samlade in och lagrade mätdata som de sedan kunde tanka över till dator på något sätt.

Åh, dessa snabbguider... Hur gör man praktiskt? Det finns temperaturloggrar i elektronikbutikerna som är termotrar som sparar temperaturdata över en lång tid i ett inbyggt minne. Dessa kan man sedan kan föra över till datorn via USB. Sätt en utomhus och några på olika ställen i huset och se sedan bland annat hur snabb reaktionstid värmesystemet har genom att jämföra kurvorna. Kostar ett par hundralappar styck. Angående punkten 3 så brukar det vara lägenheter på gavlar och översta våningen som får problem först. Det verkar som att det finns två spår för effektivisera vattenburna värmesystem. Det ena är individuell mätning, som innebär att man tex fäster en liten temperaturmätare på varje radiator som loggar och rapporterar förbrukningen, så att man får betala för sin egen förbrukning. Det andra är olika typer av optimering för att åstadkomma en idealtemperatur, det vanligaste är naturligtvis vanliga skruvtermostater, men de befintliga går oftast att ställa upp till 28 grader. Det finns att köpa som är spärrade till max 21 grader. Termostater reagerar också relativt långsamt, pga av hysteres och ger därför ojämn innetemperatur. Jag har hört att de också bör bytas ut betydligt mer ofta än vad som vanligtvis görs. Ett annat alternativ är då att ta bort termostaterna och optimera in en fast flödesreglering med avsikt att varje lägenhet ska få exakt den andel av det totala värmeflödet i systemet som behövs (framför allt motsvarande varje lägenhets klimatexponering). Å andra sidan kan det hända att man får göra om hela optimeringsproceduren varje gång man gör någon annan energiåtgärd som rubbar balansen i huset, kanske bör detta göras "sist" om man tänker göra flera satsningar inom en överskådlig framtid. Det är intressant också att inse hur mycket angränsande lägenheter påverkar varandra. Jag provade över en helg när vi var bortresta att stänga av all el samt radiator och tilluftsdon, drog för fönstren, och när vi kom hem var det fortfarande över 20 grader trots att det var ca 8 grader ute. Detta mitt i ett flerbostadshus av tegel utan isolering. Det här är ju intressant också ur det att väga in i rättvisediskussionen kring individuell mätning. Just också att byta ut gamla analoga (termostater, igen) reglercentraler i vattenburna värmesystem mot digitala (kan vara självoptimerande, eller rent av prognosstyrda) brukar också sägas vara en billig och enkel åtgärd. Görs ofta tillsammans med utbyte mot moderna cirkulationspumpar, som lär ha utvecklats mycket de senaste decennierna.