Ny strategi för effektivare energianvändning och transporter

Naturvårdsverket presenterar idag en ny rapport: Sex svenska myndigheter – Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket – har idag överlämnat en gemensam rapport med en strategi och ett 50-tal konkreta förslag för effektivare energianvändning och transporter till Miljömålsrådet.

Efter att ha läst igenom rapporten (bara en gång) så är det inte lätt att se den som en modern systemlösning. Man får istället intrycket av att den mest förespråkar väldigt försiktiga styrmedel riktade mot befintlig energi- och transportinfrastruktur. Men så blir naturligtvis resultatet när teamet har satt upp som mål att åtgärderna ska ske till lägsta möjliga kostnad för samhället. Risken med den försiktiga varianten är att kvantitetsökningar kan komma att äta upp de beskrivna besparingarna. Och då har vi ett mycket dåligt utgångsläge inför perioden 2020-2050. Därför så kvarstår dilemmat: NÄR ska vi ta kostnaden för övergången till det ÄKTA hållbara samhället? Det jag hade önskat se i rapporten är en tydlig vision om det äkta hållbara samhället samt förslag på lösningar där vi tar kostnaderna redan nu när vi har god ekonomi och billig energi. Senare i framtiden så kommer vi att få sämre ekonomi och dyrare energi. Risken finns att vi DÅ inte kommer ha möjligheten att på ett intelligent sätt bygga ett framtida hållbart samhälle. Istället så kommer vi att få det samhälle som naturens krafter skapar åt oss. Positivt med rapporten är att man prioriterar flödande energikällor framför biomassa och att man inte ser kärnkraft som en hållbar energiresurs. Positivt är också att man är medveten om behovet av internationella överenskommelser och att man ser ett förändrat beteende som en del av lösningen. Bra är också en antydan till behovet av långsiktigt tänkande för kommande infrastruktur. Däremot så tror jag inte att åtgärderna kommer att minska företagens konkurrenskraft, som man menar i rapporten. Jag tror tvärtom att det kommer leda till en kraftig produktivitetsförbättring i industrin och därmed till ökad konkurrenskraft. Rapporten kan däremot ha den fördelen att den är tillräckligt lam och försiktig för att en regering ska våga genomföra många av de föreslagna styrmedlen utan att bli halshuggen av befolkningen. Vi får alltså inte ett äkta hållbart samhälle förrän vi ger vår regering mandat att genomföra det.

Ja det var ingen särskilt radikal rapport, men som det står i inledningen är det ett plus att Energiverket och Naturvårdsverket fått med sig samtliga trafikverk i rapporten. När sex myndigheter uttalar sig tillsammans får det en viss tyngd. Jag tycker det är intressant att de lyfter upp reseavdraget: "Den nuvarande utformningen av reseavdragen ger bilen en tydlig konkurrensfördel för arbetspendling. Hälften av den avdragna summan för arbetsresor gick år 2003 till storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland där tillgången på kollektivtrafik är god." Längre fram står det "en förändring av reseavdragen skulle kunna göras statsfinansiellt neutral och mera lättkontrollerat." Det låter för mig som att de vill göra skatten kilometerbaserad istället för kostnadsbaserad, något som kan bli rena lotterivinsten för den som cyklar till jobbet. Tänk om man fick "betalt" som om man körde bil fem dagar i veckan, samtidigt som man i verkligheten bara kör två gånger och cyklar tre gånger i veckan!

