Miljöbästa maten

Vi har varit inne på detta från olika håll, men går det att systematisera livsmedlens miljöbelastning på något sätt? Jag ser en rad olika dimensioner att tänka i (eller finns det redan någonstans?): Val mellan olika livsmedel Val mellan hur livsmedlen produceras Val av mängder av de olika livsmedlen Kan man indexera på något sätt? Och därifrån beräkna sitt mat-miljöindex (i stil med växthusgasprofilen).

Man borde även räkna med hur långt livsmedlen fraktats ?

Jag vill gärna utgå från vedertagna miljöpåverkanskategorier, t.ex. klimatpåverkan, markanvändning, påverkan på biologisk mångfald, försurning, övergödning... Finns i boken på bilden. En del kategorier går att kvantifiera (t.ex. klimatpåverkan), andra är svårare att sätta siffror på (t.ex. påverkan på biologisk mångfald). Jag tror tyvärr det blir svårt att smälla ihop alltihop till ett enda miljöindex.

Boken du tipsar om betingar ett ansenligt pris, men man kan säkert få ut en del från google-sidan jag länkar till. Som medveten konsument är man ständigt på jakt efter att göra bra miljöval och jag har en del funderingar kring var man bör lägga sitt krut. Jag skickade nyss följande fråga till krav: Vilken skillnad är det mellan mat som är krav-märkt respektive icke krav-märkt om man ser till olika produkter? Baserat på mina kunskaper om olika produkter gissar jag att det finns stora skillnader. För mej är det en betydande skillnad mellan en kravbanan och en icke. Titta man på viner istället så förkommer ofta uppgifter att det finns många viner som uppfyller kraven som ställs på en kravmärkt produkt, men där vinhandlaren inte har tillräckligt incitament att skaffa sig en certifiering. Andra exempel är när en produent uppfyller nästan alla kriterier för en certifiering. Finns det någon sammanställning där man kan bilda sig en uppfattning kring detta?

Det finns säkert en hel del producenter som odlar ganska miljövänligt men inte kan bli KRAVgodkända, men det finns ju ingen kontroll för det. Så handlarna kan ju inte skilja på det och dom värsta varorna. När det gäller vinet är det kända vingårdar med bra vin som säljs bra utan att ha Ekologisk märkning, men det är ju inte lätt att veta vilka viner det är.

Återger här det svar jag fick från KRAV: Hej! För att en produkt ska KRAV-godkännas måste den odlas, förädlas etc enligt våra regler. Vid försäljning gäller att för råvara ska denna vara 100% KRAV-godkänd, medans en förädlad produkt ska vara till 95% KRAV-godkänd (detta pga att vatten, salt och vissa kryddor inte finns att tillgå som KRAV-märkta). Det är sant som du säger att alla inte kan eller vill möta dessa förutsättningar. Vinmarknaden har länge dragits med uppfattningen att ekologiska viner är dåliga. Därför har många valt att inte gå ut med att de odlar ekologiskt, trots att de gör det. Nu har dock mycket hänt på ekovinfronten och stora erkända vinhus sätter ekomärken på sina viner. Liknande scenario återfinns hos massor av små kaffebönder i tropiska länder. De har inte råd att certifiera sin produkt, trots att den motsvarar ekologiska regler. Dock leder det höga världsmarknadspriset på ekokaffe till att många väljer en certifiering och på lång sikt betalar sig detta bra för dem. Någon sammanställning kring denna typ av företeelser känner jag inte till, men detta är exempel på hur det kan se ut. Enligt detta kan också en förädlingsindustri skapa en ”nästan ” KRAV-märkt produkt, men stupa på de sista procenten. För att trovärdigheten i de ekologiska märkningarna ska behållas kan inte vilka varianter som helst godkännas. Ofta kan industrierna trots allt lösa problemen och producera helt ekologiskt, utan onödiga syntetiska tillsatser etc, bara de vill. Hoppas detta var ett hyfsat svar, mvh PR-koordinator KRAV

Fler inlägg i denna debatten:

Magnus: Det du efterlyser är ju det som görs i en LCA, livscykelanalys, som också boktipset handlar om. Hur en LCA görs följer en del olika regler och riktlinjer. Det finns väldigt mycket debatt kring hur de skall göras på ett korrekt sätt. För en del år sedan handlade det mycket om att hitta sätt att räkna ihop allt till ett enda index. Denna metod övergavs så småningom eftersom det är näst intill omöjligt att t ex väga försurning mot klimatpåverkan. Så en LCA redovisar idag miljöpåverkan i olika kategorier, ofta som "ekvivalenter". Så för en vara får du värden för ett dussin olika parametrar, t ex CO2-ekvivalenter för klimatpåverkan och kWh för energianvändning. Om det skall bli en vettig kundinformation så behöver påverkan anges för ett antal olika miljöpåverkan, och kunden får ta ställning till om hen vill t ex vill välja den klimatfarliga produkten eller den som ger övergödning...