7000 vindkraftverk i Storbritannien

Storbritanniens regering har nyligen gått ut med att man planerar en jättesatsning på vindkraft fram till år 2020. Det handlar om uppemot 7.000 havsbaserade vindkraftverk som tillsammans har en effekt på 33 GW. Väl i drift så kommer de att kunna förse 25 miljoner hushåll med elektricitet. Det låter som att det vore läge att köpa aktier i vindkraftsbolag. Förresten, undrar hur många elbilar som alla dessa vindkraftverk kan förse med elektriskt klimatneutralt drivmedel? Enligt Vattenfall så kan 1 vindkraftverk på 3 MW förse 5.000 elbilar med elektriskt drivmedel. Jag får det till 55 miljoner elbilar.

Nu ger sig Vattenfall in på den brittiska elmarknaden. Sedan tidigare ryktas det om att Vattenfall ska köpa upp något av elbolagen i Storbrittanien. http://business.timesonline.co.uk/tol/business/industry_sectors/utilities/article4748556.ece Nu har Vattenfall även investerat 1,6 miljarder kronor i ett brittiskt vindenergiföretag och planerar ytterliggare investeringar i vindkraftsprojekt till havs. "Sedan tidigare äger och driver Vattenfall, som är den femte största elproducenten i Europa, vindkraftanläggningen Kentish Flats och genom köpet av Amec Wind Energy får man möjligheten att driva bland annat ett planerat projekt på den skotska ön Lewis. Flera brittiska vindkraftprojekt har stött på lokalt motstånd, men skulle alla de som Vattenfall nu övertar realiseras kan vindturbinerna leverera el till 400.000 hushåll."

Storbrittanien fortsätter sitt (relativt) ambitiösa program för vindkraft till havs. I oktober gick landet förbi Danmark som världens största producent vindkrafts till havs - kapaciteten är nu 590 MW - och uppgifterna om stora utbyggnadsprojekt duggar tätt just nu. Senast i raden är nyheten om att Npower har fått tillstånd att bygga en vindkraftpark på 750 MW: "The Gwynt y Môr wind farm, to be built by the energy company Npower Renewables, will be eight miles off the coast of north Wales and, at maximum capacity, will be capable of generating enough power for the annual needs of more than 700,000 homes; it will be second only to the proposed 1GW London Array wind farm." Produktionen börjar 2011 och blir färdig tre år senare. Storbrittanien har nu gett tillstånd för vindkraftsparker till havs med en total produktionskapacitet på 4,5 GW.

Nu är det klart att vindkraftparken London Array i Themsens utlopp ska byggas 2011-2012. Det har varit osäkert om anläggningen - som kommer att bli den hittils största vindkraftsparken i världen - skulle byggas överhuvudtaget sedan Shell drog sig ur för några månader sedan. Men nu är det klart att E.ON, Dong Energy och Masdar går in med två miljarder pund för att sätta igång arbetet. "Work on the wind farm is due to begin onshore in the summer, with offshore work scheduled to begin in early 2011. The farm will be built on a 90-square-mile site in two phases. The consortium hopes the first phase, which will generate 630MW, will be completed by 2012, with the second phase taking the generating capacity up to 1GW and preventing the emission of 1.9m tonnes of CO2 every year. The scheme is part of the second round of offshore wind farms that have been given consent, which together with the first phase would generate 8GW of power when they are fully built, although many of the projects have stalled because of the economic climate. Bids are in for a third round of nine sites off the coast of Britain, which would add an additional 25GW. If all the proposed wind farms were built, they would together generate 33GW, meeting 25% of the electricity demand in Britain. ... However, environmental campaigners are still urging the government to do more, including the development of a manufacturing base to build the turbines, components and installation vessels needed. They are also pressing for an offshore grid that would make it easier to plug wind-generated power into the National Grid."

Den brittiska regeringen ordnar nu fram 1 miljard pund i stödlån till vindkraftsinvesteringar som stannat upp på grund av finanskrisen. "The government will today demonstrate its willingness to exert influence over Royal Bank of Scotland and Lloyds Banking Group by announcing £1bn of lending to wind farm developers whose schemes have been becalmed by a lack of cash. ... Ed Miliband, the energy and climate change secretary, will argue that the £1bn of loans organised through the partly state-owned banks and the European Investment Bank (EIB) will kick-start 1 gigawatt of onshore wind schemes delayed by the credit crunch – enough to power 2 million homes. ... The £1bn cash arranged by the government is part of the additional £4bn of EIB lending to support UK energy projects announced in the spring budget. The government has been urged by environmentalists and thinktanks to use the state equity stakes in banks – gained when they had to be bailed out last autumn – to push them towards green projects."

Brittiska staten har nu i en tredje omgång delat ut ytterligare licenser för storskalig (totalt 25 GW) etablering av vindkraft till havs. Vårt eget Vattenfall har en ganska stor del i detta då dotterbolaget East Anglia Offshore Wind (samägt med Scottish Power) fått en licens på att exploatera Norfolk Bank med upp till 7,2 GW. I två tidigare rundor har man delat ut licenser på totalt 8 GW. Britterna är redan nu världslednade när det gäller vindkraft till havs: "Almost 700MW of offshore turbines are already installed across nine projects, with around another 1.2GW under construction and a further 3.5GW in planning stages." För att exploatera de områden som man nu delat ut licenser för krävs omfattande investeringar i bland annat elnät, tillverkning av kraftverk, fundament, samt specialfartyg för installationen av nya kraftverk. Det finns - som vi tidigare skrivit om på Ecoprofile - planer på ett internationellt samarbete kring Nordsjön för att gemensamt bygga ut elnätet i för att länka ihop flera länder med havsbaserad vindkraft i området.