Magnus presenterade ett nytt förslag angående energieffetivisering under tråden "Är peak oil här nu?". Jag flyttade den hit istället. Magnus skrev: Mikael du berör här åter själva kärnan i vårt "sjuka" oljeberoende. Här i Sverige är det kommunerna som sitter på planmonopolet och man kan fråga sig om de verkligen bör vara betrodda med ett sådant ansvar när man samtidigt har så många andra incitament. Din linje som i princip går ut på en ur energibehovsperspektiv strikt och tuff samhällsplanering köper jag med hull och hår. Vad tror du om att inrätta ett planeringsverk som tar över planeringmonopolet och som ges tydliga instruktioner om att sätta energieffektivitet i första rummet? Mitt svar: Sverige har idag ett mycket bra utgångsläge inför den kommande oljekrisen jämfört med många andra länder. Våra kommuner kan faktiskt ta åt sig en stor del av den äran genom den utbyggnad av fjärrvärmenäten som de har fått till stånd. De har dessutom varit framsynta nog att i god tid se till att använda skogsråvara i dessa fjärrvärmeverk. Många kommuner har även sett till att uppgradera fjärvärmeverken till kraftvärmeverk. Så min uppfattning är att våra svenska kommuner har agerat klokt och långsiktigt just på den fronten. När man som jag följer Naturvårdsverkets utskick "Veckans lokala klimatnyheter" så kan man läsa att det händer mycket positivt ute i kommunerna när det gäller klimatarbetet. Ovanstående åtgärd med kraftvärme har varit en enkel och lönsam åtgärd. Men när vi nu måste ner på mycket låga utsläppsnivåer så kommer människor att protestera därför att det kräver tuffare åtgärder. Därför så måste åtgärderna ske på ett sådant sätt att det engagerar människor. Vi måste få till en positiv strävan att kapa kilowatttimmar. Att det människor gör är nyttigt men även på sikt lönsamt. Framförallt så tror jag på det senare. Någon eller några måste få folk att förstå att om vi gör dessa energieffektiviseringar så kommer vårt land att bli mer framgångsrikt än andra länder efter peak oil. Att andra länder kommer att få svårt att klara sig efter peak oil eftersom de sitter fast i ett gammelmodigt energisystem med gammelmodig och energislukande infrastruktur, produktion, transport och boende. Vi måste hitta en formel där energieffektivisering visar sig ge mer framtida pengar i plånboken än att inte energieffetivisera. Just nu så händer det mycket inom svenskt näringsliv. Man börjar ta tag i problematiken. Förr så gick det aldrig att finna en artikel om miljö, klimat och energieffektivisering i tidningen Dagens Industri. Nu är det flera varje dag. Nu till frågan. Ett nationellt planeringsverk som övertar det kommunala planmonopolet för att kunna driva igenom tuffare energieffektiviseringar i hela landet. Ja, jag tror att det vore ett bra sätt att få ned energiförbrukningen när det gäller att omdana stora strukturer som flyg, tåg, vägar, hamnar, bebyggelseinfrastruktur, bostadsstandarder och industri. Jag tror att det är effektivt att skrämma näringsliv och kommuner med att om inget händer så måste vi driva igenom dylika planmässiga åtgärder. Vi måste förbereda samhället för perioden efter peak oil. Det är troligt att staten måste gå in och stödja/överta olika system som havererar efter peak oil. När det gäller mindre strukturer så tror jag mer på det jag skrev i andra stycket.

Jag tror att det är viktigt att skilja på populära och impopulära beslut i planeringssammanhang. Fjärrvärmeanläggningar har konfronterar så vitt jag vet inga starka och utbredda lokala intressen. Innevånarna i allmänhet upplever antingen en förbättring i termer av bekvämlighet (även om man ibland knorrar över kostnader) eller status quo. En miljöanpassad hård styrning av infrastruktur och boende är mycket mer benägen att stöta på patrull. På många håll ser man fritidhusområden som successivt övergår i mer och mer permanentboendekaraktär. Detta innebär också att folk flyttar bort från affärer och samhällsservice vilket i princip skapar ett större bilberoende. Är inte detta raka motsatsen till din idé om optimerad tätortsstruktur?

Jag håller med om att ett nationellt planeringsdepartement eller liknande kan vara en bra lösning. NIMBY syndromet (not in my back yard) är idag utspritt. Visst är vindkraft bra, så länge jag slipper se det. Problemet är väl hur man driver igenom tuffa åtgärder på lång sikt utan att antingen kommunstyrelsen eller regeringen byts ut på grund av missnöje från medborgare som inte är med i hur problemet och lösningen ser ut. Det blir i grunden en tvekamp mellan individen och kollektivet. Frivilligt ge upp individuell frihet mot kollektiv nytta. Jag är inte så säker på att båda dessa alltid går att kombinera. Mandatperioder på 10 år kanske skulle lösa problemet?

Uppgörelser över blockgränserna är kanske ett mer genomförbart alternativ än förlängda mandatperioder?

Magnus och Mikael, besluten om infrastruktur och boende är redan på gång. Ta Hammarby sjöstad eller Norra älvstranden i Göteborg till exempel, där man på 2000-talet har byggt ungefär hundratusen nya bostäder i centralt läge och med bra kollektivtrafik. Fler bostäder byggs i centrala lägen i vad som kallas förtätning. De höga bopriserna i innerstäderna visar att folk hellre bor centralt än i perifera fritidshusområden. Sen har vi trängselskatten som gick igenom efter en folkomröstning. Svenska folket vill inte ha mer bilism, och det är något som politikerkåren har börjat ta till sig att svara upp till. I Göteborg har kvarnarna börjat mala i och med att socialdemokraterna internt utreder en trängselavgift där intäkterna ska gå till cykelbanor, gågator och kollektivtrafik. Tågsatsningen är i full gång och resandet har ökat med över 40% på tio år. Vad som behövs nu är att minska antalet p-platser i centrala staden för att frigöra utrymme till bostäder och annat. Man måste också sluta bygga ut vägnätet för att därigenom ge satsningarna på kollektivtrafik och järnväg fullt genomslag. Enligt uppgift var spårvägen i Göteborg lönsam ända till 1957. Tänk om vi kunde komma tillbaka till ett sånt läge, där bilarna inte tillåts uppta varenda kvadratmeter av gatorna och där kollektivtrafik därför inte behöver dopas med subventioner!

