Köpfria dagen inte så köpfri

I lördags inföll årets köpfria dag, ”Buy Nothing Day” som den också kallas eftersom den inte bara är ett fenomen för Sverige. Tanken är att reflektera över vår konsumtion. Men så värst köpfri verkar den inte ha varit, enligt DN som frågat både stora affärskedjor och Handelns utredningsinstitut. Lönen hade just kommit, julen närmar sig, det är högkonjunktur – ja, då shoppar folk. Likadant har det tydligen varit tidigare år också. Har dagen ändå tjänat sitt syfte? Finns det människor som tänkt till utan att det syns i statistiken? Skulle det ha shoppats ännu mer om det inte varit en Köpfri dag? Är det de som redan reflekterar över sin konsumtion som nappar på denna dag? De som redan inte köper så mycket till vardags? Eller är det ett lönlöst sätt att väcka tankar och ändra beteende på? Själv var jag skeptisk redan när jag blev inbjuden till detta som ett ”event” på facebook (där det finns många initiativ till denna dag, och många som anslutit sig), skeptisk till att det skulle få någon synbar effekt i vårt konsumtionssamhälle. Samtidigt vet jag att inte alla effekter alltid syns. Vilka är de bästa sätten att väcka tankar om våra konsumtionsbeteenden, som faktiskt kan leda till förändring?

Jag känner också en lätt tveksamhet till att "en köpfri dag" skulle vara en bra väg till konsumtionsreflektion. Det är ju för de allra flesta helt omöjligt att sluta konsumera, och om inte en utebliven konsumtion sammanfaller med minskad inkomst (t.ex. genom att dela med sig av sitt arbete genom minskad arbetstid) eller att sparade pengar skänks, riskerar pengarna att gå till svenskens favoritsysselsättning no. 1 -att fly landet i flygplan. Vilket då betyder att man med stor sannolikhet orsakar mer skada än nytta genom sin "icke-konsumtion". En bättre pedagogik, om man nu prompt måste instifta en dag för det här, skulle vara "En smartare konsumtionsdag" som handlar om: -konsumtion av sånt som ger låg miljöpåverkan per krona, eller som på annat sätt bidrar till en hållbar utveckling -två timmars tjänstledigt för heltidsarbetande

För den som är intresserad av mer tankar om det här rekommenderar jag dagens Ljungbergare.

När vi nu är inne på detta ämne om konsumtion och julen närmar sig, vad ska jag ge bort i julklapp? Utsläppsrätter? Bidrag till Greenpeace? Vi-skogen? Eller mer humanitära bidrag till organisationer som Röda korset, Läkare utan gränser eller barncancerfonden? Att köpa prylar bara för att de är "ekologiska" känns inte hållbart det heller eftersom vi västerlänningar har allt man kan önska sig (nästan i alla fall, jag skulle inte säga nej till en Brompton bike i julstrumpan men det får nog bli en grumlig behovsmotivering för att rättfärdiga det).

Ibland tänker jag att den bästa presenten vore att banta lite av allt skräp folk har hemma :-) De flesta har ju massor med grejer som bara tar upp plats, samlar damm och skapar oordning. Ju fler grejer man har desto svårare blir det att hålla ordning på allt. Jag brukar ta en vända till Myrorna då och då. Det tycks alltid finnas saker att rensa ut, trots att jag försöker undvika att handla onödiga saker. Det skulle vara bra om det fanns ett Myrorna som tog emot gamla fungerande saker som t ex gamla datakablar och adaptrar, tv-tillbehör, cykeldelar med mera. Kruxet är att upprätta en sökbar databas på allt som finns tillgängligt, och kryssa bort det ur databasen när det säljs. Det skulle kunna bli det gröna alternativet till att köpa nytt på Clas Ohlson. På Happymtb.org finns ett diskussionsforum där det ibland dyker upp notiser om swapmeets där man samlas för att byta begagnade cykeldelar med varandra. Om man har svårt att skiljas från någon pryl som man ändå inte har nytta av kan det kännas fint om delen används av någon man känner. Kanske kan swapmeets bli en ny umgängesform. Jag lägger med en länk till Give Away Shops. Kanske något som ligger i tiden.

Håller med att vi borde rensa bort allt överflödigt och att ge det till Myrorna eller Stadsmissionen är ett bra alternativ (dit går också den onödiga julklapp jag får av arbetsgivaren. Har försökt få dem att avstå och skänka pengarna till välgörenhet men det var ej möjligt i statlig verksamhet). Förra gången vi flyttade rensade vi ut i ett år inför flytten. Det krävs en succesiv tillvänjning av att göra sig av med grejor (Feng-Shui hjälper), särskilt böcker. Problemet som jag ser det är att vi i första läget köpte grejorna! Det är en sak om det var saker som använts och nu nått sitt slutdatum men det har köpts (och fåtts) saker som inte varit lika genomtänkta och jag tillhörde också en gång gruppen som trodde att jag kunde konsumera mig lycklig (eller åtminstone intalade mig att jag blev lite nöjdare om just denna pryl ägdes av mig). Eftersom budgeten varit begränsad så har det också konsumerats pryttlar med tvivelaktig kvalitet istället för att ha väntat tills ekonomin tillåtit "rätt" vara. Ja, man är väl ett sorgligt exempel på västerländsk konsumism.

De bästa julklapparna är förstås att ge bort saker som en själv har gjort! Jag håller själv på att sy om gamla loppisfynd till fina kläder. Det tar förstås lite mer tid, men ge bara till dem du tycker mest om, inte till alla hundra släktingar...

Ett annat bra tips är Hemlösas Kalender som finns hos din Faktumförsäljare. Faktum är de hemlösas tidning i Göteborg.