Enligt Dagens Industri så hoppas East Anglia Offshore Wind (där Vattenfall alltså är delägare) på att kunna lämna in sin första tillståndsansökan för Norfolk Bank 2012 och på att bygget kan börja 2015.

Ytterliggare kommentarer till de storstilade brittiska planerna på havsbaserad vindkraft. Inte helt oväntat så tonas förväntningarna ner något av de bolag som fått licenser på att exploatera vissa havsområden och man pekar på behovet av teknisk utveckling för att det ska vara lönsamt att uppföra vindkraftverk så långt ut till havs. Man vill också lyfta fram att ett internationellt elnät runt Nordsjön är en förutsättning för så här storskaliga projekt. "The vision of building 6,500 turbines in deep waters around Britain that will generate enough power to provide 25% of the countrys electricity is an exciting prospect, but a tough challenge. Many developers admit it will only make financial sense – even with big government subsidies – if technological breakthroughs are made to drive down the £75bn-£100bn estimated cost. That could involve designing gigantic new blades or using new floating platforms on which seven or eight turbines could be erected, as is being pioneered by Swedish firm Hexicon. Mainstream Renewable Energy, one of the development licensing winners, argues that the goal of producing 32 gigawatts of power offshore will also only be credible if a supergrid is built. That could cost up to £15bn to link Britain with Norway and the continent using giant electrical cables through which power could be imported or exported depending on whether the wind was blowing, and which firm needed power at any one time. ­Denmarks offshore wind sector already produces too much power during some parts of the day and exports it to other countries."

Världens hittills största vindkraftspark till havs - Walney - är nu invigd utanför Cumbrias kust i nordvästra England. Parken består av 102 kraftverk med en totaleffekt på 367 MW, vilket bör innebära en årlig produktion kring 1 TWh. Danska Dong Energy är parkens majoritetsägare

The Guardian rapporterar om Storbritanniens pågående och planerade projekt för att länka ihop sitt elnät med grannländerna. I nuläget finns det elledningar till Nederländerna och Frankrike medan ledningar till Belgien, Irland och Norge är på gång inom de närmaste åren. Nu börjar man också förhandla med Island om en 100-150 mil lång ledning som ska kunna skicka el från isländsk geotermi och vattenkraft till Storbritannien.

The UK has been energy independent for virtually its entire history. But with the North Sea's oil and gas failing and coal banned as too polluting, Hendry is frank about the future: "We will be dependent on imported energy." The cables "are an absolutely critical part of energy security and for low carbon energy", he said.

The government's legally binding targets to reduce carbon emissions is another key driver for the new interconnectors, which if all built could supply a third of the nation's average electricity demand. Renewable energy, such as the offshore wind power at the heart of the government's renewable plans, is zero carbon once built but is also intermittent, meaning back-up gas plants or energy storage are needed. A 900km interconnector to Norway, due to open by 2019, would enable excess wind energy to pump water into storage lakes above the fjords. Then, when the electricity is needed, floodgates are opened and the water flows back down through turbines. Both the pump storage and the high-voltage direct-current interconnectors lose very little energy.

Another ambitious interconnector would link England to Alderney, where very strong tides could produce 4GW of electricity, and then on to France and the new 1.6GW nuclear power plant being built at Flamanville. Commercial agreements for this were signed in February.

Vattenfall har nu invigt parken Ormonde i Irländska sjön. Parken har 30 vindkraftverk a 5 MW. Det är första gången så stora verk används i så stor omfattning

Storbritannien är världsledande när det gäller elproduktion från havsbaserad vindkraft. Världens hittills största vindkraftspark till havs invigdes nyligen vid Themsens utlopp strax utanför London. Parken består av 175 verk med en total effekt på 630 MW. Årlig produktion lär bli kring 1,5 TWh.

Totalt finns nu 3,6 GW havsbaserad vindkraftverk installerad i landet, och till 2020 räknar man med 18 GW. Givet att vindkraftverken kan antas ha (åtminstone) motsvarande drygt 2500 fullasttimmar per år så är den nuvarande årsprodukionen kring 10 TWh och 2020 har den ökat till ~50 TWh.

Elanvändningen i Storbritannien är kring 6000 kWh per person och år (jämfört med cirka 15000 kWh i Sverige), och med 63 miljoner invånare innebär det 380 TWh i total elanvändning i landet. Den nya vindkraftsparken motsvarar därmed 0,4% av den totala elanvändningen i Storbritannien, nuvarande produktionskapacitet från havsbaserad vindkraft motsvarar knappt 3% och den förväntade produktionen 2020 ungefär 13%.

Planerna på att dra en elkabel mellan Island och Storbritannien ser ut att gå framåt:

Iceland's president Olafur Grimsson is expected this week to call on the British government to provide financial support for the construction of a £4.3bn subsea electricity cable – which will be the longest in the world – linking his country to the UK's electricity grid.

The ambitious project, drawing on hydro geothermal and wind power generation, could deliver five terawatt-hours a year to Britain at a cost 15% lower than offshore wind, according to Iceland's state-owned electricity firm Landsvirkjun.
...
a subsea cable – which would be 10,000km long and sunk to depths of 1,000 metres – could meet 1.5% of UK electricity demand.

Unfortunately, this new source of power will not come quickly enough to alleviate the forecast squeeze on UK electricity supply which Ofgem predicts will increase the risk of blackouts by 2015. The subsea cable from Iceland would not be commissioned until 2022.