Ett nationellt planeringsdepartement vore inte så dumt. Man kunde t ex slå ihop vägverket med banverket för att på så vis får en effektivare infrastrukturplanering. Som det är nu upplever jag att man bygger två separata nät av biltrafik å ena sidan och järnväg å den andra. T ex är motorvägar "lönsamma" till stor del för att de minskar olyckorna. Men olyckorna minskar ännu mer om folk ställer bilen och tar tåget istället. Beräkningsmodellerna skulle funka mycket bättre om man såg mer till helheten. Centerpartiet: Utveckla järnvägen för att nå klimatmålen Enligt vår mening är det dags att diskutera ett nytt samlat ”infrastrukturverk” med alla trafiksystemen under samma tak men kanske med olika divisioner. Det kan vara ett sätt att få fart på tänkandet i trafiksystem och samverkan istället för i det sektorstänkande som finns på många håll idag. Med rätt struktur och rätt styrning ökar också förutsättningarna markant för att vi ska nå de uppsatta klimatmålen, vilket är helt nödvändigt för att klara vår fortlevnad. Vi är skyldiga att ta det ansvaret mot våra barn och kommande generationer. Slå ihop Banverk och Vägverk

Ja, jag kan inte annat än hålla med i vad ni skriver här ovan. Den trend där man förvandlar fritidshus till bostadshus är kanske en mindre bra utveckling med tanke på att familjerna blir så beroende av sina bilar. Men att stoppa en sådan trend är nog svårt i ett demokratiskt land. Man får nog istället försöka inrikta sig på hur majoriteten av befolkningen bosätter sig. Idag så väljer de flesta människorna att bosätta sig i tätbefolkade områden och den trenden kommer med all säkerhet att förstärkas när vi passerar peak oil. (Men en del tror tvärtom. Att jag tror så beror på att jag jämför med den stora inflyttningen till städer som idag sker i extremt fattiga länder. Vi människor tenderar att klunga ihop oss även i dåliga tider. Vi tror att en stor mängd människor ger oss trygghet.) Alltså bör krutet läggas på hur man bygger miljövänliga och energieffetiva tätbefolkade bebyggelseinfrastrukturer. AortaCity-strukturer är en lösning som jag tror på. Framförallt i länder som Kina och Indien men även i Europa. Det resonemang som Erik för är ochså rätt, anser jag. Johan hade en bra synpunkt när det gäller att fatta och kunna driva igenom tuffa beslut. Politikerna måste ena sig över blockgränserna om vissa grundläggande energieffektiviseringsåtgärder.

Regeringen har nu beslutat om att inrätta en ny myndighet: Transportstyrelsen Den nya myndighetens verksamhet startar den 1 januari 2009. Transportstyrelsen kommer att ha ett samordnande ansvar för bil, båt järnväg och flyg med avseende på säkerhet och skydd men även med avseende på trafiksäkerhet och miljö. De myndigheter som berörs av omstruktureringen är Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsverket och Banverket. Men än så länge har den pågående utredningen inte spikat vilka delar från de ursprungliga myndighterna som lyfts över till Transportstyrelsen. Som jag ser det så är detta en mycket bra väg att gå. Men jag hade önskat att man även lyft över de funktioner som hanterar bebyggelseinfrastruktur till denna myndighet. Då hade den fått högsta betyg av mig. Håller du inte med mig, Erik? Är det ingen som kan tipsa utredningen om vikten av det. Utan samordning med bebyggelseinfrastrukturen så måste man fortsätta med att i efterhand "klistra på" transportinfrastruktur på den nya och ostrukturerad bebyggelsen som uppstår.

Mikael Johansson [2008-05-01 10:23] #5264 "Är det ingen som kan tipsa utredningen om vikten av det. Utan samordning med bebyggelseinfrastrukturen så måste man fortsätta med att i efterhand "klistra på" transportinfrastruktur på den nya och ostrukturerad bebyggelsen som uppstår." Hear,hear Rätt talat